Bloggtorka

Det har hänt en del sedan sist. Gunde har till exempel sytt 4 stygn i sin vänstra tass. Vid sidan av stora trampdynan var det plötsligt ett djupt snitt. Ingen aning från vad. Dessutom blödde det inte och Gunde (som i och för sig har en gigantisk smärttröskel) haltade inte ens. Nåja, hopsydd är han och de många dagarna i koppel är snart till ända. Tur det. Han och jag håller på att bli galna på detta eviga koppeltraskande. BOOOOORING!
 
Gaston jobbar och sliter sin päls. Blev så glad att vårdhundarna fått ett sånt fint godkännande, kolla här:
http://www.youtube.com/watch?v=22L_MnZzqN0&feature=youtu.be
 
Här nedan är vi hos en man som till och med har Gaston som bordsplaceringsskylt istället för sitt namn, det ni.
 
Det är ganska mycket nu både hemma och på jobbet med lite av varje så träningen ligger på sparlåga och det är det ju ändå tvunget till med en sydd tass. Skitsnack säger Gunde, jag kan träna ändå. Tur i oturen att den stenätande flatten med sin sydda tass lyckas få in allt under samma självrisk. Lite märkligt, det brukar ju vara så att den där tiden preeeeecis gått ut när nästa olycka händer. Ska kanske köpa mig en lott.
 
Hej på er!
 
 
 
 

Gunde har fyllt 3 år

Ja jösses, tiden fullständigt rusar iväg men kul har vi haft och orolig har han gjort mig. Han stormade inte in i vårt liv, han var en mycket cool liten kille som tassade in. Ja ärligt talat så tjöt han sig hem i 15 mil. Han hatade att åka bil när han var valp. Jag höll på att bli tokig på hans lipande i bilen. Nu älskar han att åka bil troligen för han har insett att det oftast leder till kuliga grejer.
Tänk, den lille knoten som var som tjuren Ferdinand när han var upp till ett år. Jag tänkte att det här kommer aldrig att gå, han var liksom sån att när jag busade med en boll eller leksak så satt han där som Ferdinand under sin ek och tittade. På sin höjd kunde han lulla iväg och kolla på den där grejen som jag kastat men leka med mig näe, varför då? Kan vi inte bara mysa. Jisses, idag har jag en kille som kan studsa ur klorna för att få sin boll eller ärligt talat vilken jäkla leksak som helst. Det som jag missat är att plötsligt så blev han galen med sina grejer. Jag härjade på ett tag för länge innan jag fattade att oj, Gunde har genomgått en personlighetsförändring. Ferdinand är borta - Gunde Svahn är här. Kul att Gunde gillar att träna i alla fall.
 
Gunde i Sälen förra året. Söt han är!
 
 
Vi har börjat lite med dirigering som kommer i eliten sen tragglar vi låsta bakben i stå till sitt. Detta är mycket svårt tycker Gundes baktassar som liksom hoppar fram lite av sig själva i detta skiftet. Är han superkoncentrerad så kan han göra stå till sitt jättefint men hans matte har liiiiiiite svårt att se när det är läge att INTE träna stå till sitt. Bara att träna vidare.
 
Apporteringen är ju himla kul tycker Gunde och även jag. För efter att varit hos Ditte Andersson och fått finfina tips i våras så har Gunde nu bra fart ut, bra gripande och en jädrans fart in. Det är längesen jag såg tugg men det gäller att vara observant på det där tuggandet så det inte plötsligt bara är där igen.
 
Här är goe Gaston i Sälen!
 
Imorgon ska jag hjälpa till på en skyddstävling. Lägga ett spår om det behövs. Blev visst ansvarig för ett reservspår. Nåja, lite surt om jag åker hela vägen till Mullsjö och sen behövs man inte, känns ju så där att åka kanske 10 mil i onödan. Äh, nånstans ska man ju tillbringa en ledig söndag : )
 
Nu ska jag slappa en stund innan projekt regnpromenad eventuellt inkluderat med uppletande. Vi har redan klafsat runt en timme och sedan tränat lydnad en timme tillsammans med Emma i regn som var svinkallt.
 
Ha en härlig helg!
 
 
 

Gunde

Gunde har ätit sten. Vi misstänker fisk som något ljushuvud slängt på den grusväg som vi brukar traska runt på. Fisken har blivit överkörd av diverse bilar men troligen har Gunde lyckats smaska i sig lite av fiskäcklet kryddat med småsten. Det är definitivt ingen diet som passade Gundes mage. Mycket tål de, retrievermagarna men där gick gränsen. Han började spy, ville inte äta, spydde lite till och när det plötsligt dök upp småsten och jag skojar INTE det var alltså inte smågrus, då ringde jag Smådjurskliniken. Lätt hysterisk skulle man väl kunna uttrycka det.
 
Det var ingen pigg kille jag åkte in med. Vi var på plats kl 13.00 och sen började den låååååååånga väntan på röntgen, på veterinärsutlåtande, på att få vätska, på att få betala och på att få åka hem. Både Gunde och jag hade nära-dödens-upplevelse och höll på att dö hungersdöden. Nja, Gunde fick ju vätska och lite annat smaskigt där hos vetten medan jag snudd dreglade över hundgodiset som låg i en skål där i undersökningsrummet. Jag fikade kl 09.00 och trodde i min enfald att jag skulle stå ut till jag kom hem. Vi var hemma kl 17.40.
 
Här ligger en trött och tagen Gunde. Det ser ju riktigt illa ut med bandage och grejer men det var ju liksom en kanyl som satt där för alla blodprover som togs hit och dit.
 

Dagen efter var Gunde pigg som tusan och HUNGRIG! Han fick fisk och ris som gulliga dagmatten lagat och lite filmjölk med nyttiga grejer i. Jag trodde på allvar att Gunde dog på fläcken. Vad tusan betyder det här? Skulle han äta DET!?! Ingen mat för en riktigt karl. Hit med riktigt käk sa den svarte. Nix, sa den hårda matten. Det är det här eller inget. Ok, lite mutor som några pyllor fick jag ju ge med mig och stoppa i det vita kladdet och Gunde städade noga av det vita och fiskade upp pyllorna, resten fick vara.
 
När vi var ute och gick så sprang han runt som han aldrig någonsin varit på smådjurskliniken och enligt röntgen hade småsten i systemet. Jag är så himla tacksam för att de inte behövde öppna honom för stenarna var liksom utspridda i tarmarna och det verkade inte som de tänkte samla ihop sig till en mur utan skulle komma ut bakvägen av sig själva.
 
Det här är nåt för mig sa Gunde och hittade värsta fina benet.
 
Gunde, glöm det! Med grus i maskineriet så blir det inget ben punkt slut.
 
Men du, snälla????
 
Inte lätt att säga nej till den killen...
 
Det har varit mycket Gunde nu så här kommer en snabb rapport om Gaston. Han mår finemang. Jobbar sina timmar varje vecka. Det här kortet tog jag på honom när han satt och försökte få en person att dela med sig av sina godisar. Personen satt och höll på att försöka stoppa godis i ett hundspel och Gasse tyckte det tog liiiiiite väl lång tid.
 
Fine Gaston!

Idag har grabbarna varit i spårskogen och det gick kalasbra i regn och blåst. Gunde hade sitt spår på fält och det var lite svajigt men han fixade det faktiskt riktigt bra. Vi kör med många pinnar i intervaller nu och det passar grabben bra. Gaston hade ett riktigt zick-zack spår i skogen och han nosade upp sina pinnar galant.
Imorgon blir det lydnadsträning.
 
När Gunde varit risig och det inte blivit så mycket tränat så har mitt pyssliga jag tagit över. Jag tycker det är skitkul med pyssel och nu är jag helt fast i gips och decoupage. Så fantastiskt roligt.
 
Nu ska jag nog pyssla vidare eller näe säger Gunde jag kan tänka mig lite träning så jag får äta!!!
 

RSS 2.0