GASTON OCH GUNDE

Vi var hos Helena igår för en träningstimme inför stundande vårdhundsteam! Gaston skötte sina tassar väl och jag skötte mig ganska ok, det är ju inte helt enkelt för grabben att reda ut en sån som mig men jag tycker han klarar det bra. Klickar vid helt fel tillfälle och lite sånt men det är bara att gilla läget och som Ia´s lärare säger som jag minsann lagt mig till med - GÖR OM, GÖR RÄTT!!!. Synnerligen bra uttryck!

Igår tränade vi utomhus på att gå förbi mumsiga smörgåsar, köttbullekolor, korv i servett och lite sånt. Förutom ett gigantiskt felklick när en korv liksom redan var nere halvvägs i magen på Gaston så gick det bra.
Jag skulle fiska upp korven ur munnen på Gaston och lyckas väl samtidigt klicka vilket alltså betyder - bra, du gör rätt... Shame on me. Stackars Gaston, jag klickar att han gör rätt samtidigt som jag fiskar upp korveländet halvvägs ner i halsen på honom. Upps. Tur han är som han är.

Vi hälsade på folk med alla fyra tassarna i backen och det gick fint. Vi tränade gå i slakt koppel och Gaston ramlade in i "jaha, nu ska vi leka den konstiga leken att gå omkring med scarves och gå nån form av "här" vid sidan". Alltså han fixade det bra.

Inomhus var det lite annat vi höll på med - vi gjorde om övningen att inte äta tappade smörgåsar, köttbullar och dylikt. Inomhus har Gaston fattat grejen men OBS han är i koppel och har sin fula scarves på sig. Så tror inte att Gaston skulle gå omkring inomhus och det ligger matrester och att han då skulle välja att inte äta. Glöm det! Bästa dammsugaren i hela Skärstad = Gaston. Men som Helena säger så skitsamma det är ju när han jobbar det ska funka.

Vi grejade lite med hålla ögonkontakt med främling, kunna koppla av i okänd miljö osv. Det är fantastiskt roligt. Helt andra grejer än vad vi brukar träna. Lite skillnad mot det ständiga tränandet av framåtsändande t ex.

Gaston blir så glad när klickern åker fram - i hans värld klicker fram lika med GODIS ner i min mage.

Sanny i ett snöigt Lekarebo



Vissa går på snön!




Andra trampar igenom och det är tröttsam...


Glöm det, Gaston har inga bekymmer med att han trampar igenom, springer som en glad tok i vilket fall. Det är jag som tycker det är AP-jobbigt!

Gott nytt år på er alla!

Jäpp, planen vi tränade på var fylld av snö med skare. Hur kul är det för små och stora hundtassar? Inte... så vi trampade upp en stig och körde framåtsändande allihop. Vi var nöjda när vi åkte hem både Martin, AG och jag.
En helt ok dag som slutade med en kul träningsstund. Lite galen är man allt, kunde legat hemma i soffan istället för att frysa halvt ihjäl på en fotbollsplan.

På onsdag ska vi till instruktören för vidare instruktioner i vår träning inför 2010 och vårdhundsteamet Gaston med sin Ing-Marie. Kul, kul!

Ha det gott!

Det är så himla vackert så det inte är klokt men herre jösses vad jobbigt det är att pulsa runt i all denna snö.

Vi har inte gjort så mycket Gaston och jag, stavat och klickat lite "vårdhundsgrejer".  Annars mest myst... Det är himla skönt det med.

Jag fick en så himla söt grytlapp i julklapp, tack goa AG. Kolla här:





Ia skojade med Gaston och gläfste lite med den framför nobban på honom. En alien i vårt kök sa Gaston och värsta cirkusen bröt ut. Räddas det som räddas kan, tänkte Gaston och talade minsann om ett och annat för det svarta monstret.

Han var så söt så vi nästan dog när han till slut modigt styrde upp det hela!

Kolla här när en alien tar en annan!


Min modige gosse! Båda överlevde slaget och lugnet har åter lagt sig över Lekarebo.

Nu ska jag försöka inse att fyra lediga dagar är slut. Vad hände?

Ni som är fortsatt lediga - NJUT!

Full fart mot nyår!

Jodå, hela Lekarebo är vaken. Vi har haft en jättemysig julafton och en skön förmiddag idag också. Nu har Anders stuckit iväg för att jobba och tjejerna är hos kompisar och kvar är vi - Sanny, Gaston och jag.

Jag fick ett ryck (kan även kallas ångest-efter-ätit-alldeles-för-mycket-julmat-och-godis-ångest) och letade upp mina stavar. Så nu har vi traskat på i raskt tempo 5 km. Nån som fick Ågren nu? Inte det, bra.

Nu kan man ju nästan hugga in igen på allt det där goda som finns där nere...

Hoppas ni alla haft det bra!

Julkram på er!

Vi kan väl säga så här, det här kortet är det enda som gick att använda... Ni fattar hur resten blev va? Jag klickade hej vilt men jag och kameran var inte alls överens och till slut gick hundarna, it´s enough! Ja, ja vi önskar alla en god jul i vilket fall, det var liksom själva tanken med att fixa julkort. (Gud vad sura dom ser ut).


Sen har vi klickat att inte kasta sig fram och äta upp en korv som "råkade" ligga mitt i Gastons väg. Vi är på gång, han är inte dum den killen. Grejen är att det lätt kan bli situationsbundet, tror jag. Sällan vi råkar vara i vår hall och jobba. Jag har testat ute också och det funkade. Givetvis är det många klick som återstår innan Gaston automatiskt vänder om och tittar på mig när han hittar ätbart ute men vad tusan vi har i alla fall börjat.

Jag skulle även testa en annan grej som han tydligen ska kunna - hoppa upp på en stol. Jag tog vår gamla hederliga köksstol som definitivt inte är gjord till en flattehane, modell större. Men tror det eller ej på något märkligt sätt tråcklade han ihop sin fina kropp och satt som ett ljus på stolen. Jaha, inget att lägga ner krut på där inte. Nu ska jag ge mig på nästa klickprojekt - att han ska lägga ner sitt fina huvud i knäet på folk. Skulle vara kul att hoppa in i Gastons hjärna och se vad han tänker. Han är så söt och ställer upp på mina påhitt. Han har ALDRIG fått gå upp på en köksstol i hela sitt 3,5 åriga liv och nu helt plötsligt skulle han sitta på en. Det är nog tur att jag inte vet vad han tänker. Han kanske hoppas på att någon annan tar över mig så han får lite lugn och ro.

Jag tycker det är kul med helt annan träning och det tror jag flanen gillar med. Han deppar ju inte direkt när det regnar korv över honom. Det blir mycket godis i belöning när vi tränar. Tur han är lagd åt det magra hållet.

Mycket ska man stå ut med //Gaston


Nu några hektiska dagar innan julefriden sprider sig över Lekarebo. Tro inte att jag har köpt klart julklapparna för det har jag INTE. Fatta hur jag kan gå i hela Jönköpings centrum och på A6 och jag var i Huskvarna med en sväng och ändå inte hitta just det där till mina tjejer. Tusan också. Tiden börjar liksom rinna ut. Undrar om de har samma bekymmer med vad de ska ge sin ömma moder???

Ha en go vecka och ha en riktigt god jul, eventuellt hinner jag inte med att blogga mer innan dagen D.

Till er alla från oss GOD JUL!

Mamma mia, vilken vecka det har varit. Phu! Snabb resumé - näe jag skiter i det och tar bara lite om tisdagens bravader. Gaston fixade sitt test och uppenbarligen jag med. Vi får fortsätta.
Kommer ni ihåg att jag skrev hur i herrans namn ska Gaston lära sig att ta godis "fint", jag säger bara - det är väl INGENTING. Läs här, han ska kunna låta bli allt eventuellt ätbart som ligger i hans väg. Fattar ni? Automatiskt, alldeles av sig själv ska han välja att inte äta det som ligger framför hans tassar. Hela hösten har han städat vår trädgård samt alla andras trädgårdar som vi traskat förbi på fallfrukt. Ett självpåtaget arbete som han har skött med glans. Nu är det slut med sånt. Herre gud, give me a brake.
Nästa grej är att han ska kunna gå i slakt koppel. Visst, jag vet, normalt funtade människor tränar in såna VIKTIGA saker redan när de är små. Gaston drar inte i kopplet men han ligger precis på gränsen. Fattar ni vad jag menar? Nu ska vi promenera runt med slakt koppel och då inte på något kommando. Grattis Ing-Marie och lycka till!

Det var två av alla saker vi ska kunna innan nästa prov. Jag tog bara dom som exempel eftersom det känns som det är det vi får fokusera på till nästa träff med Helena.

En annan kul grej är att det vårdhundsprojekt som jag varit delaktig i under hösten kommer att presenteras på poster på en stor konferens på Elmia i februari. Häftigt!
Känns lite märkligt att det faktiskt har blivit någonting av tanken jag fick när jag var på den stora arbetsterapeutträffen i våras. Där träffade jag vårdhundsteam och blev jättenyfiken. Slängde sedan in min projektansökan som beviljades och nu håller vi på att utbilda oss. Ja, kära vänner, bekanta och annat löst folk, ta lärdom - var det än är, fråga! Du kan inte få mer än nej! Jag är ju så klok så jag känner inte igen mig själv och säkert inte ni heller ...

Jag ska göra ALLT imorgon - jobba, handla sista julklapparna, göra pepparkaksdeg, städa och fixa med lite annat eller så gör jag INGENTING av det utan slänger mig i soffan och softar loss med en härlig bok och ett stort glas rött. Får se vilket det blir.

Nu ska jag sova i alla fall!

Natti, natti.

Idag har vi spårat och kört uppletande. Vi var ute vid Lovsjön. Jättefint och en total frånvaro av kuperad terräng. Fatta att det inte fanns en enda backe någonstans? Jag, som lever i uppförsbackar här i Skärstadskogarna blev helt till mig. Hur som helst, Martin la ut Gasses spår och det fixade den fyrbente galant. Han nosade på i ett riktigt kringelkrok spår. Martin fick övertyga mig om genom andningsprov att han verkligen var spiknykter... Kul att det gick bra. Uppletandet hade vi i två korridorer och hej hopp i blåbärsriset, det gick snabbt och smidigt. Tugga på grejer gör han flanen och det är inte speciellt uppskattat av vare sig mig eller bruksdomare. Jag är periodvis väldigt duktig på att träna detta men sen har det en tendens att fallera. Skärpning!

Jag yrade runt ett spår till Knuffa där önskemålet var att det skulle gå mycket på grusväg. Hon trixade på och jag tror att både hon och Martin var nöjda. Knuffas uppletande - shit pommesfrite, superbra!

Susanne, Björn och Anngreth var på sitt håll och spårade men var gräsligt nöjda när vi strålade samman vid bilarna. Helene avstod spår och koncentrerade sig på uppletandet. Det gick riktigt bra för Åsså-mannen idag. Kul att Helene hittat ett sätt som verkar funka kanon.

Vi har haft en egen liten lucia i Lekarebo idag. Sötast av alla!




Vaddå, jag gjorde vad jag kunde men den liksom bara gled ner. Jag ville ha en strut ju.



Nu hade vi inga strutar så då blev det vad det blev. Vi får öva på tomtekort istället, Sanny vägrar säger hon men vi har inte diskuterat klart än.

Hoppas ni haft en bra helg, det har jag. Slapp och skön! Lite som det ska vara men inte alltid blir.

Ha det gott!

Inte nog med att veckan började kanon med att få möjlighet att utbilda Gaston (måtte det bli så nu), idag fanns ett mail att jag kommit in på en distanskurs jag sökt i Malmö om "Djurs medverkan i vård och socialt arbete". Tjihu!

Räckmackeflytet fortsatte när vi tränade en stund i kväll. Gaston, den fantastiske, som jag trodde skulle flyga runt i tillvaron skötte sina tassar alldeles jättebra. Framåtsändandeträningen kändes helt enkelt bra. Phu! Faktum var att alla tre hundarna, SMogen, Knuffa och så flanen skötte sig. Det är märkligt ibland. Jag tränar ofta, kanske inte så mycket varje gång men ofta är det MEN de senaste fjorton dagarna har det varit lite si och så med träningen. Därför trodde jag att Gaston skulle ha lite svårt att få ihop det idag men han fick VG.

När jag kom hem gled jag av räkmackan en liten stund. Fick trösta en ledsen Myra som inte fattade matten som hon ska ha prov på imorgon. Jag är definitivt INTE något mattegeni, har aldrig varit, kommer aldrig att bli. Alltså sitter vi som två UFO och fattar nada. Vi kom fram till en bra lösning, tror vi. Hon har haft en tuff dag idag med uttagningstester till fotbollsgymnasium att sedan sätta sig med pucko-matte var ingen bra ide alls.

När mammaluften gick ur mig hamnade jag i soffan och zappade runt lite. Hamnade på bonde söker fru och får höra en sån fantastiskt bra låt av Kent - "Utan dina andetag" hur har denna kunnat gå mina öron förbi? Trodde jag hade hört allt med dom men det hade jag inte. Gissa vem som spelar den nu om och om igen. Jag är nog lite halvt galen tror jag, mina barn vet, säger dom?!? Faktum är att mina tankar när jag hör texten går till två av mina vänner som jag tycker väldigt mycket om som jag vet har det lite tufft just nu. Märkligt att en låt kan påverka en så.

Imorgon är det torsdag, nästan helg igen - shit vad det rinner på.

Tack alla ni som är glada med mig - gör ju grejen med vårdhund ännu roligare. På tisdag ska vi på första testet. Gulp...

Kram på er!

Tänk att en riktigt äckligt dålig start på en måndagmorgon kan sluta i ett jublande roligt telefonsamtal. Jag och Gaston får alltså påbörja utbildningen till vårdhundsteam. Vi ska testa om vi passar till detta, jag och Gaston.

Gissa vem som redan ringt och pratat med världens goaste instruktör Helena. Det kuliga är att hon har gått en tävlingskurs hos mig för några år sen. Hoppas jag var snäll så hon är likadan tillbaka nu. Det tror jag för hon är verkligen en toppentjej. Ska bli så himla kul. Hoppas, hoppas vi fixar det.
Klarar vi testet så ska vi gå minst 10 timmar hos henne för att sedan göra ett test till. Klarar vi det testet går vi vidare till steg två i utbildningen. Kolla www.vardhunden.se om du vill läsa mer. Jag är alldeles uppfylld och glad som en lärka. Måste genast påbörja träningen av att inte ha krokodilkäft när man tar godis ur handen på folk. Himmel och plätter tänk om vi fixar och blir ett vårdhundsteam och vi kan jobba ihop. Fatta vad häftigt! Som en dröm känns det som. Låt mig inte vakna på länge!!!

Hej på er!

Kalas avklarat. Phu, middag för 20 personer och tjejen är firad. Vi har precis kommit in efter en skön promenad med jycksen. Riktigt skönt var det att gå, vi har stimmat runt här idag för att hinna så maten var klar kl 14.00 när släkten började ramla in. Maten räckte, alla blev mätta och stämningen var god.

Nu laddar vi om inför den stora, RIKTIGA, dagen som är på tisdag. Ska börja träna på sången redan nu. Tänk vad glad hon kommer bli av att vakna till min ljuva stämma - NOT!!!

Helgen har gått ruskigt fort, synd. Hade varit gott att ha en dag till och inte göra ett smack. Lite sugen blev jag på förmiddagen när jag visste att spårgänget var i skogarna. Fick ett fint mess med bild på fikat... Inget avis alls, där jag for runt med dukning och allt. Gaston hade definitivt valt det alternativet framför det som blev.

Ha det gott!

Takida var så bra! Tur vi var där och höjde upp medelåldern lite. Men kära nån vilken röst han har. Det var verkligen helt suveränt bra. Efter konserten drog vi till stan, öh, ja näe, det var så där. Hamnade på ett ställe med bar och dans eller dans och bar kanske man ska säga. Att ta sig fram till baren var förknippat med livsfara när man har min gedigna längd. Lite jobbigt att ha näsan i armhålehöjd på alla andra. Ingen kul lukt alls faktiskt. Hur som helst vi hade en kul kväll men vad skönt att få landa hemma i lilla Lekarebo. Lite halvjobbigt när jag vaknade men oj, oj, oj vad jag har gjort grejer denna dag. Typ allt, städat, malt färs, tränat dirigering och markering, gått härlig skogspromenad, kört tjejerna till bussen, ätit god mat, strukit värstinghögen, städat lite inför morgondagens släktfejd. Nu är jag matt och trött. Så god natt!

Don´t like... fick inget svar angående vårdhund idag. Beslutet uppskjutet till nästa vecka. Shit. Nu måste jag ladda om batterierna så jag står pall (lika med upprätt) under Takida ikväll. Kanske hinner jag till sofflocket en liten, liten pyttestund. Städa gör jag imorgon när jag ska göra allt annat. Gjorde mig ett litet ordspråk alldeles just nu - gör INTE idag det du kan skjuta upp till imorgon. Mmm, låter bra tycker jag.

Har tränat lite med dummies idag och himla vad kul det är. Jag lever kvar i Anna-Lena-världen och tränar memories, suddar ut dom och använder dom för dirigeringsträning. Superkul ju! Extra bra utsuddning blir det när lilla Sanny totalt missar sina markeringar och letar som en galning hur länge och långt bort som helst. Lilla hönan, det där med referenspunkter när man är en tvärhand hög är inte lätt. Varje tuva är den andra lik. Skitsamma hon får leta och använda sin pudelhjärna och Gaston han får vänta och vänta och vänta...

Rock ya!