GASTON OCH GUNDE

Jag fattar inte hur snabbt mitt liv rinner förbi? Hur som helst så kom Gunde och jag till augustikanneträningen förra veckan och då hade coachen Björn hittat på att vi skulle köra tävlingsmässigt med domare Kjell. Upps. Det var skitnyttigt. Fick massor av info om vad vi behöver träna på. Egentligen inget som jag blev förvånad över, lättstörd... Det visste vi liksom om innan. Vi fick ihop till ett första pris och det blev jag jätteglad över. Domare Kjell tillhör kategorin "du får inga gratispoäng". Jag tycker ju det är rätt bra för när man väl får bra poäng av honom känns det liksom himla bra.

Jag hinner tamme tusan ingenting och ändå så tycker jag inte att jag gör någonting. Hur tusan går det ihop? Hur som helst i helgen spårade vi och jag körde vidare som Nilla och jag kom fram till och Gunde spårade finemang. Kul, det är inte som att gå efter den rutinerade räven Gaston men jag kommer så väl ihåg när jag hade anmält Gaston till appellen. Herre gud, jag for runt på fält som en idiot och tränade spår. Gaston ville inte, tyckte det var så där kul och nu tycker han att spåra är skitkul. Med andra ord, bryt ihop och sen spåra vidare - det är Gundes och min taktik eller ja, min i alla fall.

Gaston, Saga och Knuffa spårade på fint. Saga hade lite fuffens för sig, älg tror vi men hon trixade sig tillbaka till Martins fina fotspår och hittade till sitt slut.

I måndags, alltså igår var det lydnad  och kära nån, Gaston har gått in i någon slags andra andning. Han galopperar runt hej vilt. Jag blir lite ställd så jag vet knappt hur jag ska hantera hans nya jag. För första gången på flera år måste jag liksom styra upp hans framfart. Jag har liksom fått jobba ganska mycket med att hitta den... Märkligt.

Gunde den filuren tycker livet i allmänhet är härligt. Han är lika lycklig om han får träna lydnad, eller spåra eller leta i uppletanderutan, gå långa härliga promenader, jogga med en lufsande tant eller faktiskt bara vara. Herre jösses om jag hade kunnat ta livet som den grabben. Så mycket enklare allt hade varit.

Imorgon är det augustikanneträning för Gunde. Först ska han till bästa dagmatten/hussen och jag ska visst jobba till kl 17.15. Vet inte vad som hände där men jag ska visst vara med och hålla i en utbildning. Hm, kör ihop sig lite med mitt övriga liv men allt löser sig.  Hoppas jag...

Vi höres!

Himmel vad skönt att vara ledig en dag mitt i veckan så här. Vi har fullt upp as usual men jag sov 2 timmar mer än en vanlig sketen onsdag.

Igår var Nilla med mig och tittade när Gunde spårade. Fick lite bra "tänk-på-att"-tips så spåret han gick blev det bästa på länge. Inget långt på något sätt men det kändes ändå som vi höll på med samma aktivitet och det är ju alltid kul.

I måndags var vi på klubben. Först körde Gaston, Knuffa och Saga. Gaston var tillbaka till sitt galna jag. Märkligt hur fort jag vande mig vid det. I lördags var han ju inte alls lika galen och då blev jag plötsligt handlingsförlamad. Hur som helst träningen med Gaston blev kanon.

Sen var det då Gunde som skulle träna tillsammans med augustikannegänget. My god, Gunde mästarnas flurr. Han var så okoncentrerad och flurrig så jag kände att att även om själva momentträningen gick åt pipan så var den där runt-omkring-träningen jäkligt behövlig.

Vad som gick bra var att han låg plats 3 minuter med för honom relativt okända hundar (han har träffat dom en gång innan). Så det var ju kul. Sen skulle vi köra linförighet, ja jag gick ju som jag skulle men vad Gunde pysslade med vet jag inte. Han lullade med lite halvfokuserad. Fanns ju massor med andra kuliga grejer att kolla på.

När vi skulle träna läggande under gång så hade faktiskt han ALDRIG hört det ordet innan. Han tittade på mig med sina fina (och förb... charmiga) bruna ögon och såg helt oförstående ut. Vad då - ligg? I don´t know nothing. Jaha, så fick vi greja med det lite. Ställandet kom han ihåg och gjorde jättefint. Hopp och apport klart godkänt. Sen var det ju det där med tandvisning. Den lilla detaljen är ju rysligt lätt att glömma bort att träna. Så det tränade vi. Det gick med lätt upprepning av att han skulle sitta kvar. Sen vad lätt upprepning innebär är ju en individuell tolkning...

Gunde


Snart ska vi iväg och gratta en kompis sen vidare till stan för att ännu senare kolla fotboll i metropolen Habo.

Hej hopp!

Jag släpade mig upp kl 04.15 och det var så till och med hundarna undrade om det slagit över totalt. Gunde trumpetar ju ut sina gäspningar så förmodligen vaknade halva Skärstad när vi gick morgonpromenaden. Jag fick sjunga med radion hela vägen till Falköping plus dricka kaffe hysteriskt. Så jäkla trött. Väl framme var det snorkall vind men varmt i solen. Skumt väder. Jag drog startnr 6 och vi började hela tävlingen med plats. Efter den var det spår som gällde för halva gruppen (där jag ingick) och resten körde lydnaden först.

Gaston strulade till det på upptaget och jag kan bara konstatera att JAG ska aldrig mer uttala mig om vad jag tror att jag ska få för betyg när Gaston inte gör som han brukar. Hans vanliga jag är att glida ut och svischa iväg antingen åt ena eller andra hållet. Han brukar inte stå som en tönt eller marschera ut helt märkligt åt ena hållet.  Troligen fick han vind på ingångsspåret men ja, skitsamma vi fick 9-9 i betyg. Sen nosar han återigen upp alla pinnar. Det är ju inte klokt vad glad jag är över detta. Vi har tävlat tre tävlingar i år och han har haft med alla pinnar hem. Så skönt!

Sen var det lydnad. Rätt ok fritt följ. Jag tycker han var ofokuserad men betyget gav 8-9 så det såg nu bättre ut än vad det kändes. Inkallningen sent ställande (men han stod) ja, jag orkar inte skriva alla betyg men det som jag var mest glad över var framåtsändandet där han galopperade på inkallningen och gick som han skulle. Betyget blev 8-7,5. De drog på att han stannade upp, jag är bara glad att han inte stod kvar där och väntade in mig utan kom i GALOPP tillbaka. Tji hu! Metallen tappade han, hm inte bra och hoppet så fick jag dra till med dubbelkommando igen (andra tävlingen i rad, alltså något jag måste ta tag i).

Uppletandet - 10 - 10. Tror ni jag var överlycklig? Jäpp, goe, fine Gaston galoppade runt och plockade fina MJUKA skinngrejer. Superkul!

Summan av kalaset blev 582,25 poäng. Hur retligt nära ett cert som helst men jag bestämde mig för att verkligen suga i mig det som vi gjort bra.

Vi hade en skittrevlig dag med många trevliga människor. Vi hundmänniskor är nog ett himla socialt släkte. Man babblar och bubblar med alla (nå, nästan med alla).

Sista hunden körde sitt uppletande och vi gick tillbaka till stugan. Jag gled in till resultattavlan för att se hur det hela slutade och inser att vi hade vunnit. Jag fattade absolut ingenting, jag var övertygad om att en "sån där" 600-poängare var med någonstans i listan men icke. Tvåan fick 581 och trean hade något sådant också. Så lyckades vi skrapa ihop mest och vann. Helt galet!

Hem åkte vi med en jättefin ljuslykta, 15 kg hundmat (sånt älskar ju vi smålänningar) och Gaston han fick en ny skitrolig leksak.

Väl hemma förvandlades jag till en tråkig soffpotatis och hann väl säga ungefär två meningar, lukta på ett glas vin och sen slocknade jag. Blev väckt någon gång runt midnatt om jag hade tänkt gå och lägga mig... Kul tjej att leva med.

Nu ska jag ha en riktigt slapp söndag. Ska lägga ett spår till Gunde som förresten också var med igår. Han skötte sig kalas. Vi var ute och tränade lite här och där och på lite av varje. Han slocknade lika gott han igårkväll så det var nog jobbigt för honom med att miljöträna på det där viset.

Idag ska jag hålla tummarna för dom som tävlar idag på Tomtens bk.

Tjingeling.