Så...

Slut, över, finito, thats it, over and out. Semestern är slut!
 
Vi har definitivt inte solat ihjäl oss. Typ haft 5 soldagar på 4 veckor och jag känner mig faktiskt inte utvilad. Hade lätt kunnat ta några veckor till ledigt.
 
Nå, sista desperata åtgärden för att hitta solen var att sticka till Falkenberg. Vi hittade till slut en camping 1 mil norr om Varberg. Det var fullt överallt. När vi kom till campingen stegade jag in, lätt genomsvett och fullständigt genomförkyld och bara kved. Snälla har ni en plats över till en husvagn. Ja, jag vet inte säger väl donnan i receptionen som satt där med ett snorpapper i handen hon med. Gud, tänkte jag, det här verkar ju lovande... Du får gå ut och kolla för här har folk flyttat runt hur som helst så jag vet inte vad som är ledigt eller inte... Jag gick tillbaka till A och sa att du, en natt ger vi det här stället. Jag såg för min inre syn hur toan säkert var typ utedass, äckligt och snuskigt men tji vad jag bedrog mig. Det var ett toppenställe. Nyrenoverade toaletter, duschar, kök ja allt var skitfräscht. Vi hittade till och med en ismaskin. Fatta, när det var 25 grader varmt och man kan ha diverse drycker kylda i is. På en skala, hur gott var det?
 
Vi hade en kulturdag i Varberg och åkte till fästingen och tittade. Helt jäkla onödigt sa Gunde som enbart suktade efter havet.
 
Sitta här och nästan dö av värmeslag, blä sa Gunde.
 
Jäkla badhus och skit. Vem bryr sig???
 
Han fick som han ville så när vi kulturat färdigt åkte vi till klipporna på Getterön och där fick han simma.
 
Vi fick tre soldagar sen igår hittade regnet oss igen. Då sket vi det, packade ihop och åkte hem.
 
När vi var på regniga Öland förra veckan var jag skitduktig och tränade lite med Gunde varje dag, den här veckan har jag liksom tappat all energi, rann väl ur med snoret i näsan antar jag. Hur det var så tog jag i alla fall tag i det här med att ligga på i kopplet. Gunde drar inte men ligger på så där så det är precis på gränsen till att dra. Gick vi mot vatten, alltså havet, då var det inte tal om att ligga på för då var det tamme tusan tur att armen satt fast i axelhöjd för då jäklar drog han. Simma är livet för Gunde. Han kan simma runt hur länge som helst. Hur som helst nu blev det nolltolerans på att ens ligga på. Vad är väl att träna in ett framåtsändande säger jag jämfört med att få Gunde att fatta att nej, du får inte gå där framme, du ska gå här vid mig. Varje promenad x flera gånger om dagen så var jag tvungen att upprepa samma jäkla grej. Tålamod mina vänner, tålamod... Få se om det håller i sig.
 
Idag stack vi iväg till spårskogen. Martin hade med sig lilla läckerbiten Meya. Riktigt söt liten sak sa Gaston. Superintressant liten brud sa Gunde.
 
Trevlig farbror den där Gaston sa Meya
 
Jag var lite uppgiven när vi skulle till att spåra. Jag tycker inte Gunde kommit någonstans i sin spårutveckling. Vi stampar på i samma och kommer inte vidare. Då slog han väl till idag och spårade skitbra. Jag blev verkligen så himla glad. Innan har han liksom spårat bitvis jättebra och sen varit helt ute och seglat för att sen spåra bra igen. Idag spårade han fint rätt igenom hela spåret.
 
Gaston, Knuffa och Poppy spårade som vanligt - bra. Lilla Meya fick ett litet pyttespår och det gick också jättefint.
 
Jaha, nu är det söndagskväll och imorgon är det bara att kliva upp när klockeländet drar igång. Suck.
 
See you!
 
 

Stanna tiden - två veckor av mina underbara semesterdagar är snart over and out.

Får tiden gå så här fort? Första veckan på semestern var vi som två zombies. Vi började väl kvickna till där vid onsdagen ungefär. Då bjöd vi hit Gundes härliga dagisföräldrar (eller vad tusan det kan heta). Hur som helst, de är snudd på för bra för att vara sanna. Men de finns och Gunde blev superglad när de dök upp hemma här hos oss. Hans bästa bara kommer. Vi hade en skitmysig kväll ihop.
 
På torsdagen hade vi repat energi och tog husvagnen och for till St Annas skärgård. Där ska det vara fint hade vi hört och det var det. Mysigt på alla sätt men vi hade ju liksom ingen tur med vädret om man säger så. Varmt som satan men mul lika med värsta åskovädret så hela husvagnen gungade. Vi har icke åskrädda hundar kan vi konstatera efter den natten. Jag hann inte ens tänka e i ett mellan åska och blixt eller om det var tvärtom. Herre jösses vad det smällde och small. Vi fick ett rätt häftigt möte när vi närmade oss campingen he, he, he.
 
 
Vi åkte på spaning i skärgården och besökte bland annat Söderköping. Skittrevligt och till Anders lycka fanns det slussar där. Vi hade liksom åkt vägen förbi Bergs slussar på vägen så jag och hundarna tyckte väl att vi hade sett färdigt på slusseriet. Nåja, jag tyckte det var urmysigt till någon vänlig själ upplyste oss om att de sett en svart huggorm precis där vi gick med hundarna. Jag dog och återuppstod samt flydde med hundarna all världens väg. Himmel och plätter. Anders som är min totala motsats  när det gäller slingriga äckliga ormar gick och tittade på den. Hur f-n är han skapt?
 
När jag stod där och pustade med hundarna tätt intill mig så säger väl nästa människa oj, titta där slingrade det in en orm i muren EXAKT DÄR JAG STOD. Då fick det vara nog med Söderköping - god bye, adjö ses aldrig mer. Två ormar på mindre än 10 meter, då undrar jag var resten av den släkten låg och spanade...
 
Vi hittade en av Sveriges sista telefonkiosker, så fin.
 
Hundarna och varit med hela dagarna och fått se både det ena och det andra. Lite träning hann vi med. Jag skulle bland annat träna haka i backen med Gunde hade jag tänkt. Fatta när jag vänder mig om för att se vad Gaston gjorde och fick se det här:
 
 
Jag såg hur det rök från hjärnan på Gaston när han fullständigt vrålade - HUR SVÅRT KAN DET VA´?
 
Ja kära nån. Jag har inte tränat haka ner på Gaston på säkert två år men det satt där i urhjärnan någonstans. Undrar om Gunde någonsin kommer förstå vitsen med detta?
 
Vi har hunnit med att träna lydnad med Martin och Emma. Gaston flyger runt på lydnadsplanen och jag fattar ingenting. Jag snor ju som bekant ideer hej vilt när det gäller hundträning. Jag lever efter mottot - varför göra om hjulet två gånger. Jag menar har någon smart människa räknat ut nåt som låter kul så är det fantastiskt bra för såna som mig som har brist på fantasi. Hur som helst jag lät Gaston gå långa sträckor fot för att sedan sticka och ta externbelöning (tack E om du läser detta, det var från dig jag snodde idén). Det var annorlunda träning sa Gaston trevligt eftersom han fick äta vom gånger flera.
Gunde var mer som vanligt. Han gjorde några ingångar på plan där han skötte sig riktigt bra. Sen har jag specialtränat att INTE sätta sig ner när jag kommer tillbaka efter ställandet. Jag har ALDRIG sagt sitt till honom i det läget men så fort jag kedjar det momentet med något annat så räcker det att jag ställer mig i fotposition bredvid honom så åker rumpan ner. Hur som helst, träningen hade gett resultat och han fixade att jag kedjade ställande och därefter direkt läggande under march. Det är ju alltid lika spännande och se om Gunde lyssnar på vad jag säger eller om han gör det han tror att jag säger. Men det gick finemang.
 
Igår var vi och spårade med hela gänget (alltid kul när vi kan få till ett träningspass där alla kan vara med under semestertider). Det började ju givetvis regna satan men hundarna fixade spåren bra. Gunde gick ett av sina bättre. Skönt.
 
Jag är modig, har anmält Gunde till lydnadstävlingen som är hemma 5 augusti. Gulp. Tänker så här, då är ju det i alla fall i känd miljö... Vad tusan, klart vi fixar det! Skrev JAG det???
 
Hej hopp!
 
 

Stanna tiden - två veckor av mina underbara semesterdagar är snart over and out.

Får tiden gå så här fort? Första veckan på semestern var vi som två zombies. Vi började väl kvickna till där vid onsdagen ungefär. Då bjöd vi hit Gundes härliga dagisföräldrar (eller vad tusan det kan heta). Hur som helst, de är snudd på för bra för att vara sanna. Men de finns och Gunde blev superglad när de dök upp hemma här hos oss. Hans bästa bara kommer. Vi hade en skitmysig kväll ihop.
 
På torsdagen hade vi repat energi och tog husvagnen och for till St Annas skärgård. Där ska det vara fint hade vi hört och det var det. Mysigt på alla sätt men vi hade ju liksom ingen tur med vädret om man säger så. Varmt som satan men mul lika med värsta åskovädret så hela husvagnen gungade. Vi har icke åskrädda hundar kan vi konstatera efter den natten. Jag hann inte ens tänka e i ett mellan åska och blixt eller om det var tvärtom. Herre jösses vad det smällde och small. Vi fick ett rätt häftigt möte när vi närmade oss campingen he, he, he.
 
 
Vi åkte på spaning i skärgården och besökte bland annat Söderköping. Skittrevligt och till Anders lycka det slussar.där med. Vi hade liksom åkt vägen förbi Bergs slussar på vägen. Nåja, jag tyckte det var urmysigt till någon vänlig själ upplyste oss om att de sett en svart huggorm precis där vi gick med hundarna. Jag dog och återuppstod samt flydde med hundarna all världens väg. Himmel och plätter. Anders som är min totala motsats  när det gäller slingriga äckliga ormar gick och tittade på den. Hur f-n är han skapt?
 
När jag stod där och pustade med hundarna tätt intill mig så säger väl nästa människa oj, titta där slingrade det in en orm i muren EXAKT DÄR JAG STOD. Då fick det vara nog med Söderköping - god bye, adjö ses aldrig mer. Två ormar på mindre än 10 meter, då undrar jag var resten av den släkten låg och spanade...
 
Vi hittade en av Sveriges sista telefonkiosker, så fin.
 
Hundarna och varit med hela dagarna och fått se både det ena och det andra. Lite träning hann vi med. Jag skulle bland annat träna haka i backen med Gunde hade jag tänkt. Fatta när jag vänder mig om för att se vad Gaston gjorde och fick se det här:
 
 
Jag såg hur det rök från hjärnan på Gaston när han fullständigt vrålade - HUR SVÅRT KAN DET VA´?
 
Ja kära nån. Jag har inte tränat haka ner på Gaston på säkert två år men det satt där i urhjärnan någonstans. Undrar om Gunde någonsin kommer förstå vitsen med detta?
 
Vi har hunnit med att träna lydnad med Martin och Emma. Gaston flyger runt på lydnadsplanen och jag fattar ingenting. Jag snor ju som bekant ideer hej vilt när det gäller hundträning. Jag lever efter mottot - varför göra om hjulet två gånger. Jag menar har någon smart människa räknat ut nåt som låter kul så är det fantastiskt bra för såna som mig som har brist på fantasi. Hur som helst jag lät Gaston gå långa sträckor fot för att sedan sticka och ta externbelöning (tack E om du läser detta, det var från dig jag snodde idén). Det var annorlunda träning sa Gaston trevligt eftersom han fick äta vom gånger flera.
Gunde var mer som vanligt. Han gjorde några ingångar på plan där han skötte sig riktigt bra. Sen har jag specialtränat att INTE sätta sig ner när jag kommer tillbaka efter ställandet. Jag har ALDRIG sagt sitt till honom i det läget men så fort jag kedjar det momentet med något annat så räcker det att jag ställer mig i fotposition bredvid honom så åker rumpan ner. Hur som helst, träningen hade gett resultat och han fixade att jag kedjade ställande och därefter direkt läggande under march. Det är ju alltid lika spännande och se om Gunde lyssnar på vad jag säger eller om han gör det han tror att jag säger. Men det gick finemang.
 
Igår var vi och spårade med hela gänget (alltid kul när vi kan få till ett träningspass där alla kan vara med under semestertider). Det började ju givetvis regna satan men hundarna fixade spåren bra. Gunde gick ett av sina bättre. Skönt.
 
Jag är modig, har anmält Gunde till lydnadstävlingen som är hemma 5 augusti. Gulp. Tänker så här, då är ju det i alla fall i känd miljö... Vad tusan, klart vi fixar det! Skrev JAG det???
 
Hej hopp!
 
 

SEMESTER

Nu drar vi ner tempot och försöker släppa jobbet. Nu har vi fyra härliga veckor att ta hand om. Igår var det kalasväder och jag vaknade med en sån där konstig nu-ska-jag-jädrar-anamma-putsa-fönster-känsla. Det händer typ aldrig så jag for upp o satte fräs. Jag kan inte putsa utan att det blir randigt och tamme tusan rutigt med. Försöker hålla mig lugn men ärligt talat hur kul är det?

Efter detta anfall blev det att tagga fotboll. Derby Mariebo-HHF. Vinst Mariebo, My fick göra ett inhopp i slutet av andra. Hade ju givetvis velat spela hela men konkurrensen är stentuff. Vi är glada för vinsten och ser fram mot nästa match.

Hundarna tyckte väl att den där fotbollen, den kunde vi skitit i. De är inte alls intresserade att ligga och glo på ett gäng brudar som jagar en boll. Passivitetsträning - bullshit. Men så fick det bli. Min tanke igår var spår idag.

Ska nu hitta motivation att gå ut i ett hiskeligt regn. Motivationen är lika med noll.

Undrar jag om Ia's match går att spela idag... Hoppas inte, säger de svarte, griniga killar det där.

Nu ska jag softa i soffan.

RSS 2.0