GASTON OCH GUNDE

I fredags var vi och röntgade tassen och det visade ingenting. Men ont gör det säger Gunde och haltar vidare. Han äter smärtstillande så han haltar mindre än innan men vad tusan är det? Det är en tå som han reagerar på men inget hysteriskt utan han rycker till lite bara.

 

Koppelpromenader är det som gäller. Synd att inte Gunde fattar det bara. Han får gå såna promenader och det är pisstråkigt tycker han och så tar han igen det i trädgården. Ni vet, han ligger helt avslappnat och jag med, speciellt nu när det varit sånt kalasväder, då kan han få värsta retrieverrycket och börja springa som en tok. Innan jag stapplat upp och fått stopp på honom så har han hunnit rusa runt flera varv med sina onda tass... Inte så bra, jag vet.

 

Jag tänkte åka upp till klubben imorgon och köra lite plats, sitt i grupp och lite fritt följ grejer. Zätat kan jag ju roa mig med. Undrar bara vad Gunde tycker om den mer stillsamma träningen? Hoppas bara han blir frisk fort nu. Vi har ju Siv Svendsen kursen snart och då vill jag ju att han ska kunna härja på som vanligt.

 

Gaston däremot mår alldeles utmärkt när han får gå själv på promenaderna. Han leker med pinnar och håller på.

 

Här vilar han Gasse med Mamma Mu vid sin sida

Skit med. Igår stötte han på promenaden men på kvällen så var han riktigt halt. Vänster fram. Verkar vara en tå/klo som gör ont. Den grabben visar inte mycket när något gör ont och det är ju lite hopplöst ibland när man försöker leta varifrån det onda kommer. En liten ryckning i bakbenet och en snabb slick runt munnen när vi pillade och hade oss gjorde att vi kom fram till att det måste vara en tå för vi har klämt och känt som idioter på hans stackars vänsterben.

 

Alltså har denna söndag varit riktigt jäkla urtråkig tycker Gunde. Gaston är nöjd som tusan. Fått gå alla långsvängar själv utan att ha den där Gunde hängande efter sig. Gunde har gått korta koppelpromenader. Inte riktigt hans stil. Skitsurt för jag vill träna och det går ju inte. Det blir vila imorgon med. Dubbelsuck.

 

Det här kan man ju träna sa Gunde

Vi har varit i spårskogen och Gunde fick ett jätteben och en ny leksak av träningskompisarna. Jag tror att det kan ha bidragit till att han tassade runt sitt spår och skötte det helt ok. Han tappade men letade sig tillbaka SJÄLV! Jag blev nästan lite övermodig där ett tag och började tänka lägre klass... Glömde bort att det ingår kryp och framförgående också. Jag måste nog börja klura lite på det OCH köra igång elitlydnadsmomenten ordentligt.

 

Igår när jag kom hem hade Ia fixat gofika för att fira uppflyttningen. Den åt vi av idag med när vi var i spårskogen. Mums, mums. Hejdå duktiga kalorijagande Ing-Marie. Tack Ia för supergod fika! 

 

Tänk att helgen redan är over and out. Jag vaknade alldeles för tidigt idag tyckte jag, inte grabbarna. Kom igen nu, vi är hungriga, vi ser nog att du är vaken sa Gunde och körde in sin iskalla nos under täcket. Jaha, det var bara till att kliva upp 06.30 en söndag. Hade jag nu inte NÖDIGtvis varit tvungen att gå upp hade jag definitivt valt att sova vidare.

 

Det var en himla fin morgon idag, solen sken och det var -1 grader. Perfekt väder för en morgonpromenad.

 

Här sitter han, Gaston. Väntande på att de där som alltid kommer steget efter ska komma ifatt. Han måste tycka vi är apsega. Han ligger alltid före och får vänta. Hjälp vad han ser överlägsen ut. Undrar om han känner sig sån?

Vaknade och jag lovar snön åkte runt i horisentalläge. Jädrar vad det stormade i Skärstad denna morgon. Jag hann skicka mess till både Martin och Emma om jag verkligen skulle åka. Emmas svar - informationsinhämtning punkt. Tur jag lyssnade och åkte iväg i stormen. Det lugnade ner sig med både snö och regn. Kvar var blåsten men inte alls lika hysterisk som i morse men visst blåste det.

 

Jag var i god tid, gick en sväng och sen körde jag lite av varje innan lottningen. Vi drog nummer 9/10. Jaha, väntan kändes oändlig. Underbara, fina dagmatte och husse var på plats vilket var tur. Jag hade ju givetvis inte en tanke på att ha med pengar till fika. Blev sponsrad av dem, tack gode värld. Emma kom också upp och stöttade i den långa väntan. Attans vad det är svårt innan man kommer på hur man ska göra innan det är dags att äntra planen. Ska Gunde vara i bilen? Gå en sväng till? Köras igenom i de olika lydnadsmoment? Ligga ute och tagga på?

 

Dagens upplägg blev att Gunde kom ut tre hundar innan det var vår tur. Vi gick en sväng, körde lite av varje mest fritt följ med olika belöningar sen fick han ligga på "lägg dig" till det var dags.

 

Jisses, vad då snygg transport in... Min målbild av det är att Gunde går snyggt vid sidan med viftande svans och lyckligt tittar upp mot mitt ansikte. Så var det INTE!!! My god, vi kom infarande som två löv som virvlade runt i blåsten. Vi lyckades på något sätt få ihop oss till det var dags att starta. Sen var vi i samma bubbla jag och Gunde.

Jag vågade knappt belöna med tävlingsbelöningen ens. Han var liksom snudd som en atombomb men han höll ihop sig och jag med. Jag fumlade bara bort mig vid ett tillfälle. Rätt ok för att vara mig.

 

Sitt i grupp 10

Plats 10

 

Fritt följ 8, 5

Dk kroppen, kroppen ej i färdriktningen vid sidoförflyttning. (Opps, detta får jag jobba på)

 

Sättande 9,5

Något tveksamt.

 

Inkallning med ställande 10

 

Rutan 9

Hopp på föraren

 

Apport/hopp 8,5

Tempo, dk med kroppen (shit jag trodde han skulle gå bredvid och vågade inte chansa utan smög lite, trodde jag he, he, he).

 

Metall 7,5

Tempo, segt sättande (hm, måste lura vidare på det där för själva gripandet var ok)

 

Vittring 9

Flyttar pinnar (han kanske var lite vild när han kom fram men han sorterar skitfint och höll fint)

 

Fjärr 10

FATTA KÄNSLAN!!!!

 

Helhet 10

Se inte så j-a sur ut, det går ju bra! (Ha, ha, ha kul kommentar, jag var inte ett skit sur bara grymt koncentrerad, kanske var tur med tanke på att han snudd exploderade när jag sa värsta tysta "vad duktig du är").

 

295 härliga poäng och vi är i elit! (Bilden tagen av goa Emma, tack!)

 

Jäpp, idag var en sån där dag när jag vaknade och var arg redan innan jag slagit upp mina gröna. Varför då? Inte en aning, kanske hade jag drömt något. Obehaglig känsla i alla fall att liksom vara irriterad över ingenting. Hur som helst så gick dagen och när jag till sist avslutade dagens jobb med ett besök med Gaston så kände jag mig riktigt okej.

 

Åkte och hämtade Gunde som var glad som en speleman. Han hade tränat rapport med dagmatte och daghusse. De är för härliga de där två. Fatta vilken tur vi har som har dom! Jag tog Gunde och åkte direkt och körde lite lydnad. Vi var och tränade på klubben igår. Då fick jag minsann höra att jag överdrivet katastrofalt med att Gundes fria följ var så himla kasst. Ja men... hjälpte inte att försöka slingra sig ur men faktum var att Gunde gick bättre igår än vad han gjort på ett tag. Kanske har detaljträningen gjort lite nytta, inte vet jag men det är i alla fall så att fria följet är något som jag kan slipa vidare på länge, länge... För övrigt skötte han sig helt ok. Det är de där omtagen på apporterna vid min sida som jag måste få bort. När tusan kom de farandes. Känns som det blivit mer liksom. Ja, ja bara att ta tag i det.

Så som sagt idag körde jag fritt följ och massor av olika apporteringsövningar. Det var Dittes gripa träning, det var belöna fart in och det var att få honom i fantomfart in vid sidan för när han kommer som ett jihu så har hans hjärna inte tid att koppla på jolma-runt-med-apporten-nervkopplingen.

 

Ja, det känns som vi har lite att greja med fram till tävlingen...

 

Hej hopp!

 

Shit vad skönt! Jag har klurat på vad som kunde påverkat Gunde förra helgen när han så totalfloppade på spåret efter att ha gått ganska många spår jättebra. STRESS! Vi ändrade om lite idag och han fick dels göra lite godissök innan spåret och sedan gå bland de första hundarna och se där, Gunde fixade sitt spår galant idag. Jisses, så himla skönt. Jag åkte ner i värsta dippen förra helgen när vi var tillbaka på ruta 1 igen. Så idag är jag glad ända in i märgen. Gaston fick ett ganska långt spår och det är tamme tusan en fröjd att gå bakom den grabben. Blir aldrig orolig att han ska vimsa bort sig. Han tuffar på och plockar sina pinnar. Idag var det definitivt ingen autostrada vi gick utan det var nedblåst och avverkat hej vilt. Jag fick be honom vänta massor med gånger för att jag inte skulle glida åt helsicke. De andra hundarna spårade bra - som vanligt!

 

Emma och jag stack till Huskvarna för att köra igenom lite lydnad. Skulle jag nu eventuellt tänkt att Gunde skulle coolat ner sig lite efter sitt spår så glöm det! Han var helt crazy. Alltså få ner den pojken så han kan gå ett normalt fritt följ - jag får nog vara på klubben tre timmar innan tävlingen om fjorton dagar. Jag är dessutom inte säker på att han ens KAN gå ett bra fritt följ just nu. Han fladdrar med blicken överallt och ingenstans.

 

Idag länkade jag:

Inkallning - kalasfin start, fint stannande men tjuvar på tävlingsledarens kommando den sista biten...

Rutan - gör han så på tävlingen så får vi en 10:a.

Träapport - utan hopp. Fin fart ut, bra gripande, usel ingång och omtag (kan även kallas tugg).

Metallapport - fin fart ut, bra gripande men usel ingång (dock utan omtag).

Vittring - åh, lille gubben så fint han sorterar. Ingen höjdaringång där heller.

Fjärr - bra med en pytteliten förflyttning på stå till sitt.

 

Alltså får det bli extra fokus på fritt följ, inkallning och apportering denna veckan.

 

Igår fick grabbarna göra uppletande i uppförsbacke. Vet inte om det går att se hur brant det var. Men längst ner sitter de och väntar.