GASTON OCH GUNDE

Utvald till att försörja Smådjurskliniken. Är det inte Gaston så är det Gunde eller tvärtom. Häromsistens upptäckte vi en liten konstig grej på Gundes ena tass. Den lilla grejen har liksom växt på sig och nu så måste den bort.



Jaha, sövas ner och operation mmm, blir ju kul framöver i detta huset. Money, money, money must be funny...

Tur vi har vår lilla husvagn. Jag har bestämt mig för att det FAKTISKT är den enda typen av semester jag vill ha. Vaddå resa någon annanstans typ Thailand? När Öland finns... Nej, i den här familjen plöjer vi ner pengarna i våra svarta familjemedlemmar och är inte alls avundsjuka på folk som åker hit och dit på semester. Vi kanske kan göra "Vi hade i alla fall tur med vädret 3" (på tal om det så var ju tvåan helt värdelös, gud vad besviken jag blev på den). Jag kan tipsa om att 3:an kommer bli skitbra, bara så ni vet.



Ha det gott! Tänker jag ha - ner mot soffan!

Tji hu!

Man kan helt enkelt bara flana runt i tillvaron och ta sig ett dopp eller två...


Gunde simmar för glatta livet



Upp på land och



Tji hu på det igen!


Själv stod jag som en levande död och orkade knappt andas. Att vakna dag 3 med migrän, jag lovar om du tänker på den värsta surkärringen du vet så är den bitchen trevligare än mig när jag är inne i ett sånt här stim. Nu får det tamme f-n vara nog. Imorgon vaknar jag pigg som en mört samt glad som en lärka. Herre gud vad trevligt det ska bli att möta henne i spegeln imorgon istället för det spöket jag mötte idag.

Tjingeling!

Dag 2 med migrän och energin från helgen är puts borta. Orkade trots det (lite fantastisk är jag) iväg och träna lite lydnad ikväll. Gunde hade varit hemma själv med Ia hela dagen och inte gjort speciellt mycket i värmen och Gaston hade gjort en hjälteinsats på jobbet så vi var tre lagom möra som åkte iväg.

27 grader varmt - hur dum får man bli??? Men faktum är att det gick bra, jag doppade grabbarna i Landsjön innan och sen körde vi. Gaston som går på ständigt högvarv for runt som en raket - vad går han på?
Gunde visade upp för Martin och AG vad han kan och när vi höll på där i värmen kände jag hur hela mitt hjärta blev alldeles, alldeles jättevarmt. Lille gubben han var så go och gla´. Han viftade på svansen och gjorde fritt följ (alltså vi pratar några steg men faktum är att han är en jäkel på sidoförflyttningar åt höger av någon märklig anledning), läggande, framförgående och framförallt var han supersöt.
Knuffa - vaddå 27 grader varmt? Märktes inte. Det gjorde det inte på Moggen heller. Det var vi tvåbenta som for mest illa av värmen.
Jag fick låna en kylklamp av AG som jag hade i min panna. Riktigt fiffigt faktiskt, att jag aldrig tänkt på det. En kylklamp i pannan och en i nacken och plötsligt klarade jag av 27 grader men i ärlighetens namn så stinker min kropp av äckelsvett. Ska ta och forcera in i duschen nu!

See you!

Vi började dagen med att spåra. Lille Gunde han spårade på så fint, han simmade dock ur bild ett tag men crawlade sig tillbaka - nästan. Han kom ur spåret och drog sig ner mot en bäck men där hejdade jag honom en aning och frågade honom var han hade spåret och då jobbade han sig tillbaka och fixade till och med att markera en pinne.

Gaston for som en raket över stock och sten med mig vilt flämtande efter. Han kom också ur spår i en vinkel men lyckades ringa sig tillbaka. Jag vet inte hur långt Mats traskat men herre gud vad svettig och varm jag var innan vi var vid slutpinnen. Gaston som går på nåt (jag vill inte veta vad eller vill jag det så jag kan få ner honom på samma planet som jag är på???) han körde racet efter spåret. Räckt knäckande när jag själv var helt slut.

Resten av dagen har tillbringats i trädgården. Viss mått av duktighet har det varit mellan sovstunderna. Jag har till exempel rensat lite land vilket är bland det absolut tråkigaste som finns. Jag önskar verkligen jag kunde tycka det var åtminstone lite kul att rensa men näe, skittråkigt är vad det är.

Helene och jag har haft en liten date denna dag och planerat vår kurs som vi ska ha i tävlingspsykologi. Ska bli kul. Hoppas nu att några andra tycker det med så vi får några kursdeltagare.

Hade väl fått med mig kameran till spårskogen och glömde ta kort. Jösses, senil light på riktigt.

Här är två kort från igår när vi var i Gränna. 

Hur söt får man vara?


Här är en annan pudding!


Nu så ska helgens energipåfyllning räcka hela veckan. Känns som det skulle kunna gå riktigt bra faktiskt.

Tjingeling!

Visst se ni, vi åkte till Gränna en sväng idag och där kom det fram en jättetrevlig kvinna till mig och pratade hund. Hon tyckte grabbarna var fina och vi pratade på om klickerträning och lite och varje. Jag tänkte när jag stod där att shit, jag känner igen henne men vem tusan är hon? Sen bröt hon vid något tillfälle på lite amerikanska och när hon tackade för att hon fått en pratstund och gick DÅ!! Jisses, det var ju Annika Östberg, kvinnan som suttit fängslad i USA i flera år. Jag hoppas hon får ett härlig liv och får njuta av det som jag uppfattade att hon gillar mest - hundar!

Coola killar som ligger precis nere vid hamnkiosken där det gick massor av folk och hundar.


Här sitter de så fint på piren och tittar in mot Gränna, eller ja åtminstone  Gunde tittar ju.



Han såg många häftiga grejer som små båtar och



stora båtar, typ Ebba Brahe


Gaston


Man blir törstig av att ställa upp som fotomodell. Vättern here we come.


De hade nog gärna kastat sig i men det blev inget med det.

Vi har haft två kanonsköna dagar och så har vi en dag till ledigt. Lyx!

Imorgon ska det spåras!

Jag var på anställningsintervju förra veckan och redan då kändes det så där (från deras sida), jag kände att jag verkligen skulle vilja prova. Jag arbetar nu inom äldreomsorgen och trivs kanon med både jobb, vårdhundsprojekt och har kalastrevliga jobbarkompisar så när det här jobbet dök upp så kändes det som en utmaning. Det var inom funktionshinderomsorgen och det var enligt enhetschefen på det jobbet där det brast - min erfarenhet från psyk. Jag träffar i och för sig psykisk funktionshindrade inom äldreomsorgen men jag har ingen speciell erfarenhet. Synd, det hade varit kul att fått testa i alla fall.

Idag har Gaston varit med på jobbet och gjorde en människa så oerhört glad. Jag blev så varm i hela mitt hjärta när jag såg det. Vet ni, då tänkte jag att herre jösses, hur kunde jag ens tänka tanken att lämna denna delen av mitt jobb. Det är väl någon mening med allt men lite kul hade det varit...

Annars har Gunde gått in i en ny fas i sitt liv. Han har som jag skrivit innan varit den smidigaste valp som någonsin varit i denna familj. Nu börjar väl han plötsligt tugga sönder skor. Vi har liksom invaggas i falsk förhoppning om att denna Gunde är superspeciell och liksom hoppat över det stadiet i livet men icke. I helgen var det Myrans sprillans nya som förvandlades till sopor. Igår var det Ia´s gamla hederliga älsklingsskor som strök med. Vad har hänt? I helgen rök förresten även en del till min spinnrock. Gunde, din filur mig icke tycka om såna här överraskningar.

Jobbigt att plötsligt behöva tänka på att lägga upp allt högt, stänga alla spännande dörrar och sätta på sig hökögonen. Urk, inte kul. Den ende som myser lite är Gaston. He, he, he äntligen visar det där präktot lite rätta takter. Jag visste väl att det fanns en flatte även i honom även om det satt långt in.


Jamen, ben och ben, hur kul är det? Skulle ju bara smaka lite och så blev det lite mer än lite. Känsliga typer man bor med tycker jag./Gunde


Trodde jag dog när jag hittade Gunde sovandes med nosen i vattenskålen, kolla ringarna som blev när han andades. Hur söt är han inte?



Ses!

Idag har grabbarna spårat och gjort uppletande. Lite rörigt för Gunde när jag blandar ihop det samma dag men det gick i alla fall ok.

Gundes spår låg typ en timme och jag chansade och la två pinnar i det. Första pinnen nosade över och förbi men andra stannade han vid så jag hann peptalka lite och jippi han tog upp den och lämnade den till den glada matten.
Söte Gunde.

Gaston han var okoncentrerad vid påsläppet (så förvånande eftersom hela han är som en okoncentrerad atombomb just nu). När han väl var i spåret så gick det bra. Gaston uppletande - KANON!

Ida fick ett specialspår som hon tyckte var skitkul, jag gick ut och stannade efter 100 meter, stod still 5 minuter (som känns som en jäkla evighet för en typ som mig att bara stå... försökte tappert mindfulnessa lite men jag är nog inte riktigt skapt till det). Efter 5 minuter traskade jag vidare 100 meter och stod ytterligare 5 evighetslånga minuter och sedan traskade jag iväg 100 meter igen för att ligga dold när Ida kom fram till trasan som låg där och sen kampade vi loss. Ja, som sagt Ida tyckte det var skitkul och jag är ju i och för sig jätteglad för det men tålamod är en dygd när man ligger under en granjäkel och hela skogens myggor är överlyckliga över att hittat ett offer - myggbett i massor. Knuffas spår gick bra och Moggens vet jag inte för jag var tvungen att sticka. Fotboll som kallade. Myrans Mariebo spelade 1-1. Synd att de inte vann för då hade de klättrat lite snyggt i tabellen. Men de kämpade på bra tycker jag, opartisk som vanligt.

Hej svejs!

Jag fattar inte vad jag har gjort denna vecka för jag har varken hunnit sitta vid datorn eller kollat på tv en enda kväll. Tiden bara liksom rasslar iväg. I tisdags var jag på fotboll på kvällen, i onsdags var det bara hem och ut med hundarna, igår var jag först hos veterinären med Gaston och sedan var vi på en bedömningsgrej på klubben. Skitkul, några av klubbens domare och tävlingsekipage bedömde olika moment och fick motivera varför de satte det betyg de satte. Superintressant var det. Gaston var mer vild än tam så han skallade ju typ för en 10:a vilket absolut inte tillhör det normala, han hade kalasfin fart in på framåtsändandet vilket han definitivt INTE haft de senaste tävlingarna, han var helt uppskruvad både i och mellan moment. Lille gubben.

Besöket hos veterinären vilket kostade 850 kronor gav inte så mycket. Han har ingen urinvägsinfektion i alla fall. Veterinären och jag kom i stort sett fram att en eventuell kastrering är väl det som står närmast till hands för att försöka dämpa Gastons stress. Han har liksom fastnat i "löp-stress" sedan grannarnas tikar löpt här under våren. Det är verkligen skitsynd om honom (och lite mig med för jag är ju ständigt irriterad på hans forcerade sätt). Jag har inte bestämt hur jag ska göra men alla mina förslag på vad det kunde vara, kunde vi stryka, en efter en. Fästinghalsbandet - nja de flesta hundar blir slöa och apatisk, borrelia - nja de flesta hundar reagerar absolut inte med hysteri, sköldkörtel - nja, då borde han vara smal som en sticka också och det är han inte. Ja, så där höll vi på och till slut stod vi där med inga svar alls egentligen. Rätt hyfsat dyrt blev det, irriterande egentligen när jag i alla fall står på ruta ett.



Imorgon ska jag försöka hinna med att spåra med pojkarna. Lille Gunde han har vilat hjärnan denna veckan, jag tror inte ens jag har sagt sitt till honom... tur han är en sån smidig kille och tur att jag har världens absolut i särklass bästa dagmatte som lämnar till tillbaka en totalt skitslut kille som sover sig igenom kvällarna hemma. Det är tur det när den där matten inte ens är närvarande.

Tjingeling!

Idag har det inte varit något skridande att tala om, snarare full galopp. Åtminstone jag på jobbet och Gaston i skogen. Gunde, han tuffar på i sin egna takt.

Pojkarna fick vara hemma hos Myran idag så när jag väl landade i hemmet blev det att ta med sig dom till skogs och ta sig en promenix. Jag passade på att lägga varsitt spår till dom med. Hoppsan så låg Gundes visst i 1,5 timme. Så här med facit i hand så kan jag bara säga so what! He did it. Nosade sig fram till slutet och var stolt som en tupp. Gaston var som en torped genom sitt spår och hann nästan inte stanna vid pinnarna. Herre jösses, hade jag hälften av den energin så hade jag varit glad.

Fatta att man tycker himla mycket om den här pojken


å den här


Ska till veterinären med Gasse på torsdag. Måste kolla upp honom, nåt är det...

Nu blir det soffan!

Tjing tjong!

Igår var det fest! Shit vad vi hade kul. En av mina absolut bästa vänner har fyllt 40 år, vi var några som tillsammans ordnade en fest till hennes ära. Det var det enda hon önskade sig... Hon fick vad hon ville och så kul vi hade! Det har varit lite seeeegt idag. Dessutom har vi varit på två fotbollsmatcher på raken - först såg vi Myrans Mariebo ta hem en vinst och sen fick tyvärr Ias lag stryk. Egentligen var det ungefär den aktivitetsinivån jag klarade av idag - sitta och glo...

Gaston är så jäkla uppskruvad och konstig så jag blir galen. Nu åkte fästinghalsbandet av. Inte vet jag om det har någon sådan biverkning men jag kan säga att hans hysteri har liksom inte blivit mindre sedan halsbandet sattes på. Jag ska ringa veterinär och kolla upp grabben. Något är inte bra för så här jäkla stressad som han är nu är verkligen inte normalt för den killen. Inte ens när löptikarna korsar hans nos är han så här jäkla galen. Tjuter typ när han ser andra hundar, blir kär och galen i alla. Urk, burk så jäkla jobbig han är. Vår andre lille gosse är däremot så himla smidig så det inte är klokt. Jamen då blir jag väl nervös för det. Herregud vad omständlig jag är i min hjärna. De skulle dela på stressen och det lugna så hade det varit kalas - två mer lagom flattar liksom.

Det trasslar till sig ibland säger Gunde...



Hoppas ni haft en bra helg!

See you!

Så är det, man måste ner i bitterträsket innan man kan börja resan uppåt igen. Jag har som en liten minisemester nu med fem dagars ledighet. Så himla skönt. I torsdags var vi på fotboll och såg Mariebo åka ur Svenska cupen med dunder och brak. Jag, som den partiska morsan jag är, tycker tjejerna kämpade på bra. Två mål kom efter märkliga domslut, en hörna och en frispark som det vete sjutton var riktigt rätt dömt men men. Thats life

På grund av denna fotbollsmatch fick jag en sån där räkmackegång vad det gäller spårträning. Det är så underbart skönt att bara få komma och varsågod, där har du Gundes spår och där borta ligger Gastons. Tack Martin och AG. Spåren gick illans bra. De hade dessutom tänkt ut lite busigt till Gaston som blev superbra. Hans sista träningsspår var ju katastrof. Lillfisen han stuffade runt där i sitt spår och hittade en fantastiskt god kattburksmat i slutet. Va? Helskumt, han kan inte för sitt liv begripa hur detta går till. Ännu mindre nu när vi liksom bara parkerade bilen, gick ut och hittade ett märkligt spår som han fick följa och där bara låg den, burken... mitt i skogen.

Igår gjorde vi följande:




Goa fina Eva och Magnus hjälpte oss att måla om huset. Färgen tog slut så en halv vägg är kvar att måla. Fattar ni, sommarens projekt avklarat på en dag. Hur återgäldar man sånt?

En riktigt jäkla go skjuts upp ur träsket var ett samtal jag fick i onsdags. Jag lämnade in en intresseanmälan om ett jobb som jag aldrig i livet trodde jag skulle vara i närheten av att få. Nu vill dom träffa mig. Fatta vad en sån sak gör för självförtroendet. Ena stunden tänker jag hurra, det är inte klokt, de vill prata med mig, jag kanske inte är helt hopplös då. Nästa sekund åker självförtroendet hiss till bottenvåningen och hjärnan tänker gud i himmelen, de kommer upptäcka att jag är en bluff som inte kan ett piss. Dessa tankar tänks i samma hjärna - märkligt.

Värmen och en höglöpande granntik tar snart knäcken på Gaston. Gunde är glatt ovetande om vad som sker i Gastons hjärna. Tack o lov, nästa gång hon löper så kommer det vara två som vet vad som händer och sker i grannhuset. My god, måtte jag då vara i en positiv fas i mitt liv så jag bara kan skaka på huvudet och le åt mina pojkar. Finns den Ing-Marie???

Snart in i duschen för att sedan åka och grilla! Hundarna ska få sig ett dopp på vägen tänkte vi. Gunde, fegisen doppar sig bara lite, simma?? Näe tack, inget för mig sa han och gick upp sist vi försökte. Precis samma grej hade jag med Matisse. Han var också övertygad om att sjöodjuret finns just i den sjön som jag försöker få honom att simma i. Goe lille Gunde. Gaston, min badpojk han simmar glatt omkring oavsett sjöodjur eller inte. Goa killar dom där två.

Hej hopp, simhopp!