Jag är en lugn och sansad människa - eller kanske inte...

Ia är på plats. Allt verkar skitbra. Nästan för bra. Hon kommer inte behöva slita ihjäl sig det är då klart. Barnet är på dagis tre dagar i veckan och de andra två är hon hos sin farmor eller mormor... Jag undrar lite försynt VAD ska Ia göra? Hon ska vara barnvakt någon/några kvällar i veckan, hämta och lämna barnet på dagis och plocka undan lite hemma. Inte städa för de har städhjälp. Upps! Ia har fortfarande en grym klåda av leverinflammationen men börjar bli mindre gul. Hon skrev att hon kliade så hon fick blåmärken. Hon måste se ut som svenska flaggan, gul och blå. Snyggt!

Jag är evigt tacksam för att leva i den tid jag gör, jag kan chatta med Ia hur smidigt som helst. Tänk förr när man skulle vänta på brev. Då hade jag haft psykbryt vid det här laget. Nu chattar vi lite varje kväll, hur kul som  helst.

För övrigt har det varit en ruskigt stressig vecka på jobbet och med plugget. Jag har litteraturlistor så man kan tro jag ska bli professor. Tur det är ämnen jag verkligen gillar annars vete tusan hur det hade gått. Började allvarligt fundera på mitt förstånd när jag insåg att jag håller på med fyra böcker samtidigt. Inte så bra kanske. Jag har nu bestämt mig för att hålla mig till två. En lättläst och en sån där jobbig forskningsbok.

Gaston, min flane, har idag varit på dagis hos Vera med flera. Sen vi landade i hemmet har jag inte sett röken av honom. Han sover som en gris och jag har vispat runt med dammsugaren samt försökt organisera hur i helsicke vi ska göra nu när köket ska rivas ut. Känns som jag borde gått en kurs i planering/organisering istället för om djur och hundar i vården...

Nu ska jag tamme tusan sova! Imorgon ska här PLUGGAS med avbrott för skogspromenad och kanske lite lydnadsträning om andan faller på och det lär den väl göra när alternativet är att försöka förstå vad jag läser.

Natti, natti.

Hjälp, imorgon åker hon med klåda och allt!

Jag och Ias läkare är helt överens. STANNA HEMMA! Aldrig i livet sa Ia och åker alltså imorgon. Jaha, fatta detta, hon har körtelfeber och fått en mycket ovanlig följdsjukdom av den - inflammation i levern. Ungen är nu lite lätt gul, rätt snyggt faktiskt om man bortser ifrån vad det beror på. Hur som helst, hon smittar inte om hon inte kysser någon och det har hon inga planer på att göra inom det närmaste.

Jag är helt matt. Det har varit helt hysteriskt den här veckan med allting. Tack alla ni som finns där när ni behövs som mest. Thats what friends are for.

Gaston, den filuren, har liksom bara fått hänga med på ett hörn. Igår fick han dock lite egentid med sin matte. Vi var och spårade i AG:s skog. Martin hade med sig fika så vi inte bara spårade och gjorde uppletande utan löste även en del världsproblem.

Vi kom fram till att just såna här förmiddagar med rolig träning och djupa samtal (eller hur... men något seriöst fick vi nog ur oss, tror jag) det är det som gör att man fyller på energi så man orkar med hysteriska körkorts-, sjukdoms-, plugg- och åka-till-England-veckor.

Ha det! Imorgon lär jag lipa floder, får hoppas jag håller mig tills hon gått ombord. Gud, jag kommer att dö...

Inte mycket till liv i den här bloggen...

Men jag lovar, mitt liv är allt annat än lugnt. Mamma mia! Ia tog sitt efterlängtade körkort i måndags. Uppkörningstid kl 16.30, mitt i värsta rusningstrafiken. jag trodde jag skulle dö. Alla mina långa naglar rök och för en sekund övervägde jag att ge mig på tånaglarna men det hade ju varit för himla äckligt OCH hur skulle jag nått dom??? Innan ungen kom ur bilen och sa att jag fixade det så var jag i upplösningstillstånd. Grymt jobbigt.

Nu är det inte många dagar kvar till hon ska åka till England och vara borta ett halvår med ett avbrott över jul (tack gode värld för det avbrottet). Men givetvis har hon blivit sjuk. Hon har varit hos läkare idag och tagit massor av prover, ska få svar på dom imorgon. Sen får vi se vad som händer, hade läkaren sagt. Gulp! Vi vet verkligen inte vad det är, hon har en klåda utan dess like och allmänt hängig. Inga utslag, alltså kommer det in ifrån. Känns ju kanon, när hon snart ska åka... Inte bra för mammahjärtat detta.

Jag har kört igång mina kurser och mamma mia. Kurslitteraturen är inte att leka med och många böcker är det... Jag kommer antingen bli extremt klok eller så kommer hela hjärnan brinna upp. Troligen det sista!

Nu måste jag plugga lite...




Hej på er!


Gastons mage är under kontroll

Jäpp, nu är han ok igen. Pigg som en mört, vilket han varit hela tiden men även magen sköter sig fint nu. Tänkte hinna träna lite i helgen men lider av tidsbrist. Det är mycket nu...

Vi håller tummarna för Anngreth, Mogg och Anneli med sin Cezza som är på bevaknings-SM denna helg.

Mmm, bara att gilla läget...


Gaston är risig i magen - igen?!?

Himla också. Here we go again. Sprutdiarre och ingen fattar något. Vi har i alla fall kommit fram till att vi misstänker grisöron som boven i dramat. Vi kör nu på med samma som vid förra omgången. Cani-cur, ris, fisk och svindyrt dietfoder. Tror han får sjukskriva sig imorgon faktiskt. Få se hur läget är men det känns så där att ha med en magsjuk flane...
Han är piggelin för övrigt men jag har ingen möjlighet att springa ut och in med honom hur som helst. Rackans också. Lite synd om honom är det, tycker hans blödiga matte i alla fall.

Annars så är läget under total kaos, Ia som ska åka, kök som ska renoveras, två kurser som dragit igång och allt annat som snurrar på.

Tji hu!

Härlig promenad i SOL!!!

Vera den söta blev varm i solen och hittade en gigantisk vattenskål


Varför bara dricka???


Det här var ju skitkul!


Tjihu


Men herre gud, vad gör du? undrar flanen som inte hade några planer på att hoppa i


Hon luktade INTE parfym efter men kul hade hon!

See you!

Det blir ingen svamp-Gaston 2010...

Innan jag skriver av mig dagens tävling vill jag först och främst vråla ut ett grattis till spårkompisen Martin med Knuffa! De fick ihop 603,75 poäng (och då ska ni veta att 10 poäng till hade det varit om framspåret hade gått klockrent, nu hade det varit lite strul där, attans men kanonfina poäng ändå)!

Vi då, ja kära nån. Som alltid åkte jag vilse, fick panikringa 118 118 och till slut fick jag tag i tävlingsledaren som på ett mycket stabilt och lugnt sätt ledde mig rätt. Jag är ju tamme tusan fullständigt totalt hopplös. Fattar inte, hade värsta, fina vägbeskrivningen OCH karta men får panik och börjar köra lite hur som helst ändå.

När vi väl var på plats så drog vi startnr 9. Det var ett märkligt väder i Linköping, kvavt och åskäckligt. Gaston tog ett klockrent bakspår - IGEN! Vad tusan, vi har övertagit Knuffas bakspårsstim... Gaston spårade jättefint och fick med sig alla pinnar utan några problem. Skönt!

Uppletandet - Gastons paradgren, eller jag kanske nu får säga före detta paradgren. Han fick två föremål. Han letade men inte med samma fart och gnista som vanligt. Troligen påverkad av varmen. Inte vet jag. Jag bestämde mig raskt för att sticka hem men då skulle de lägga platsen direkt efter uppletandet och då ändrade jag mig, flexibel som jag är. Tänkte att det kunde vara bra att ha en positiv minnesbild av platsen med sig in i vinterträningen än den igår (undrar hur jag tänkte där, tänk om Gaston nollat idag med). Det gick upp en hund idag med, plus en som satte sig men Gaston låg som en stenstod. Phu!

Sen skulle jag åka hem men när jag messat lite med coachen som befann sig på Vesuvius topp så bestämde jag mig för att vad tusan, jag kör lydnaden och lattjar till det. Det var ett bra beslut. Vi fick absolut inga höjdarpoäng men kommentaren från domarna när vi gick av planen var - dagens trevligaste ekipage utan tvekan. Fattar ni, det sa dom till mig och flanen. Den ene domaren  kom fram en gång till efter tävlingens slut och sa att vårt samarbete på plan var verkligen roligt att se. Jag blir så himla glad av såna kommentarer. He make my day!

Fritt följ 8,5-9.
Ink 8,5-9
Framåtsän 6,5-8,5 (Gaston gick väldigt, väldigt sakta... första gången i världshistorien kommer jag att träna på att få en hund att gå snabbare i detta moment, kan det vara möjligt???)
Kryp 8-8 (KUL!)
Skall 7-7 (kan han bättre, fick ge dk)
Metall 7,5-7,5 (tempo in)
Tungapport 8,5-7,5 (tempo in)
Hopp 10-10 (Tack Martin för alla dina långa kast över hindret, det har verkligen gett resultat)
Stege 9-9 (upps, hoppade visst över sista)
Plats 10-10

Bakspår minus 24 poäng
2 sketna föremål på uppletande minus 24 poäng (om  han haft sitt normala 9-9)

Vi fick 549 poäng sammanlagt och ORKA 549+24+24=CERT! Jag är inte bitter... suck, jo lite faktiskt. Men vad tusan vi får sikta på att det blir en svamp-Gaston 2011.

Inga mer tävlingar i år.

Jag är aptrött och klockan är bara 18.10. Gick upp 04.30 (det är ju helt sjukt egentligen). Får bli tidigt i bädd ikväll.

Ha det gott!

Vi hade värsta chansen på cert...

Men tog vi tillvara på den, gjorde vi det???? NEJ!!! Jag var helt inställd på detta men Gaston var inte alls inne på samma linje. Märklig tävling det blev.
Vi började med ett bakspår men vi med oss alla pinnar.
Sen vidare till uppletanderutan som definitivt inte tillhör den smidigaste rutan i världen. Mycket backig men kul tycker jag. Till och med Gaston som aldrig brukar tappa farten blev tagen av backen upp till bakre gränsen av rutan. Vi tog tre grejer (Gaston tuggade INTE, hurra!!!) en hund plockade alla fyra, sen var vi två eller tre som tog tre grejer, resten tog en, två eller inga alls.
Nu visade det sig att det hade varit struligt för nästan alla hundar på spåret, det var bakspår och det var pinnar borta. Ja förresten ett helt ekipage var borta men henne hittade de till slut. Tack och lov.
Jag valde därför att fortsätta med lydnaden då jag såg en liten chans till cert på skitpoäng. Tänkte i mitt stilla sinne att fixar vi vår lydnad på de vanliga halvdana poängen så kan det blir riktigt bra. Vad händer då???

Gaston nollar platsen! Jäpp. Jag kom tillbaka efter fyra gigantiska smällar, det small jäklar anamma så vi ryckte till allihop där vid stod bakom stugan. Gaston låg vriden ett kvarts varv. Oj, tänkte jag har han reagerat så på smällen, konstigt han brukar knappt vinkla ett öra men visst en annorlunda smäll var det ju. Jag frågade domaren om han sett vad som hade hänt.
Då hade följande hänt: En hund ryckte till och for upp på första smällen, då blev mister Gaston rysligt nyfiken och ställde sig upp han med (även hunden bredvid Gaston hade ställt sig men den hade lagt sig direkt, hm). Gaston var ju tvungen att ta ett steg och sen hade han väl kommit på att det var nog inte riktigt bra detta och lagt sig och där låg han sen så fint.

Jag ska inte skriva vad jag tänkte när domaren berättade detta men det var väl inte direkt kärleksfulla tankar till flanen precis.
Hur som helst, jag kör lydnaden tänkte jag och så kan jag bryta mitt i om det händer nåt. Det gjorde det! Han gick ett fint fritt följ, vet inte poäng men det kändes kalas. Ett snett sittande vad jag vet, resten kanon.
Inkallningen, långt ställande men annars ok. Sen kommer då framåtsändandet. Vi har tränat med störning som typ paraply MEN då har de i gruppen haft paraply uppfällt.
Ena tjejen, som givetvis stod närmast mitten, hade med sig ett paraply och körde ner det i backen och lutade sig lite mot det... Den lilla störningen kände INTE flanen igen. Var givetvis tvungen att marchera fram och nosa på paraplyet, blev osäker och gick tillbaka till mig och då bröt jag (nästan ihop men jag sansade mig). Stack ut till bilen och skojade till det för att han inte skulle minnas en rasande matte som sista minnet från lydnadsplanen. VAr det fel eller vad tror ni? Skitsamma, så gjorde jag i alla fall och nu håller jag på att bryta ihop för att komma igen imorgon då vi ska till Linköping. My god, vad ska han hitta på där?

Jag tvingar Gaston att lyssna när jag hysteriskt sjunger på "What´s the point of doing anything, if you´ll never notice?????
Ni kan ju få slippa höra mig och lyssna på originalet istället, betydligt bättre 
 http://www.youtube.com/watch?v=qE01FXwWo98&translated=1 

Håll tummarna imorgon, känns som vi behöver många tummar...


Mamma mia...

Här är det fullt ös, medvetslös som gäller. Det gäller att klämma in träningstillfällena där tillfälle ges och det är tamme tusan inte för ofta den här veckan. Jag lever lite på att vila sig i form. Vi har i alla fall hunnit med ett lydnadspass med AG och Martin. Det var ju spännande. Flatten Gaston skallade under krypet. Jag kan säga att det har ALDRIG hänt innan. Vi stod som tre ufo och glodde på honom. Hade vi hört rätt? Han är så himla uppe i varv så hälften hade räckt. Nåja, jag är väldigt glad över att han fixade framåtsändandet helt ok trots dunderstörning vid sidan av. En tjej som belönade sin hund så det stod härliga till och det ryckte lite i flanen att få vara med en sväng i belöningen men han hejdade sig. I det stora hela helt ok.
Igår sprang vi och faktum är att jag kunde återigen ana f:et i flow.
Idag har vi gått en riktigt härlig lång sväng med  inslag av "låt-bli-att-tugga-på-uppletandegrejerna". Denna träning går upp och ned. Ena dagen inget tugg, nästa dag glömt att han inte skulle tugga utan måste jolma runt grejen i munnen. Vi gnetar på.
Imorgon ska Gaston jobba, ska möta ett gäng som tydligen pratat mycket om att vi skulle komma. Kul! Dessutom fick vi idag en ny förfrågan om en patient vilket är himla spännande. Där ska Gaston vara mer en del i behandlingen. Jösses, lite pirrigt är det.

Annars är vår liv hyfsat rörigt när det gäller icke hundgrejer. Phu, ibland vet man inte hur man ska få ihop allt. Just nu, vilket jag hellre dör än erkänner för Anders, hänger köksrenoveringen som en mardröm över mig. Tänk om det inte blir bra, tänk om det blir mycket dyrare än vad de sagt, var ska vi laga mat under en månads tid? Allt detta som A sagt som motargument när jag tjatat. HJÄLP!!!
Sen ska vår stora tjej åka iväg till England ett halvår, skitkul men gud, hur ska jag klara detta. Jag hejar på henne för det vilda men inom mig skriker det NEJ, NEJ! Sen går tankarna mycket till en till oss närstående som är mycket sjuk. Lyxproblem som att det är fullt upp på jobbet, det är roliga grejer men ändå. Jag ska plugga två högskolekurser OCH utbilda Gaston färdigt. Så om ni tycker jag är konstig, värre än vanligt så finns det just nu en förklaring. Återkommer till ett något lugnare liv efter jul. Ja just det, vi ska ju tävla i helgen med. Mamma mia!!!

Känner mig som

 See you!

En härlig höstdag!

Igår spontanfirade vi Martin när han kommit hem från spårskogarna i Norrköping. Jösses vad det är kul när ens vänner blir svampar så här i hösttider.

Två duktiga!!!


Jag är så förvirrad så hälften hade räckt. Idag var jag bombsäker på att vi skulle träffas och spåra kl 16.00. Jag, Myran och Gaston var ute och gick när min telefon ringer och AG undrar var jag är? What? Vi väntar på dig... Vi hade visst bestämt kl 14.00 (fatta hur det sved när jag till och med skrivit in kl 14.00 SJÄLV i min almanacka). Jag fräste iväg som ett spjut. Hur  pinsamt är det på en skala? Dessutom var det inte gamla vanliga spårgänget utan två andra som var med. Där försvann min präktostämpel all världens väg.

Eva hade lagt mitt spår och Gaston tog sitt upptag lugnt och städat. Gick ut nosade iväg åt höger, vänder och tar upp det åt vänster vilket var det rätta hållet. Love him! Plockade och tuggade vilt på alla pinnar. Det gick jättebra.
Vi gjorde ett uppletande också och det fixade han helt ok. Tuggade betydligt mindre än vanligt, nästan inte alls faktiskt. Tjihu!
De andra fixade sina spår finemang och uppletandet gick bra för oss alla. Det var häftigt att få gå bakom ridgebacken Conjaq som jag lagt spår till. Han tuffade på så fint.

Här ligger han och väntar på att hans matte ska få ur tummen och komma iväg ut i spåret. Stilig kille!


Ja och nu är det kväll och jag fattar inte hur jag ska komma upp imorgonbitti. Är helt trött.

Hej svejs!

Två härliga mess på samma dag!

Jättegrattis till våra fantastiska vänner MARTIN och KNUFFA som fixade sitt tredje cert och fick sitt brukschampionat idag. På en skala - UNDERBART!

Nästa jättegrattis till våra fantastiska vänner LOTTA och PUMA som fixade sin tredje etta idag och därmed har jaktchampionatet. På en skala - helt sanslöst kul!

Jag har ståpäls och är så himla glad!

Vilken härlig dag!

See you!

Det är härligt att bo på landet - nästan jämt...

Idag vaknade jag av en glad flatte som studsade runt i sängen. Det är inget konstigt med det för det tillhör morgonrutinen. Den flanen VET att han INTE får vara i sängen för sin husse. Hans matte, alltså jag, tycker att det spelar väl för tusan ingen roll, kattskrället ligger ju där och lilla fröken toy-pudel när hon behagar vara hemma ligger i sängen men NEJ, ingen flatte i sängen. Som sagt, det skiter jag och flanen i när inte husse är närvarande. Gaston är så söt, när han hör Anders klampa upp för trappan så försvinner han ner som en avlöning ur sängen och lägger sig i sin saccosäck. Hade han kunnat vissla hade han gjort det...

Till morgonens aktiviteter. Gaston fladdrade runt i tillvaron och med honom spreds en doft av GÖDSEL! Grannen har gödslat med sån där fruktansvärt illaluktande gödsel. My goooood! Gaston som skulle med till jobbet idag. Nu hade INTE Gaston rullat sig i skiten utan själva stanken satt fastlimmad i hans päls. Kul, kul - NOT!

Ut med hund, schampo och regnkläder klockan 06.15 och bort med stanken. Gaston avskyr att bli badad, duschad och schamponerad. Jag avskyr att hålla på med oplanerade saker på morgonen. Jag har mina rutiner och där ingår INTE bad av hund. Jag svor ilskna ramsor och tvättade på.

Hur som helst, Gaston skötte sig strålande på jobbet idag. Han strålade verkligen med sin nybadade, fräscha och välluktande kropp. Himla fint väder det varit idag. Helt märkligt, nu har man ju liksom ställt in sig på konstant regnande.
Tur för mig att det är kalasväder när Gaston är med. Det blir så mycket enklare. Det är inte helt kul för min rumsgranne om det stinker blöt hund i vårt lilla rum. Idag hade det ju kvittat eftersom det var mer åt parfymhållet men vanligtvis luktar blöt Gaston inte mumma.

Nu håller jag på att moblisera kraft att ta min svarta kollega och ge mig ut och springa vår långrunda. Faktum är att när vi var ute och sprang i måndagskväll så kändes det en liten aning lättare än vad det gjort på länge. Har jag flowet i sikte? Kan det vara på gång?

Den här typen av bad är mer Gastons grej än den med dusch och schampo.


Eller den här som inte är speciellt uppskattad av mig... var nog upprörd när jag tog kortet eftersom det är så suddigt...



Tjingeling!

RSS 2.0