GASTON OCH GUNDE

Hi, hi, hi detta sagt i en reklam om gps. Så är ju hela himla livet på nåt sätt!

Idag har vi banne mig inte gjort ett skit jag och flanen. Bara varit och gått skogspromenad. Däremot har lilla Sanny en helt ny frisyr efter det att jag haft klippmaskinen och saxen i min hand. Inte helt spännande att vara pudel i den här familjen, det blir ju inte alltid som man tänk sig liksom. På tal om att börja här och sluta där... Men nånstans där bland det klippta krullet så är det samma lilla goa Sanny, ser bara lite annorlunda ut och NEJ jag tänker inte lägga ut några bilder på henne i bloggen.

Hoppas  ni haft en bra helg- det har vi!

Tjingeling!

Idag har vi varit i ett ridhus och tränat lydnad - APKALLT! -14, ingen risk att svettas där inte. 

Kul och rolig träning blev det. Gaston tränade framåtsändande, fritt följ och tungapporten. Det gick helt ok. Han är lite lätt flanig just nu. Någon i vår närhet löper och det är INTE Sanny. Han är helt upphetsad och slickar sönder våra katter. Hans nya kärlek är Skruttan. Henne har han ju aldrig någonsin fått peta på innan utan att ha fått sig en omgång men hennes nya jag tycker det är helt ok. Märkligt.

Längtar efter tävlingar i vår om det nu blir några. Snön kanske blir kvar till typ midsommar. Vad vet man i denna globala uppvärmning. Vad som helst kan hända. Isberg smälter och snön vräker ner? Inte bara i Lekarebo märkliga ting sker.

Imorgon får vi ta nya tag flanen och jag. Vi kan ju t ex träna kryp på trasmatta  

Ha dé!

Jösses, vilken vecka... Livet på landet krånglar till sig när man bara har en bil. Vi har med lånebil och fjäsk löst det hela och nu är Anders ute och testkör den opererade bilen. Det var nån givare av något slag som pajat. Gode värld, de där som sitter i huvudstaden och beslutar om att folk ska åka kommunalt, det vill säga buss skulle bo där vi bor. Ärligt talat när jag börjar kl 07.00 skulle jag behöva åka kl 05.10 och då ska jag först gå till bussen som tar med riktigt raska steg ca 20 minuter alltså gå hemifrån kl 04.40. Gå upp kl 04.00! Redan här hade jag troligen gett upp. Jag får vara miljöbov, så är det bara.

Hur som helst i måndags drog jag iväg till vår PT, alltså vår instruktör som hjälper oss på vägen till vårdhundsteam. Vi höll på att frysa ihjäl men kämpade på en kort stund ute för att sedan besluta oss för att inomhusträning var en strålande ide. Jag hade med två tjejer som också ställde upp som försökspatienter. Det gick finemang. Gaston skötte sina tassar väl. När jag kom hem var det -17. Brr.

Igår och idag har jag varit på utbildning i manuell förflyttning. Mycket nyttigt! Vi fick tips och idéer samt massor av praktiskt träning på hur vi kan hjälpa våra äldre att flytta över från säng till rullstol, sätta sig upp på sängkanten, ställa sig upp och massor av annat. Riktigt bra kurs var det!

Idag har hundarna varit hos lilla Vera med familj. Det är en trött kille som ligger här vid mina fötter. Det tar på krafterna att umgås med en hel hög med brudar. Vera tycker Gaston är så där kul med det skiter han gladeligen i och har kul med henne i alla fall.

Nu ska jag placera min kropp framför tv:n och be till några högre makter att lägga av med detta förbaskade snöandet. Det är ju helt sjukt. Vi har så mycket snö överallt så det skulle kunna räcka i flera år framöver. Stackars alla vilda djur (nja, den där grisen verkar ju vara aktiv och klara sig) men rådjuren. De små liven hur klarar de av all denna snö. De måste vara lite lätt desperata för de är inne i vår trädgård och äter upp fågelmaten.

Hoppas ni har det bra i snösvängen!

I vanliga fall brukar jag vakna till efter ca en halvtimmes promenad, idag tog det fem minuter. När jag gick där i min dvala så fick jag syn på nåt märkligt längre fram på stigen.



Vad är det för brunt mitt i allt det vita?


Inga problem det här kollar jag av


Jag hänger på


Hm, skumma grejer


Äh nu skiter vi det här och drar vidare på jakten efter den bästa pinnen ever!


Kanske det är den här?!?


Skönt att hundarna tycker det är ok med vildsvin, för det gör inte jag. Tycker det är stora, läbbiga djur men allt är ju relativt, hellre ett svin än en orm.

Hoppas ni haft en skön helg, det har jag.

Ni ska vara glada för att ni inte var på min garageinfart igår morse när jag skulle iväg med Myran till odontologen... Den vägrade starta. Den hederlige gamle skorven illvägrade. I torsdags åkte den utan några som helst problem fram och tillbaka till stallet (= 6 mil) och fredagmorgon - nix pix, nada, vill inte. Jag har lite lätt att  hetsa upp mig ibland, bli så där himla jättearg ni vet så man känner hur blodkärlen är på bristningsgräns - sån var jag när jag insåg att tiden krympte och bilen tänkte verkligen inte vara med.

ANDERS!!! som alltid kom han som en räddande ängel och vi hann in i tid till tandläkareländet.

Idag skulle vi åkt och tränat lydnad med ett gäng i ett ridhus. Jag fick erbjudande från AG att hon skulle hämta mig men jag kände att nej med mitt redan griniga humör så ska jag inte utsätta vare sig mig eller Gaston för detta. Knuffa skulle också med och sannolikheten för att jag eventuellt skulle bli lite irriterad var stor, inte på henne men troligen på Gaston som skulle ha fått en låååååång nos som i sin tur skulle leda till kaos i hjärnan som i sin tur skulle leda till att jag skulle bli lite upprörd. Jag valde att bli hemma.

Vi har haft en mysig förmiddag med en go tjej vid namn Vera (5 månader) och hennes lika goa matte. Vi tog en sväng i snön.

Hallo pudding!


Jösses nu kommer han,  bäst att pipa åt sidan


Kom igen nu


Kolla in farsan Baloo


Allvarligt talat - är han riktigt klok?


Mmm, Vera han är det men ibland blir det lite hysteriskt kan man väl säga. Fråga Sanny...

Nu ska jag lägga mig en stund i soffan med en bok. Inte dumt alls.

Ha det gott!

Thats the question... Jag är nog rätt pipig. Fast igår var jag lite glad för vi var och tränade ihop med Knuffa som nu är ännu mer närmare höglöpet och det gick BRA! Ok, får väl erkänna då att hon fick gå sist men ändå, hon var faktiskt nära planen och hade varit ute och traskat runt på parkeringen.

Gaston var i sitt esse och for omkring som en torped. När vi nu lyckats kravla oss upp i elit så innebär det inkallningar som är 75 meter långa. Det är så där kul när hunden tjuvstartar när man traskat iväg och precis ska ropa hit och inser att upps, han är visst redan på väg. Gör om, gör rätt (lite gnälligt - erkänner). Nåja, han grejade det vid nästa försök men det jag absolut gladast för igår var att vårt envist tragglande med framåtsändandet denna vinter har satt sina spår. Underbart skönt, ni skulle sett Knuffa... Oj, oj, oj hon rusar ut på framskicket, går ner i ett saktagående och kommer sedan i raketfart på inkallningen. Det är så snyggt! Gör hon så på tävling så kommer 10:an lätt som en plätt.

Mogg och Gaston tränade ju då också framåtsändande och de skötte sina tassar de med. De behöver ju lite mer stöttning här och där men de jobbade på bra.

Vi var nöjda när vi åkte hem!

Lilla Skruttan, min goa katt - näe hon är inte som hon ska. Jag vet inte hur jag ska förklara det men det känns som att hon fått en liten propp eller nåt. Hon är otroligt personlighetsförändrad. T ex har Skruttan ALLTID hållt distans till Gaston. Han är inte vatten värd i hennes värld. Kan hon så tjofsar hon till honom när han går förbi. Jag kan förstå henne för han ska alltid smyga på henne och helst skrämma skiten ur henne, då är han nöjd. Nu går hon fram till honom och stryker sig mot honom. Det är inte bara Gaston som ser ut som ett UFO när hon gör så, hela familjen står med tappade hakor i jämnhöjd med knäna. Lilla gumman... Vi får avvakta och se om den gamla vanliga Skruttan dyker upp eller så får vi acceptera hennes nya jag. Det känns som  hon inte far illa i sitt nya jag. Hon spinner och har sig. Det hade hon väl ändå inte gjort om hon mått dåligt?

Jösses, jag ska köra till stallet. Tjing tjong, blev visst lite bråttom nu.

Hej hopp på er!

Nu har det kommit ytterligare minst 5 cm snö i vår skog. Vad tusan? Nu måste väl ändå alla som älskar snö fått sitt lysmäte? Vem vill ha mer? Alla som tycker vitt är vackert måste vara nöjda, alla som gillar att åka skidor både på längden och tvären måste vara nöjda, dom som saltar vägarna måste vara vrålnöjda (dömer man efter mängden av salt de vräker ut här i bygden måste just den kategorin av snöälskare vara i extas), alla som blir glada över att få in rena hundar efter hundpromenaden (här skulle möjligtvis jag kunna passa in) måste vara nöjda. Det räcker nu!!! Jag orkar inte hålla på att pulsa upp stigen promenad efter promenad. Jag blir aptrött på alla sätt. Gaston han verkar ju vara från en annan planet, han lider inte ett skit av snömängden. Lilla Sanny däremot är med i min liga, hon fick minsann traska runt i samhället idag för det var sån där klistra-fast-i-pudelpälsen-snö. Blä!

Idag fick jag ytterligare en hälsning från Thailand. En fantastiskt, underbar bild på en strand med blått hav. En hälsning från två rödbrända (uppfödar Agneta och Bengt). Härligt för dom. Jag funderade ett kort ögonblick på att gå ut och ta ett kort på snön och sen låta dom gissa VAR jag är i snön. Man ser liksom ingen skillnad på mig och snön. BLEK är bara förnamnet. Möjligtvis att de svarta ringarna under ögonen hade avslöjat mig.

Blunda och tänk sus i björkarna, kvitter i träden och nåt varmt som skiner i ditt ansikte. Åh, våren HALLÅ! Jalla, jalla.

Ha det gott!

En synnerligen orolig natt med en katt som inte mår riktigt bra. Hon är lite märklig, sover alltid hos mig. Hon har inte riktigt fattat det där med att gå ut på nätterna. Varför då? När man kan kura ihop sig hos matte. Sötingen. Nåt har hänt med henne för hon är inte sig lik. Inatt har hon gått omkring i sängen och inte kommit till ro. I flera dagar har hon gått runt och mjauat och haft sig, hon som typ aldrig sagt ett mjau i hela sitt liv. Möjligtvis att hon har pratat lite med mig när jag kommer hem men annars never. Hm, hon är 10 år men det är ju ingen ålder på en katt som i varit frisk i hela sitt liv. Usch, tycker inte om detta alls.

Min goa, fina Skruttan



Så när när klockeländet gick igång i morse var jag farligt nära att krossa den i väggen men jag besinnade mig. Såg troligen ut som Kalle Anka på julafton när jag satt där halvt medvetslös på sängkanten. Släpade mig till sist iväg till jobbet med ett värkande huvud och där var det slut på släpet. Full rulle hela dagen. Det har sedan fortsatt ända till nu när jag är på väg in i duschen efter 1,5 timmes snöpromenad i skogen. Tur man har hundarna, annars hade jag fallit död ner i soffan redan vid 17-tiden.

Har varit på möte angående vårdhundsprojektet idag och fatta att det är på riktigt! Hi, hi, hi hur kul är inte detta? Vi hade lite planeringsmöte idag hur vi ska få in detta på rätt sätt osv, osv. Det är en tjej till som jag haft möjlighet att jobba ihop med under hösten och jag som skall samarbeta. Jisses, hoppas Gaston blir färdig fortare än fort. Fantastiskt kul att ens arbetsgivare är så postivit inställd till något som är ganska nytt. Jag är så himla glad för detta!

Måste bara berätta en helt hysterisk grej till, jag har fått en pilatesboll av en jobbarkompis. Kul! tänkte jag. Inte kul sa jag sen när jag skulle försöka balansera på eländet och samtidigt göra sits up. Man är ju ingen ungdom längre, bara att inse. Herre gud, stel som ett kylskåp, hur tänkte jag??? Inte alls skrek min kropp när jag dunsade av bollen och rätt in i en garderob. Upps, så kan det gå...

See you!

Jippi, idag sket vi i snömängd och allt. Vi träffades hastigt och lustigt i Huskvarnaskogarna. Spår, nja det var lite väl häftigt med snö men vad tusan ett uppletande kan vi alltid få till sa vi och så fick det bli.

Vi vallade två korridorer och jag kan säga så här, åk på gym ni och bränn kalorier annars kan jag tipsa om att valla uppletanderutor i djup snö bränner en hel del... Phu!

Först ut gick Mogg och jädrar i min låda han satte fräs på rottiskroppen och plockade föremål så det stod härliga till. Sen var det flattens tur och tji hu vad det gick. Alltså han har en fantastiskt egen teknik, inte alls lik min. Han liksom flyger omkring medan jag liksom mer gräver mig fram. Så jag vet inte om han ens la märke till snömängden. Knuffa racade på som vanligt. Hon löper på 8:e dagen. Ville bara nämna det för vid nästa korridor fick Knuffa gå först, sen flanen och sist Mogg. Inte en tendens till att bry sig om löpelukt av flanen. Pluspoäng till honom. Blir nog annat när vi träffas i veckan för ett lydnadspass... Då kan hon eventuellt vara i närheten av höglöp.

Det var härligt att träffa AG och Martin igen. Vi fikade och pratade bort en stund. Vi längtar alla till att spårtävlingarna ska komma igång. Vill ju så himla gärna testa av och se hur vi ligger till. En sak är säker, har inte all denna förb... framåtsändandeträning gett resultat så bryter jag ihop. Det är i stort det enda lydnadsmoment vi har tränat sen snön kom. En fördel med snön, så många saktaövningar med grupp hade vi garanterat inte tränat om inte det varit för den.

Nu ska vi fixa iordning oss lite för ikväll ska vi på Grännarevyn. Vi var på den förra året och den var klart sevärd. Vi ska käka lite innan här hemma innan vi piper iväg. Så hej svejs!

Hur svårt kan det vara? Det är ju bara att sätta sig i bilen, köra 2 mil, gå ut på fotbollsplanen som är fylld av snö, ha en träningsplan och göra det! Att det är -10 är endast en undanflykt (en rätt bra tycker min bättre sida). Näe, nu jäklar gör jag det, jag åker! Martin, don´t give up! Jag är på väg!

Ja sucka du, jag lever med henne ständigt//Gaston


Brr, michellinJonsson är snart beredd!

Hemma igen, jag ska ju alltid överdriva - det var bara minus 5.//im

(I min värld heter det FJÄSK//Gaston)

Sanny i snön!


Gaston i fluffig snö!



Ha en härlig lördag!

Om jag inte tinar upp utan kolar av så tack för allt! Att inte Myran frös fingrar, tår och häcken av sig är totalt obegripligt. Jag stod som en michellingumma och vaggade fram när jag skulle förflytta mig. Herre jösses vad kallt det var. Brrr.
Vad olika det kan vara, en jobbarkompis till mig informerade oss andra på jobbet idag att de drar till Kanarieöarna i början av februari. Suck! Vi våra puckon åker till Sälen. Hur onödigt är inte det på en skala?

Gaston tycker det är härligt! Lätt, fluffig snö, som att susa runt på moln. Jag tycker det räcker med fluff för det här året. Ha det gott!

Visst är det härligt när ens vänner kan få njuta av sommarvärme och sol. Själv har jag tränat på en snöig och kall fotbollsplan, det enda som värmde var att Gaston skötte sig och att jag fick träffa mina goa vänner igen. Tycker ni det låter som jag är grymt avundsjuk på Annelise så är jag det. Erkänner utan att ens försöka dölja det.

Träningen idag blev som vanligt framåtsändandeträning. Vi har trampat upp en fin "stig" så den hunden finns inte som går snett och vint. Bra sätt att träna rakt fram på kan man ju säga. Ingen av hundarna väljer att gå ut och trampa genom skaren, klart man går den upptrampade stigen.
Gaston har plötsligt börjat göra korta framskick? Fick ta till bollen vid gruppen idag för att få ut honom tillräckligt långt. Märkligt, undrar hur jag lyckats med detta. Själva saktagåendet gör han fint och RAKT (som sagt). Ja, det är ju kul att det varierar lite vad det är som går bra och mindre bra.

Nästan som hos fjällisarna ju...


Ha de´!

Härligt, sköna dagar har det varit. Det enda det varit brist på är umgänget med spår- och jaktträningsgänget. Nåja, man kan ju inte få allt. Vi har gått snöiga promenader och sen har vi tränat inomhusgrejer vilket är skitkul. Vi håller på med olika "vårdhundsgrejer". Igår hade vi Anders sida av släkten på middag och det inkluderade plötsligt att agera figurant och stå ut med lite träning med Gaston. T ex att flanen la huvudet i knäet. Ja, här inser man fördelarna med att ha en hund som säljer en för en köttbulle eller rättare sagt för en pytteliten del av en köttbulle. Gaston kastade ner huvudet i knäet på den utvalde, ni skulle sett honom.

Idag har tjejerna varit i Tranås på cup. Anders har kört och jag har varit hemma. Jag har ärligt talat inte gjort ett smack. Varit ute med hundarna och alldeles nyss åstadkommit något ätbart som de ska få vid hemkomsten. Det är nog inga muntergökar som kommer hem. De fick visst stryk i alla matcherna. Det svider säkert hårt eftersom de förra året tog hem hela cupen. Upp som en sol och ned som en pannkaka. Det tänker jag INTE säga, man är väl rädd om livhanken.

Lite bilder från ett snöigt Skärstad

Liten hund i stora spår



Gaston traskar runt som i ett julkort


Spaning pågår


Han spanade länge och väl.


Sista biten hem var som autobahn, grannen hade kört med traktorn. Tack för det sa Sanny och jag.


Nu ska jag övertyga mig själv om att jag SKA ut med stavarna... Lycka till säger jag bara, känner inte ett skit för det.

Ha det gott och du som är ledig, NJUT!