GASTON OCH GUNDE

Tack ska ni för omtanken om dogsen. Härmed meddelas att Gaston är pigg som en mört. Alltså precis som vanligt. Lilla fröken pudel är däremot ynkligare än vanligt. Hon har varit med om stora grejer, svååååår operation... Att båda gick igenom samma kan man inte tro.

Vilken dag det är - sol och massor av grader varmt. Ska ut och njuta nu

Vem fick startnummer 96 av 96 möjliga på FM???? Guess once?!?!?

Vad skulle det spela för roll? Fattar inte vad hon hispar om.

Jag hängde med mina vänner som skulle till en veterinär i Vara idag. Gaston hade för en tid sedan illröda tonsiller och åt pencillin mot detta. För ett tag sedan tyckte jag han röd igen, eller inte, eller jo kanske. När min ena kompis skulle till denna veterinär idag så hängde jag med för att kolla upp båda våra hundar för säkerhets skull. Vilken tur, Gastons var jättefula och Sannys var inte heller ok men inte så fula som Gastons. Summa summarum, två nyopererade hundar... Nu hoppas vi de blir pigga snabbt som ögat. Vi ska ju iväg på semester ju.

Håll tummarna - hårt!!!

De ser ut som två tappra soldater med varsitt litet bandage runt varsitt framben. Sötingarna.

Sol och INGET regn. Helt ofattbart. När Anders gått morgonpromenaden på 2 timmar intog vi frukost. Vi satt som förstummade vid frukostbordet och blev totalt handlingsförlamade. Herre jösses, vad ända in i baljan var det nu allt vi skulle göra som vi inte kunnat gjort på grund av det tråkiga vädret som varit?

Vi var sen tvungna att vara lite lagom tråkigt vuxna och åka till A6 och handla inför morgondagens kalas. Men sen var det slut på tråket. Vi tog MC:n och åkte tillsammans med två av våra vänner, Björn och Ulrika iväg på härliga, underbara småvägar. Vi drog mot Östergötland och åkte på vägar som jag inte visste fanns. Vilka smultronställen vi såg. Vi var också på ett ullspinneri. Ulrika och jag har en last och det är ull, tova och allt som hör till. Vi åkte till Hästholmen och fikade i hamnen sen bar det iväg hemåt. Ut en snabbis med hundarna och sen stack Gaston och jag iväg på jaktlydnadskurs hos Maria C.

Det bidde inga strålande bilder men här är en när de sitter bland massor av duvor (ja i alla fall en 5-6 stycken).


Vi var sex stycken ikväll med. Vi började med att göra inkallning i en "korridor" precis som förra gången. Det gick kalas. Sen var det störning liksom sist men denna gång med varma duvor. Gaston fick sitta kvar och jag gick 20-30 meter bort och kallade in genom korridoren. Gaston hade innan inkallningen fått en duva swichandes över huvudet. Han kom till mig och fick sen hämta den. Den var ju varm så först var han lite konfunderad men sen tog han den. Superfin avlämning .

Efter vi hade gjort inkallning ett par gånger var så var det dags att marchera iväg till fältet som är på kortet.  Maria gick och smällde och small, kastade duvor hej vilt. Vi stod på led prydligt och snyggt. Vi fick sedan gå fot på linje rätt över alla duvor. Efter detta satte vi ner hundarna och gick själva vidare. Alla fick sedan göra en inkallning och det gick så bra, så bra.

Vi fick sedan göra lite olika övningar, en var att vi gick fot med hunden längst bort på fältet, gav hunden en duva och lämnade hunden på sitt kvar, traskade sedan tillbaka till linjen och kallade in vår hund. Gaston var jätteduktig. Här luktar det inget va? Jösses, dels att han satt kvar med duvan i munnen utan en tendens till att spotta ut den (det var hyfsat mycket små fjun som flög runt i tillvaron) och sedan tar han sin fina flattekropp med duva och allt och kommer som en raket till sin lilla matte och lämnar av snyggt och prydligt. På marken han racade över låg alltså de andra duvorna kvar. Jag blev så himla glad och det kommer jag leva på länge...

Nu blir det inte bloggat här på ett tag, vi har lite pyssel i veckan och sen sticker vi iväg till Öland. Där har jag tänkt att träna lite med. Träffade en jättemysig tjej på internatet som bor på Öland och Margit, som har Gastons pappa, bor inte långt från Öland. Är detta en slump eller väl genomtänkt???

Fick lite hicka när jag såg Gastons namn på FM-sidan. Gulp, det känns STOOOORT! Men kul skall det bli. Vi ska bo ihop med andra Duckstreamare. En gullig tjej har fixat stugor så vi bor ihop på samma camping. Skönt med handlingskraftiga människor. Själv gled jag med lite på en räkmacka.

Ha det gott alla som orkat läsa mitt bladder denna dag. SES!!!

Både torsdag och fredag har Gaston och hans trogne följeslagare tagit det väldigt lugnt. Vi har liksom vaggats in i semesterlunken, hur skönt som helst. Det har ju inte direkt varit kanonväder men för en sån som mig som älskar att läsa så har det varit en ganska bra ursäkt för att bli liggande på sofflocket och läsa. Jag fick tag i en sån tegelsten på bibblan som handlade om en kvinna som utsatts för övergrepp i sin barndom och hur hon återfår minnet av detta i vuxen ålder. Mycket tänktvärd och bra skriven. Inte så där äckligt snaskig så man inte klarar av att läsa det utan mer hur hon till slut hanterar det som hänt och hur hon sedan gått vidare.

Idag tog jag tag i träningen och Anders hängde med upp till en av gölarna. Jag började lägga ut ett sök med fem vilt sedan gick Anders till ena sidan gölen och vi till den andra. Gaston fick en markering i vattnet, hade jättesvårt att lokalisera den så Anders fick hjälpa honom lite på traven. Enligt Anders var det 100 meter han simmade (tänkte det var lika bra att skriva att det var Anders mått, hade jag sagt hur långt det var hade jag dragit till med minst 150 meter. Det såg jättelångt ut). Gaston fick ytterligare en markering på samma ställe och den tog han klockrent. Det jag blir absolut mest glad över är att han 1) inte tog landvägen utan alldeles av sig själv väljer att simma tillbaka till mig 2) han lämnade av i hand INNAN han skakade sig. Han ser ju ut som han rent av ska dö på kuppen men han klarade av det. Duktiga, duktiga Gaston.

Han fick ett kort linjetag som också gick bra. Inga tveksamheter alls och snygg avlämning. Pussgurkan. Innan vi tog söket gick vi runt gölen vilket inte är det smidigaste. Det är ligger ris och kvistar precis överallt. Synd, för det är ett himla fint ställe.

Innan hemfärd gick vi till söket, fem skick och han kom hem med fem vilt. I love him







Kollar du noga på bilderna så ser du nåt litet, svart och krulligt som cirkulerar runt och på mina ben. Det kan vankas något gott...

Jag är jättenyfiken på hur det har gått på Sommarträffen i Osaby idag. Förra året gjorde Gaston och jag vår livs premiär vad det gäller workingtest på Sommarträffen. Ett superhärligt arrangemang och jag skulle gärna varit med idag också. Det är helt självvalt att inte åka men det hjälps inte, lite suger det ändå. Ska bli roligt att hoppa runt bland alla flattesidor sen och läsa om hur det varit. Säkert jätte, jättekul. Men vad är väl en bal på slottet

Ha det bra alla!

Med livet som insats smög jag in till tjejerna och väckte dom runt 11.00 och frågade om de ville hänga med oss ut och åka. Båda sa JA!?!?!!? Inget tjafs, inget stön, inga suckar, herre jösses jag hann gå igenom allt möjligt i tankarna, vad är det som är fel? JAG väckte dom och de är på strålande humör båda två? De är 14 och 17 år... De idiotförklarar dom som ringer till oss innan kl 12.00. Hur kan man bara ringa till nån så tidigt?!? Hur som helst vi kom iväg och första stoppet var Värdshuset i Hästholmen (ligger utefter Vättern). De har så himla god wienersnitzel där så det är inte sant. Vi åt och mumsade, gick en sväng med hundarna för att sedan åka vidare i tillvaron.

Nästa stopp var mest för Anders. Han har någon magisk dragning till slussar. Jag och tjejerna tycker det är helt ok att se en sluss öppnas och stängas thats it. Han skulle kunna följa en båt hela vägen med ALLA slussar. Hur kul är det?

Mystiska saker...


Vad gör dom där nere?


Nästa stopp blev Cloettas chokladfabrik... Mumselemums. Sedan åkte vi hemåt igen.

Väl hemma blev det en promenad med hundarna för att sedan samla ihop hjärncellerna på både mig och Gaston. Vi åkte till Maria C och träffade ett gäng. Vi har bestämt oss för att bättra på vår jaktlydnad. Ja, ni vet fot, stadga och hela rubbet. Det var väl inget direkt nytt men ack så nyttigt att höra vissa saker igen och igen. Det är så himla lätt att glömma bort sig och att inte vara konsekvent t ex när det gäller "fot". Hur lätt är det inte när man står och slöbabblar lite att hunden plötsligt står bakom och tuggar på gräs eller snufsar på något? Gaston är duktigt på det här med att gå fot men ALLT kan bli bättre. Han är ju definitivt inte hundra med när jag plötsligt svänger vänster. Det är megaskillnad på vårt "jaktfot" och appellfot. På appellplan jobbar Gaston kanonfint in med rumpan i vänstersvängar men i jaktfoten blir han lite ställd. Det är ju bara att inse, vilket är mest tränat???

Stadgan funkar bra också. Vi fick t ex ställa upp oss mitt emot varandra så vi bildade en tom korriodor i mitten. Jag tog sen Gaston till en punkt och satte ner honom på kvar och lämnade honom si så där 20-30 meter. Maria kastade dummies och smällde runt omkring honom, kvackade och hade sig men där är Gaston cool. Ser lite ut som att "kära nån, vad har hon druckit till kvällsmat?" När störningarna var klara kallade jag in Gaston och han kommer utan kruseduller.

Tiden gick fort, vi var sex stycken. Alla har vi vårt att jobba med, det är olika hundar och vi som förare är olika också. Jag kan ändå se fördelen med att ha tränat mycket bruks- och lydnadslydnad.

Nix, pix nu ska jag uträtta lite nödvändiga saker som att tvätta köksfönstret. Jag är ett totalt hopplöst fall när det gäller att tvätta fönster. Jag har provat alla knep på denna jord, allt från Yes och tidningspapper till diverse olika mirakeltrasor. Det blir flammigt i vilket fall. Jag har nu gått in för stilen att lite flam har ingen dött av.

En läcker bild som Ia tog:



Ha det gott alla!

Om du tittar noga så ser du en liten svart, krullig Sanny med en av sina dummies som hon hämtat på en markering. Hon är så himla söt så det är inte sant när hon simmar iväg bland näckrosor och vass. Lilla hönan. Vi glömde kameran men Anders hade med mobilen i alla fall.



Gaston gjorde enkla (enkel) markeringar och dirigeringar på vatten och på land. Vi hade lagt ut två dummies när vi traskade iväg på promenaden som Gaston fick ta på hemvägen (2 timmar senare). De var rejält utsuddade ur hans hjärna. Efter ett tag så fick han i alla fall nos på en av dom så andra skicket gick betydligt bättre. Phu.

Vi var i stan igår kväll hos Anders syrra och grillade. Gaston var helt tokig. Kunde inte komma till ro, nosen var tre kilometer lång och han dreglade. Låt mig gissa? Kan det vara löptik tror ni? Suck.

När det gäller lydnadsmomenten så vittrar vi på. Vi ramlade ju tillbaka x antal steg när jag skulle testa på klubben. Fick börja om igen. Det är några veckor kvar till eventuellt tänkt lydnadstävling. Jag har inte ens skickat in och anmält mig så debut i trean kanske inte blir riktigt än men I never give up.

Ser ut att bli en fin och solig dag här i Skärstad.  Ikväll ska vi på en liten jaktlydnadskurs tillsammans med några av våra jaktträningskompisar. Ska bli spännande. Finns det ett spår av löptik så lär ju jag ha att göra.

Hej hopp
grantopp!

Ja, vad tusan går det så går det! Ärligt talat, Knuffa började löpa idag. Vi tränade spår igår och jag såg en liten chans till att träna plats eller sitt i grupp med en tik som luktar gott men inte hysteriskt gott.

Helene med Åsså, Martin med Knuffa och lite till och från Björn med Zaba(?). Hur som helst jag hade tänkt att glänsa lite idag med att Gaston lärt in vittringspinnen genom intensiv träning i trädgården. Ha, ha, ha glömde en liten detalj... att när stressen slår på så brinner det lätt i flanens hjärna. Alltså bidde det inte riktigt bra med vittringspinnen men, men. Vi nöter på. Hem i trädgården igen och sen ska jag testa på ett annat sätt när jag flyttar det till klubbmiljö. Först och främst att inte vara på löptikeplanen.

Annars flöt det på fint idag tycker jag. Framförgåendet helt ok, ställandet i inkallningen var ruskigt bra men däremot läggandet i detta moment går inte lika bra. Gaston ser lika förvånad ut varje gång. Bakläxa!!! Krypet - bakläxa. Jag blir tokig på detta moment eller rättare sagt tokig på mig själv som inte kan belöna på rätt ställe utan belönar så att Gaston "måste" lyfta en armbåge för att nå belöningen. Jag är helt hopplös åtminstone enligt mina träningskompisar. Enligt mig själv är jag helt körd med stora bokstäver. Hopp - apport gick jättebra. Trots att vi provocerade att han fick ta apporten väldigt snett så att lättaste vägen hade varit att smita förbi hindret. Icke sa Nicke han hoppade så fint så.

Sitt i grupp med löptik gick fin, fint. Han trodde först att jag glömt säga ligg så han lade sig ner men när jag gick tillbaka och satte upp honom så satt han sen (ja, ja även om det bara var dag 1 på löpet så kan jag tala om att i vår värld (min och Gastons) är det en jäkla bedrift).

Helene och Åsså ett härligt team. Himla också att det är som det är så att grabben troligen blir omplacerad. Han är världens myskille och Helene är superduktig med honom. Han glänste verkligen idag. Han har pålagringar fram och det är inte att rekommendera att köra bruks med honom. Jag känner så med Helene...

Martin och Knuffa, ja jösses, vad säger man om denna snabba lilla tervtik. Hon är som en vessla i allt hon gör. Det mesta är fantastiskt bra. Men alla har vi något att pilla med, Martin med... typ framförgående i framåtsändandet. Välkommen in i gänget säger vi.

Björn och Zaba, såg inte så mycket men det verkar vara två trevliga grabbar. Nya i gänget men träningsvilliga och det kommer man långt med.

Nu så är det natta! Ha en rackans bra dag!

Nu är min första semesterdag till ända...

Undrar just vad det blir idag, jakt, lydnad eller spår???




Martin, Björn, Tobias och jag träffades i spårskogen idag. Det blev knixiga spår kan man lugnt säga. Jag som hackar och "hånar" Anngreth och Martin för att de inte kan vara i närheten av varandra vid spårläggning för de korsar alltid sina spår och det blir alltid nåt konstigt. Idag var det jag som stod för korsning... i mina egna spår. Pinsamt! Knuffa redde dock ut det galant. Hon var lite konfunderad över det lite märkliga spåret men hon fixade det plus en spetsvinkel.

Hämnden är ljuv tänkte Martin som hyrt in en älg som korsade Gastons spår. Det var himla häftigt för det syntes tydligt i mossan var älgen traskat runt. Gaston spårade Martin, nosade sig in på älgspåret, släppte det och gick tillbaka till Martins. Hipp hurra! Jag lade mig inte i alls utan han löste det själv. Markerade pinnar och skötte sig jättebra.

Vi gjorde ett uppletande också innan vi tog våra spår. En korridor med fyra grejer. En av grejerna var en ihopvikbar vattenkåpa i plast. Den funderade Gaston på en stund om det verkligen var meningen att han skulle hitta en sån. Han kom in med den till slut i alla fall. Go och glad.

Han är ju himla kul att hålla på med, vi tränar vittringspinnar och fjärr i trädgården ena dan, nästa kastar vi dummies eller gör linjetag, nästa är det spår och uppletande. Han som har så fullt upp med alla brudar kan ändå ställa om så han hänger med i svängarna mellan bruks, jakt och lydnad. Skitkul! Guldgosse!

Imorgon blir det nog lydnad - igen...

Ha det gott!

Hur häftigt är det inte när man tittar ut genom fönstret och ser...


Jösses, vad är detta????


Sammanlagt såg vi 10 stycken, måste vara tävling av något slag...



Nu åter till sofflocket

Hipp hurra! Känslan att gå hem sista dagen innan semestern är en av de bästa dagarna på hela året. Att glida ut och veta att fyra härliga, underbara veckor ligger framför en - suck, så skönt!

Vi har gjort absolut ingenting Gaston och jag i två dagar. Bara varit och det så klart lite pyssel med lydnad i trädgården har det blivit men inte är det mycket inte.

Vi tar tag i våra liv imorgon eller på söndag eller på måndag eller....

See you!

Jösses vad folk och hundar det var. Vi delade upp oss i två grupper. I min grupp började vi med en övning som vi gjorde på internatet. Vi lade ut ett dolt linjetag och sen fick hundarna en markering. De fick sedan gå på linjetaget innan de fick sticka och hämta markeringen. Det gick rätt hyfsat, fick ta om honom första gången sen gick det bra.

Vi fortsatte sedan med en övning som Ulla hade med sig. Vi stod två stycken bredvid varandra, gick ut med våra hundar och lade ut ett linjetag. När vi kom tillbaka till utgångspunkten skiftade vi plats och jag skickade Gaston på Evas och Eva Zita på min. Ja, ni fattar va? Gaston hade lite bekymmer här men efter att gjort om det en gång så gick det bra. Sen gick jag ut tillsamans med Gaston och lade ut flera linjetag som jag sedan skickade honom på. Måste tänka till lite här.

Vi gick sedan iväg och gjorde markering i skitsvår terräng. Kastaren stod dold uppe i en backe. Hundarna skulle markera och sedan ta sig över en traktorväg där spåren var fyllda med mindre välluktande vatten. Det var buskar och risigt som tusan. Här fixade Gaston en bra och en mindre bra.

Roligt idag var att Gaston inte fullständigt dog av förälskelse när det var med inte mindre än tre labbevalpar. Söta som jag vet inte vad. Gaston älskar småttingar, är han lite pevers tror ni? Han är lika kär i dom som i löpande tikar. Skum typ jag lever ihop med. 

När  vi åkte hemåt stannade jag till vid Landsjön. Jag lade ut lite linjetag här och där. Kastade markering i vatten och skickade sedan Gaston på linjetag. Han skötte sig strålande flanen. Bäst av allt, han fick springa jättelångt (i hans ögon) och lämna av efter att ha varit i vattnet. Det är så jobbigt att inte få skaka sig så han nästan ser ut som han skulle dö. Idag såg han inte ut sån utan ansträngde sig faktiskt mer för att lämna av fort, fort så han sen kunde skaka sig. Hurra!

Nu blir det dusch och hopp i säng, snart bara 2 dagar kvar till semestern - härligt!

Gaston på ingång när vi var på internatet. Kort taget av Ankie.


Ha det bra!

Dirigering och linjetag är vad vi mäktat med denna dag. Kul, kul. Körde enkla dirigeringar åt vänster, höger och utåt. Under promenixens gång blev ett och annat linjetag. Sanny bus var med idag och hon fullkomlig älskar detta att hämta dummies. Hon har ju några alldeles egna (tror hon), det är alltså våra närsöksdummies men vad tusan det får han bjuda på flanen. Hon blir helt tokig när hon får ge sig ut på ett linjetag. Det är ännu värre när hon sticker iväg på markeringar med drevskall. Rätt charmigt, tur att inte flanen har lagt sig till med det. Han är för övrigt kär - igen. Nu är det väl någon nere i samhället som löper. Han äter inte upp maten och är lite lätt hässjig. Jösses, dessa brudar som upptar större delen av hans hjärna. Det är märkligt att han ens noterar att jag är med på promenaderna. Måste tyda på att det inte är några större fel på hörseln i alla fall.

Söt som socker är hon vårt lilla krulliga troll. Vi står inte på plus idag efter att ha klippt ner henne, varken hos henne eller hennes matte som ännu är lyckligt ovetande om vad hennes mamma har gjort, gulp...


Imorgon blir det jaktträning - tjihu ska bli kul!

Ses!

Vilka dagar vi har haft. Det har varit hur himla varmt som  helst men jätteroligt. Vi har tränat i stort sett mellan kl 09.00-18.00 både fredag och lördag med lite avbrott för viktiga detaljer som mat och fika. Idag slutade vi kl 12.00 efter en walk-up. Vilket även för min del blev wake-up.

Gaston har gjort massor av markeringar och linjetag både på land och vatten. Det har blivit massor av passivitet då vi var en rackans massa folk. Bara det är ju så himla kul, att lära känna nya retrievermänniskor och att träffa numer gamla bekanta.

Marie med goe, fine Emil och jag fick bo hos grannen för det blev fullt på panget. Det gjorde ingenting, vi hade värsta lyxen med varsin våning i ett omgjort garage/uthus eller vad det nu var. På fredagskvällen ställde pensionatsägarna upp och körde hem oss då vi hade intagit mindre lämpliga drycker för bilkörning.
Gaston och Emil går jättebra ihop och fatta lyxen att vara två att dela på en dusch när de andra var hur många som helst. Jag är så himla glad för Marie och Emils skull när denne mjuke kille idag avslutade helgen med att fixa en walk-up. Han klarade att springa  mot gruppen och lämna av till Marie. Hurra, jag fick en liten tår i ögat och ståpäls på armarna.

Här är dom:


Det är lite rörigt i huvudet efter 2,5 maffiga dagar men jag har skrivit ner lite av varje jag ska träna vidare på. Det värsta är ju när man varit på såna här grejer att man inser dels hur lite man kan och dels hur mycket det finns att träna. Jisses, det kommer inte räcka med detta livet känns det som.

Gaston sitter fint vid markering på land men det rycker i pojkskrället när det är vatten inblandat, detta måste jag ta tag i.
Gaston fixar dolda dirigeringar på korta avstånd om 30-40 meter räknas som kort. Måste tränas.
Avlämningarna var jättefina förutom vid walk-upen när den lille filuren susade ut och tog sin markering men på vägen in när han nästan var framme hos mig får syn på en pudding till goldentjej. Han blev helt enkelt kär och släppte dummiesen och började uppvakta henne. Jag blev lite arg eller rättare sagt  jag blev ärligt talat skitsur på honom. Jäkla sätt. Jag tror Gaston fattade grejen om jag säger så. En annan grej när vi gick walk-upen var att han pep iväg när jag sa ordet "sitt" vilket på vägen från min mun till hans öron förvandlades till ordet "apport" (hm) . Som sagt vi har lite att ta tag i.

En jättetrött Gaston fredagkväll, tur ingen tog kort på mig den kvällen...

Däremot hade jag gärna velat se kort på partyprissarna Maire, Ankie, Babyliss och de andra som orkade festa till det på fredagsnatten när vi andra orkade typ till halv tolv.

Det finns massor att berätta om denna helg  men jag orkar inte skriva mer nu. Ett stort tack till Maire som fixat och donat så att Annie, Hillary och Basil kom hit. Du är fantastisk!!! Tack även till den frånvarande Catrine som fick hålla sig hemma. 

Här sitter han och filosoferar lite:



Ha det bra alla!

Från en faktiskt trött Gaston och en ännu tröttare Ing-Marie

Idag följde Anders med en sväng och hjälpte mig med att kasta markering, lägga ut ett linjetag och ett sök med vilt. Det gick finfint. Det var  varmt som ögat. Det är väldigt svårt att hänga med i svängarna när det gäller väder i den här delen av världen. Ena dagen håller man på att frysa ihjäl, nästa svettas man som en tok.

Gaston var glad och lycklig i alla fall.
.

Efter viltträning gick vi vidare i tillvaron till en av gölarna. Där tränade vi linjetag med tennisboll. Här har vi lite att pyssla med flanen och jag. Vi får pyssla vidare...

Här ligger han efteråt med en av alla SINA älskade tennisbollar


Sen gick vi hem. Nu ska det ätas jordgubbar med grädde!

Tack alla som gratulerat på sms, här och via mail. Jag svävar fortfarande runt i tillvaron dock något mer svettig än vanligt.
Igår fick jag ett mail att det blivit fel på resultatet för en kille som var med på deltävling nr 5. De hade missat att han fått 19 poäng på en station vilket gjorde att han kom på andra plats och vi på tredje. Det berörde inte det sammanlagda resultatet, vilken tur... Mest synd om killen som blev blåst på fina priser. Jag kan ärligt säga att mig kvittar det fullständigt för Gaston och jag gjorde vad vi kunde. Jag fick även mina poäng och de är som följer:

Station 1 - dirigering 16 poäng (upps, jag tyckte den gick jättebra, undrar vad vi gjorde?)
Station 2 - vattenmarkering 14 poäng (väntat).
Station 3 - walk up 19 poäng (kan ju inte låta bli och undra vad vi gör som drar ner 1 poäng...)
Station 4 - markering/dirigering 19 poäng (samma undran)
Station 5 - markering 20 poäng (häftigt).

Hej svejs!