Ännu en dag - ett liv...
Eller hur var det han sa farbror Melker. Hur som helst, det känns som historiens snabbaste vecka är till sin ända. Från måndagseftermiddag när vi var hos Anders Kjernholm till nu har liksom bara swichat till. Och här är vi nu, fredagkväll, hemmet är städat, hundarna rastade och soffan är nära. Underbart. Fredagkväll är absolut en favvodag i mitt liv.
Idag var Gaston och jag på äldreboende där vi inte varit tidigare. Det är alltid spännande när jag inte vet vem det är som kommer, hur många och hur aktiva de är de som är där. Jag har sagt att si så där 6-7 stycken är lagom. Mest för att jag ska känna att alla bli sedda och får möjlighet att göra något med Gaston på sitt egna lilla vis. Idag tror jag vi var 12 stycken men kära nån så himla kul vi hade. Vilket härligt gäng! Vi var varmt välkomna tillbaka och det ser jag fram emot att få träffa dom igen. Gaston han har rullat runt, suttit, legat, krupit, ätit en miljon godisar och fått hur många klappar som helst. Whao, önskar all fick ha den goa känslan när man går hem efter en veckas arbete. Det gör allt så mycket enklare och framförallt roligare.
Gunde och Anders-träning. Jag hinner inte träna som jag vill med Gunde men idag slog jag till och testade av lite grejer och jösses, känslan när killen tar i från tårna för att få sin belöning är obeskrivbar. Min Ferdinand förvandlas till en stålis på några sekunder. Helt ofattbart roligt att jag hittat grejer som får honom att vilja ta i lite. Det är ju en rätt bekväm kille om han nu inte måste. Har ju tagit sin lilla tid för matte att fatta det. Jag vill ju ha snabba kvitto på det vi gör men inser att det lönar sig inte med Gunde. Han får fasen tänka till lite innan något blir serverat. Punkt slut.
Det är himla kul att Gaston köper alla träna-Gunde-grejer rätt av vilket har gjort att även den grabben tar i så gräsmattan veckar sig mellan varven.
Nu hoppas vi detta håller i sig ett tag. Det lär behövas när jag lufsar in i november-mörker-dyster-Ior-jaget. Jag tycker det är så där kul att bo på landet i november. Det är mörkt, mörkare, mörkast - hela tiden. Det som varit bra hittills i år är att vi sluppit en massa slask.
Nu får det bli over and out!
Ha dé!
Idag var Gaston och jag på äldreboende där vi inte varit tidigare. Det är alltid spännande när jag inte vet vem det är som kommer, hur många och hur aktiva de är de som är där. Jag har sagt att si så där 6-7 stycken är lagom. Mest för att jag ska känna att alla bli sedda och får möjlighet att göra något med Gaston på sitt egna lilla vis. Idag tror jag vi var 12 stycken men kära nån så himla kul vi hade. Vilket härligt gäng! Vi var varmt välkomna tillbaka och det ser jag fram emot att få träffa dom igen. Gaston han har rullat runt, suttit, legat, krupit, ätit en miljon godisar och fått hur många klappar som helst. Whao, önskar all fick ha den goa känslan när man går hem efter en veckas arbete. Det gör allt så mycket enklare och framförallt roligare.
Gunde och Anders-träning. Jag hinner inte träna som jag vill med Gunde men idag slog jag till och testade av lite grejer och jösses, känslan när killen tar i från tårna för att få sin belöning är obeskrivbar. Min Ferdinand förvandlas till en stålis på några sekunder. Helt ofattbart roligt att jag hittat grejer som får honom att vilja ta i lite. Det är ju en rätt bekväm kille om han nu inte måste. Har ju tagit sin lilla tid för matte att fatta det. Jag vill ju ha snabba kvitto på det vi gör men inser att det lönar sig inte med Gunde. Han får fasen tänka till lite innan något blir serverat. Punkt slut.
Det är himla kul att Gaston köper alla träna-Gunde-grejer rätt av vilket har gjort att även den grabben tar i så gräsmattan veckar sig mellan varven.
Nu hoppas vi detta håller i sig ett tag. Det lär behövas när jag lufsar in i november-mörker-dyster-Ior-jaget. Jag tycker det är så där kul att bo på landet i november. Det är mörkt, mörkare, mörkast - hela tiden. Det som varit bra hittills i år är att vi sluppit en massa slask.
Nu får det bli over and out!
Ha dé!
Kommentarer
Trackback
