GASTON OCH GUNDE

Jag var på anställningsintervju förra veckan och redan då kändes det så där (från deras sida), jag kände att jag verkligen skulle vilja prova. Jag arbetar nu inom äldreomsorgen och trivs kanon med både jobb, vårdhundsprojekt och har kalastrevliga jobbarkompisar så när det här jobbet dök upp så kändes det som en utmaning. Det var inom funktionshinderomsorgen och det var enligt enhetschefen på det jobbet där det brast - min erfarenhet från psyk. Jag träffar i och för sig psykisk funktionshindrade inom äldreomsorgen men jag har ingen speciell erfarenhet. Synd, det hade varit kul att fått testa i alla fall.

Idag har Gaston varit med på jobbet och gjorde en människa så oerhört glad. Jag blev så varm i hela mitt hjärta när jag såg det. Vet ni, då tänkte jag att herre jösses, hur kunde jag ens tänka tanken att lämna denna delen av mitt jobb. Det är väl någon mening med allt men lite kul hade det varit...

Annars har Gunde gått in i en ny fas i sitt liv. Han har som jag skrivit innan varit den smidigaste valp som någonsin varit i denna familj. Nu börjar väl han plötsligt tugga sönder skor. Vi har liksom invaggas i falsk förhoppning om att denna Gunde är superspeciell och liksom hoppat över det stadiet i livet men icke. I helgen var det Myrans sprillans nya som förvandlades till sopor. Igår var det Ia´s gamla hederliga älsklingsskor som strök med. Vad har hänt? I helgen rök förresten även en del till min spinnrock. Gunde, din filur mig icke tycka om såna här överraskningar.

Jobbigt att plötsligt behöva tänka på att lägga upp allt högt, stänga alla spännande dörrar och sätta på sig hökögonen. Urk, inte kul. Den ende som myser lite är Gaston. He, he, he äntligen visar det där präktot lite rätta takter. Jag visste väl att det fanns en flatte även i honom även om det satt långt in.


Jamen, ben och ben, hur kul är det? Skulle ju bara smaka lite och så blev det lite mer än lite. Känsliga typer man bor med tycker jag./Gunde


Trodde jag dog när jag hittade Gunde sovandes med nosen i vattenskålen, kolla ringarna som blev när han andades. Hur söt är han inte?



Ses!