GASTON OCH GUNDE

Tur att de låg på plus från igår. Igår träffade vi Emma och Martin för att spåra. Det blåste ju helt hysteriskt men båda grabbarna fixade sina spår ok. Gaston hade svårt att fästa på men när han väl gjorde det så gick han som vanligt. Får väl tillägga att hans spår låg typ över 2 timmar, ja jag vet, de ska fixa det men kanske eventuellt kan det har påverkat att han hade problem. Vad vet jag. Gunde den filuren har ju alltid svårt att fästa på men när han väl gjort det så tuffar han på.

Uppletandet gick kalas. Trots att Gunde bara hittade en grej av två så letade han käckt och galopperade runt i rutan. Så glad jag blir! Gaston, goe, fine Gaston han var som vanligt igår och höll inte på med något hängande med grejer alls. Tji hu!

Hela denna veckan har varit helt galen. Vi hann dock med att vara på kurs, jag och Gunde, i tisdags och vet ni vad. Plötsligt så kunde Gunde både läggande och ställande under gång. Jag tycker denna kurs har varit så himla rolig. Annelie vår instruktör är guld! Jag började kursen för att jag och Gunde skulle få lite egen tid och så himla bra det har blivit. Supergivande och rolig! Jag har minsann anmält oss till en kurs till bara så där. Jag är inte klok, precis som jag är gjord av pengar men vad tusan. Det är väl investerade stålar när man känner att det ger så otroligt mycket.

Idag hade vi bjudit hit släkten för att fira Ia´s 20-årsdag. Tacopaj och grejer skulle det bli. Jag ställde ut en av pajerna (gjord i långpannan) på trappen på framsidan (vi går aldrig den vägen). Nu får jag inte glömma det sa jag och vad hände??? Say no more. Alltså, allvarligt talat hur korkad får man bli men jag glömde fasen bort det och släppte käckt ut hundarna för att vi skulle ut på promenad. Jag skulle bara fixa nåt innan, ja ni vet typ något onödigt. När vi skulle gå ropade jag på hundarna och då kom Gunde och var vit om nosen. Men herre gud, sa jag vad har Anders slängt ut till hönsen nu så du blivit så vit om nyllet.

Sen gick vi käckt iväg en timme. När vi sedan kom hem igen så blev det så att jag grejade lite med Gunde vilket gjorde att Gaston larvade iväg på eget. Eller hur! När även han kom med vit nos så slog det ner som en bomb – den förbannade taco-pajen. NEJ!!!! JOOOOO! Borta, 1 kg köttfärs med tacokryddor, tomater och fet creame fraiche. Väck, borta, nada, tomt. Jag vrålade!!! Lipade, tjöt och tänkte att får jag tag i hundarna så…

En timme till släkten kommer. Två pajer fanns tack gode värld kvar. My god, Ia som plötsligt visade att hon minsann är 20 år styrde upp hela situationen med sin hysteriska mamma som svor som en borstbindare ömsom på sig själv och ömsom på hundjäklarna. De var typ två centimeter höga. PMS och en uppäten paj med mindre än en timme kvar innan släkten skulle komma. Förstår ni??? Jag har tamme tusan aldrig i hela mitt liv gjort en tacopaj i långpanna så snabbt som jag gjorde den andra för dagen. Jag lovar på en kvart var den klar (då hade den varit 10 minuter i ugnen och gräddat själva pajdegen). Jag är säker på att det fladdrade i gardinerna ända nere i samhället. Herre jäklar vad arg jag var. Sen står man där som värsta bullmorsan med ett leende på läpparna när släkten kom. Hjärtat bankade och huvudet dunkade. Nu har alla åkt hem, mätta och goa. Kvar ligger två svarta och fiser…

Nu får det bli carpe diem annars blir jag lika arg igen.


Morsning korsning!