GASTON OCH GUNDE

Här spontantränar vi hej vilt. Det är fjärr, rutan och vittring som det är mest fokus på. Gaston har SUPERsvårt med fjärr och rutan. Vittringen känns det som vi är på gång med i alla fall. Fjärren, ja herre gud. Giv mig tålamod. Står jag pyttelite för långt ifrån så kan han inte stå. Har ALDRIG någonsin hört detta innan, vet inte vad det är? Ni som känner mig vet ju att tålamod är väl inte det jag har mest av här i världen. Borde jag ha egentligen, som sysslar med hundträning men det har jag INTE.

Idag  spontantränade jag med Anneli S. Skitkul, det är verkligen megalängesen vi tränade ihop. Tack snälla goa Anneli för hjälpen. Har även tvingat Anders att engagera sig i fjärren. Han tycker det är så där kul men för husfridens skull så ställer han upp. Han känner ju till mina bitchiga sidor om någon. På tal om bitch, i måndags fick jag ett halsband med just bitch på. Inte av Anders utan av en jobbarkompis som hade sett det någonstans och då ville jag ha ett sånt och vips så fick jag ett. Jag har ett nyckelband där det står I´m a bitch som jag brukar vifta med när det hettar till på mötena på jobbet. Nu är hela jag som en enda bitch med hals- och nyckelband. I min värld står Bitch för Baby In Total Control Herself, vad betyder det i din?

Veckan har rasslat förbi med rasande fart, i onsdags var jag på styrelsemöte i fotbollsklubben. Oj, det var sannerligen ett BRA och NYTTIGT möte. Jag har inte varit den mest aktiva i den styrelsen kan jag villigt erkänna. Jag skriver protokoll och skickar ut, punkt. Min energi i den klubben har jag lagt på damlaget och är med på matcher och "runt-omkring-grejer".
I onsdags kom det en kille som har ansvaret för ungdomsverksamheten och jag kan bara lugnt säga - upps! Han var helt sanslös, ställde frågor, lämnade förslag och vi satt med hakorna i knävecken allihop tror jag. Med andra ord, vi fick en spark i häcken att nu är det väl dags att engagera sig i både det ena och det andra. Jag slank med på ett bananskal i den här styrelsen, eller rättare sagt slank jag med för att min hjärna inte alltid kopplas in innan käften uttalar sig. Det spelar egentligen ingen roll för har jag tagit på mig ett uppdrag är det bara att bita ihop. Att smyga undan med att jag skriver protokoll och MINSANN drar mitt strå till stacken föll lite platt i onsdags. Killen gjorde verkligen en waki, waki! Så nu mina vänner ska jag ta tag i mig själv...

Nu ska vi strax iväg på fotbollsmatch, sista för säsongen. Vi ska visst stå i kiosken också. Känns som jag är på väg att glömma föregående stycke redan fem sekunder efter jag skrivit det.

Måste träna lite fjärr med, stå - sitt hur svårt kan det vara? Fråga Gaston...

Hoppas det går bra för mina vänner som är ute på både det ena och det andra denna helg. Väntar med spänning på reslutat.

Ha det gott!