GASTON OCH GUNDE

Tur man har de vänner man har... Susanne och Maggan ställde upp med kort varsel på en träningsstund med jakt idag. Flanen var inte riktigt i toppform. Vet inte, huvudet kanske var fullt av sitt, stå, ligg eller nåt annat lika onödigt.
Jag kan säga så här, det tog sig under träningens gång. Jag vet också vad jag ska lägga krut på i veckan... Det var ju skönt för det är ju inte NÅT annat inplanerat typ styrelsemöte/föräldramöte och nåt mer tror jag det var.

Vi var inte vid vatten så det vågar jag inte ens tänka på vad som kan hända där, eller inte hända.

Jag har dock lovat mina vänner att vara lugn, sansad och stötta min flane genom provet. What? Är inte jag ALLTID cool och stabil? Inte? Konstigt att inte min självbild stämmer med er? Fattar jag inte.

Gaston den filuren han kämpar på med sin matte. Han har liksom inget val. Stackars kille, ibland tvingar jag honom att titta på Animal planet och djurpolisen för att han ska inse att det finns dom som har det värre. Mycket värre. Vet inte riktigt hur han uppskattar mina tappra försök att framhäva att just han har det bra. Han brukar mest sucka, hämta en kudde och somna. Hm.

Tack alla ni som grattat mig och min Gaston för vår insats i lydnadsvärlden igår. Jag blir faktiskt lite sugen på att köra lite till. Men kära nån, skrev JAG verkligen det. Jag har en flatte och han är hane och jag vet EXAKT hur smidigt det är att träna in "konan" i lydnadslydnaden och sedan ska flatteflanen INTE bryr sig om konorna som står uppställda i framåtsändandet. De brukar alltid markera med konor för att veta var gränsen går så att inte hunden kutar iväg för långt.
Gissa om Gaston kommer gå igenom gruppen, få syn på konorna och plötsligt få för sig att "oj, då nu skulle vi visst träna springa fort till konan". Jag kan se detta framför mig. Så det där med elitlydnad får jag nog fundera vidare på. Förresten så måste min hjärna bara engagera sig i markering, dirigering,  närsök, sök och släpspår resten av veckan som är väldigt kort. Gulp. 

Phu, nu tar jag kväller.