GASTON OCH GUNDE

En timme i ridhuset och jag hörde hur blodet krasmade i ådrorna. Då är det inte ens minusgrader. Hur skall det gå framöver? Hur har jag överlevt alla andra vintrar? Ja just det, massor av kläder, ser ut som en vandrande michellingumma. Inga problem om jag ramlar, jag liksom studsar upp av mig själv pga alla lager av kläder.

Hur som helst, Gaston har jag knappt sett denna dag och nu ligger han vid mina fötter och ser så där förbaskat förnärmad ut som bara han kan. Visst, åk till ridhus du och frys, gör det, tänk inte på mig. Det är inte ett skit synd om honom, Anders jobbar kväll och har varit ute x antal timmar under dagen i skogen och gått.

Igår slutade jag tidigt och då hann vi med några dirigeringar innan mörkret lade sig över våra träningsmarker. Jag utnyttjade de punkter vi hade i söndags och jädrans att han kom ihåg den goe flanen. Då fick han pluspoäng och troligen jag med för att jag såg till att han fick hämta några dummies. Lättroad grabb ibland.

Imorgon slutar jag tidigt igen och då blir det skogen och förmodligen nån liten dirigering.

Nähä, nu blir det en kopp te och sen är det natta.

Natti, natti.