Fundersam är vad jag blir...
Vi har varit och spårat. Gaston fick först ett direktpåsläpp och ett kortare spår. Mitt i spåret lyfte Gaston upp nosen och börjar vinda. Spåret gick rätt genom vildsvinsbök och en äcklig, färsk bajshög (troligen från en gris) låg precis vid spåret. Gaston börjar dra iväg åt fel håll. Jag får ta tillbaka honom till där Anngreth visste att hon hade gått och då spårar han glatt vidare.
Plötsligt, nytt tvärstopp och hög nos. Gaston stannar blixtstilla i 45 graders vinkel från spåret och glor rätt in i ett buskage. Jag nästan dog, gud jag har säkert gått på världens enda oskygga vildsvin MEN lugn, lugn det var en skogsduva. Där satt den på en pinne och glodde tillbaka på Gasse. Duvan kan inte varit frisk, friska duvor flyger iväg när det kommer en hund och två människor älgande i skogen. Jag fick säga till Gaston och så spårade han vidare och tog sig till slutet.
Efter detta märkliga spår så blev det två upptag. Gaston ville inte gå ut. Punkt. Jag fattar inte att jag har fått till en sån femetta när han gav sig iväg häromsistens så han inte ens vill gå ut... Gaston har aldrig under sitt treåriga liv någonsin tagit speciellt illa vid sig av något jag gjort/sagt/tänkt/uttalat mig om. Jag fick stötta honom och till slut lommade han iväg och blev själaglad när det plötsligt stod en burk med hamburgare till honom mitt i spåret. En drive-in mitt i skogen - härligt!
Nästa upptag gick betydligt bättre, full fart ut men tveksam vid upptaget men han tassade iväg till slut och där hade det öppnat ytterligare en drive-in med hamburgare. Holy moment!
Tänk, tänk, tänk. Tack gode värld för sina goa träningskompisar som varit med på hela Gastons språrkarriär. De känner inte alls igen honom. Det känns faktiskt lite skönt för jag börjar ju tror jag är helt knäpp. Visst är det en äcklig känsla när hunden inte gör som den alltid gjort när man tränat, jag blir helt handfallen. Jag vet att massor med människor är jätteduktiga och vet exakt just då vad de skall göra men den kategorin av människor tillhör inte jag. 
Nu är det i alla fall färdigtänkt och planen är följande, det får bli träning av upptag med smaskig godisburk. Sen hoppas vi på att vi kommer med till Aneby för att se om träningen gett det resultat vi vill. Store Gaston är inte så stor egentligen. Sötingpojk!
Hej på er!
Vi håller tummarna för Aneby OCH för en plats på jp ;). Och jösses.... spårupptaget kommer gå galant ! Du vet väl att det är obligatoriskt med strul strax innan tävling... ni glänser ju när det gäller och DET är huvudsaken ! Sen tycker jag INTE du ska underskatta dig själv när det gäller hundträning.
Kram på er
