GASTON OCH GUNDE

Igår ringde jag Maria C som alltid lika bussigt ställer upp när nöden är stor. Jag skäms lite för jag hör nästan alltid bara av mig när jag behöver hjälp. Hur svårt kan det vara att höra av sig ändå??? Hur som helst, det är en storsint kvinna så visst fick jag komma om jag behövde hjälp.

Vi tränade dirigeringar. Punkt.

Jag fick redan i söndags tips av snäll-Lotta hur jag kan göra. Jag kan säga att Maria och Lotta har väl typ gått samma kurs eller rättare sagt de har två tänkande hjärnor som de gärna delar med sig av. Tack och lov säger en vars  hjärna tagit semester och har haft länge känns det som.

Jag har idag fortsatt samma fina träningsupplägg som vi fick igår. Alltså det är absolut inget märkvärdigt utan väldigt, väldigt basic men grabben måste få tillbaka sitt förtroende för sin matte. Pekar hon så ligger det nåt där. Hur basic som helst.

Efter många diskussioner med Maria igår så känner jag att jag hoppat från lätta övningar till för svåra. Har hoppat över stegen däremellan. Inte så bra.
Jag ska inte skylla på något men jag har verkligen ingen rutin på detta med jakt. När det gäller brukslydnaden så vet jag hur jag ska börja med framåtsändandet redan när de är små för att sedan bygga vidare till det är dags för start i högre klass. I jakten är jag helt hopplös. Jag är ändå glad att jag INTE skyller saker och ting som händer på att det är Gastons fel. Han har ETT stort fel och det är hans överdrivna intresse av brudar. Det är fruktansvärt frustrerande men annars om han inte fixar dirigeringar t ex kan jag ju knappast skylla det på  honom. Det kändes oerhört bra, efter att ha diskuterat min hund med Maria, få bekräftat att jag inte är helt ute och cyklar hur jag hanterar Gaston.

Vi ska träna jakt imorgon igen. Här ska nötas och vet ni idag var det var varmt så in i baljan på eftermiddagen och Gastons superlånga tunga hängde utefter backen men han kämpade på. Han sprang ut och han stannade på stoppsignal och klarade både höger/vänster MED störning. Duktig kille! Vi hann med en sväng i en av gölarna så han fick doppa sin varma kropp där fick han göra en låååååång väldigt enkel dirigering.



Vi siktar för start på jaktprov på lördag. Det känns faktiskt ok att åka. Något första pris tror jag inte på men förhoppningsvis blir det inte en nolla igen. Men man vet aldrig vad som kan hända, det kanske går skitbra eller så händer det väl något annat som super-nollan inte tänkt på.

Tack för alla goa mess, telefonsamtal och kommentarer här i bloggen. Det är så himla härligt att ni finns där och att ni bryr er. Det här med jakt är fruktansvärt kul.

Gaston har förresten blivit storebror till 10 små nya liv. De är "bara" halvsyskon men ändå. Lilla, duktiga Alva det är så till och med jag blir sugen på en rackare till. Det blir inget med det.

Kram på er!