GASTON OCH GUNDE

Knappt man tror det är sant, vaknade i en veckas tid till sol,sol och ännu mera sol. Dagarna på Öland bestod av sola, bada, läsa, njuta, sova, äta och så klart lite träning blev det. Ärligt talat i 25-30 graders värme så orkar man inte göra nästan någonting. Gaston gillar campinglivet och framförallt alla lukter som finns på en camping. Ska man gå efter hans nos så måste 99,9% av alla hundar på campingen varit tikar som antingen skulle löpa, löpte, hade löpt eller åtminstone borde löpa. Nosen gick på högvarv. Trots detta ligger denne coole kille lös vid tältet och hade inga som helst planer på att berika jorden med sina avkommor. Skönt! (Eventuellt kan värmen ha något med detta att göra, han orkade helt enkelt inte).

Gaston slappar utanför förtältet


Gaston slappar på stranden


Jag läste Stig Larsson och Gaston grejade lite med annat


Ett tag lurade han på att ta sig en tur men hundar var inte välkomna, synd...


Äh, vad är väl en helikopter tur mot ett dopp i havet


Torsdagskvällen tränade vi alla fall seriöst jakt. Gaston och jag åkte iväg till en tjej, som jag träffade på Maires internat, Barbro med sina mysiga hundar Timjan och Mackie. Eftersom vi verkar vara förföljda av löptikar så blev jag inte ett dugg förvånad när Barbro berättade att Timjan löpte och var på sitt typ 8-9:e dygn. Ja, varför inte??? Jag kände att nu får det tamme tusan vara nog med löp hit och dit så nu skulle minsann Gaston härdas.

Vi åkte ner till havet och började med att stappla oss ut på hala stenar för att på lite större stenar ca 30-40 meter ut i havet lägga några olika punkter för linjetag. Sen gick vi upp på land och kastade markeringar utan några egentliga referenspunkter. Hundarna fixade det efter lite trixande. Gaston sökte alldeles för långt ut. Ville väl fjäska för Barbro lite, få det att verka som  att hon var en hejare på att kasta långt. Jag var mest glad över att Gaston letade efter dummies och inte försökte nosa upp Timjans bakdel.

Sen var det då vattendirigeringarna. My godness, blöta, blänkande stenar som vågor skvalpar över. Hur läbbigt är inte detta? Gaston var övertygad om att Lochness kommit till Öland. Efter många om och men insåg han att det går ta sig förbi såna monster för att komma åt dummies som låg längre ut i havsmiljön.

Det var en rackans trevlig kväll som avslutades med att hundarna fick bada i Barbros alldeles egna damm. Nu pratar vi damm - den var säkert 50x50 meter. Fatta vilken lyx, 1 km till havet och dessutom ha en egen damm i trädgården. Jag är jätteglad att träningskvällen blev av, det är ju oftast så att man bara säger att man ska träffas och sen så rinner det ut i sanden.

Fredagen ägnades åt sol, bad och att hämta dummies ute på stenar så att en viss herre var tvungen att ta sig förbi blanka stenar som vågorna skvalpade över. Gaston sprang och simmade som ingenting hade hänt. Vad var problemet? Kul kille jag har.

Nu börjar jag bli lite pirrig inför nästa helg. Innan har det känts som att vaddå, det är ju flera veckor kvar men nu är det liksom nästa helg. Hjälp!

Idag ska vi trä på spårselen och träffa Martin och Helene för ett vanligt personspår. Det blir säkert lite lydnadsträning också om jag känner dom rätt.

Ha det så bra alla där ute!