GASTON OCH GUNDE

Denne Gaston... Idag har han varit med Anders på jobbet och haft aptråkigt. Varit gnällig och skällt när han hört någon gå utanför. Den hunden skäller nästan ALDRIG. Han har flåsat och han har hässjat. Det har varit jättesynd om honom, tycker han själv. Att han slapp vara själv hemma det var som bortfluget ur huvudet på honom.
Anders kom på att han varit en snabb sväng hos sina föräldrar och VEM är där? och VEM stinker löp? Jäpp, Sanny den lilla söta saken började nämligen löpa i helgen och flyttade med sitt pack och pack till Anders föräldrar. Typiskt, tyckte Gaston, nu när hon ÄNTLIGEN satte igång med det förgjordade löpet som han väntat på så länge försvinner hon ur hans liv. Ja du grabben, det är bara att bryta ihop och gå vidare...

När jag plockat ihop den okoncentrerade, hässjande, flåsande hanen och hans hormoner så gick vi iväg på en härlig promenad i skogen. Våra dummies var med. Vi har gjort markeringar. dirigeringar och tränat på gå vid sidan. Jag fattar inte hur Gaston är funtad men alla mina övningar fungerade. Jag tyckte ändå jag klurade till det lite. Att han kan skrapa ihop innehållet i huvudet och koncentrera sig när han är helt uppjagad är helt obegripligt. Fast jag är glad givetvis att det är så men konstigt är det.

Men herre gud,  nu skulle ni se honom, nu försöker han charma in sig hos vår ena katt, den som INTE tycker om honom. Hon sitter uppe vid datorskärmen och han vid min sida och piper. Jag blir galen på honom. Mitt tålamod, mitt tålamod var är du någonstans???

Go är han i alla fall, den svarte, här tränar han inför kommande möten med läckra brudar.