GASTON OCH GUNDE

Ulrika och Vilja är i Norrköping. Först kom det ett mess att lydnaden gått jättebra, 279,75 poäng, sen kom nästa mess och där stod det 7 poäng på uppletandet, sen kom nästa mess fullt på upptag och fullt på spåret (till och med fått med sig lite extra pinnar).
Jag räknade som besatt och insåg att shit pommesfrite CERT och SM-poäng så det stänker 611,75 poäng.

Jättekul, det är sån himla känsla när allt bara flyter på. Det är trots allt tre olika saker som ska funka samma dag och alla saker måste sitta. En maffig lydnad med moment som framåtsändande som man kan traggla ihjäl sig. Har man väl fått till ett saktagående som är bra så strular inkallningen. Eller så har man ett kanonfint framskick och då går inte hunden ner i saktagående. Ja hjälp, ett evighetsmoment att träna.
Uppletandet är nästa grej. Det kan tyckas pissenkelt med fyra grejer på fem minuter men det kan hända grejer där med så man kan häpna. Sen är det då spåret, 1,5 km och 7 pinnar plus slut. Hamnar man på fel sida om ett träd, sten eller vad som helst och vips är en pinne borta och minus 21 poäng.

Det är svårt att låta bli brukset. Det är så häftigt när man står där och alla delar fungerat. Det är ju x antal träningstimmar bakom ett cert. Jag kan tänka mig att den dagen Gaston och jag får till det på ett jaktprov kommer jag känna samma känsla. Där är det också tusen olika saker som ska stämma samma dag.

Var vi haft för oss idag då, ja vi har varit ute med pudelgänget och härjat runt. Sen tog vi med oss Anders upp i skogen och kastade lite markeringar. Nu är det mental träning som gäller. Blev glad när Maire skrivit att hon kommer ta hand om mig. Hon vet inte vad hon har lovat. Det kan bli jobbigt för henne att släpa runt på en sån som mig.

Nu börjar den mentala träningen - jag är inte rädd, jag kommer hitta, jag är inte rädd jag kommer kunna andas, jag är inte rädd jag vet vad jag ska göra (ELLER HUR!!!)

Ha dé!

Fattar inte vad hon är så himla stirrig om... Jag är stencooool!