Crazy or not crazy?
Skitsamma nu är det gjort och här sitter jag nu och känner mig grymt duktig.
Hej svejs!
Stånk, pust, stön...
Stånkade iväg och la spår idag med Martin och Helene. Skitkul, båda grabbarna skötte sig, ja förresten det gjorde Knuffa och Poppy med. Missade väl några pinnar här och var men inte Gunde faktiskt, kul!
Uppletandet - igår gjorde jag ett litet pytteuppletande hemmavid och då var Gaston som en överjäst jultomte och travade runt i rutan så till och med Anders undrade vad tusan det var med honom. Seg som en kola. Idag var han sitt gamla vanliga jag. Tjoho, for runt i rutan som ett jehu och hittade grejer. Gunde skötte sina tassar han med. Herre jösses vad kul det är att Gunde förvandlats från en seg Ferdinand till en alldeles vanlig flatte med full fräs. Det gillar jag.
Jag gillar däremot INTE att jag ska gå upp kl 05.45 imorgonbitti. Orka det? Men fy, fattar ni, jag ska verkligen gå upp så tidigt. Usch!
Nu ska jag päsa och kanske eventuellt äta lite när jag ligger där i soffan. He, he, he kommer sluta som en jultomte. Blir bra extraknäck nästa år. Lite synd att det blir badsäsong däremellan bara.
Hej svejs!
En riktigt god jul!
Till er alla från oss alla
En riktigt god jul!
Julkram
Gunde på kursavslutning
Gunde och jag hade följande lilla program, allt som på tävling så ingen mer belöning än vad du kan få till på en tävling.
Vi började med fritt följ - vi startade, gick några meter och sedan höger om halt - helt ok.
Läggande under gång - super!
Ställande under gång - super! Mest av allt glad blev jag att han stod KVAR när jag gick tillbaka. Pussgubbe!
Inkallning - not vi gjorde sitt kvar, jag gick iväg 15 meter stod still och gick sedan tillbaka. Därför att vi har ingen ingång. Den får vi separatträna några år så kanske vi kan få till den.
Hopp klass 1 - finemang (också här utan någon ingång).
Tandvisning - helt ok. Reste bara upp rumpan lite ju.
Apportering - en enkel plockövning. Gick väl si så där.
Fjärr - sitt, ligg och sen satte han sig själv med full fokus på - VAR I HELSICKE TOG APPORTBOCKEN VÄGEN?
Kul att han fixade och var glad över den belöning han fick (något vi varit noga att träna, lätt att man glömmer det liksom).
Han låg ju plats med - i TRE minuter. Ok, jag stod typ 2 meter ifrån. Detta på grund av att när vi tränat detta hemma så har hans "nu-räcker-det-här-va?-klocka gått igång efter 47 sekunder. Suck! Så jag var apglad över att han orkade ligga kvar. Det gjorde förresten alla i hela kursen. Vi var 7 av 11 som kom. En jäkla härlig grupp med goa hundar. All ära till Annelie, Fia och Jessica som hjälpt oss med allt möjligt. Vi ser fram mot nästa kurs!
Jag kan egentligen allt möjligt - om jag vill alltså!
Två dagar kvar till självaste julafton. Imorgon ska Gaston vara med och tomta runt hos några av dom vi varit hos under året. Ska bli mysigt!
Ho, ho, ho från Lekarebo
Spår i snö
Vaknade och hoppsan 5-10 cm snö! Martin och jag trotsade vädret och träffades i spårskogen. Alla tre spårade kalas idag. Kul att se hur Gunde jobbar eftersom mina fotspår syntes tydligt. Han kollar av och jobbar sig tillbaka. Plockade alla pinnar och det är verkligen rutinernas kille. När vi hittat slutpinnen, ska han leta efter sin slutburk och när den är slut hoppar han runt som Ådi och bara SKA ha sin boll. Söting!
Gaston och Knuffa, rutinerade rävar som fixade sina spår galant. Vi var mycket nöjda när vi gled hem på snorhala vägar.
När jag kom hem var julgranen intagen – för året lite spinkig och spretig men som Anders alltid säger. När ni fått i ert så brukar det bli så bra så. Det här med gran var definitivt spännande sa Gunde och undersökte detta märkliga träd ingående.
Silvriga saker man kan dra i?
Mystiska kulor och den sticks!
Vad tusan, mystiska män dansar på mattan?
Alltså allvarligt talat - vad är det för fel på dom som bor här? 
Du vänjer dig grabben - sa han som låg på sitt favvoställe.
Ok - bara att gilla läget alltså sa Gunde och intog sin favoritställning på sitt favvoställe.
Så har dom det, grabbarna i Lekarebo.
Utan grabbarna hade jag aldrig i livet...
Hade inte jag haft Gaston och Gunde hade jag ALDRIG fladdrat ut i vinden denna dag. Jag trodde vi skulle blåsa bort alla tre. Det snöade, blåste och ven kring min stackars hjärna. Väl uppe i skogen var det riktigt skönt men i Skärstadalen finns det många öppna ytor… Inte riktigt lika kul att gå där en dag som denna.
Det har varit en besynnerlig vecka som vi traskat igenom. Ibland är man glad att de tar slut om man säger så. Jag kan bara lugnt konstatera att vi människor är olika och tänker väldigt, väldigt olika. Lite jobbigt bara när tankarna inte korsar varandras någonstans. Inte helt enkelt att få till det då.
Nå ja, vi fick i alla fall ett mysigt avslut Gaston och jag hos en dam som blir så glad när vi kommer. Hon visar inte oss det så mycket men personalen som finns där för henne säger att hon pratar om oss innan vi kommer och även efter. Härligt! Jag har sagt det innan men jösses vad enkelt det är att ha Gaston som jobbarkompis. Jag har godiset och han vill ha det. Inte svårt att korsa tankarna där inte.
När jag väl värmt upp mig efter promenaden tog jag tag i lussebaket. Skulle liksom gjort det innan men inte orkat. Energin har gått till annat - typ ja, vad tusan har jag gjort???
När baket var klart softade jag loss i soffan då kom det en liten filur smygande som faktiskt inte gjort något bus alls. Skulle bara kolla lite och hoppsan så satt han fast. Så fel det kan bli…
När jag väl orkade släpa mig upp från den goa soffan så skulle vi äta. Sallad ska man ha, nyttigt och gott. Men vad tusan, här har något blivit fel – vad? Någon i vår familj tycker verkligen inte om grönsaker.
Nu har jag kollat klart på "Så mycket bättre". Jag gillar det programmet. Vilka människor och så himla duktiga de är.
Imorgon blir det spårskogen - om vi inte blir insnöade på riktigt.
Tjingeling!
Ifall någon undrar...
De svarte sov så sött hela natten trots eller kanske tack vare tacopajen!
Igårkväll var vi en sväng på klubben och tränade lydnad. Det var ju inte direkt trängsel på planen om man säger så. Alla hundarna – Gunde, Gaston, Knuffa och Saga tyckte det var ett bra initiativ att göra något annat än att behöva ligga och glo på julstök.
Gunde – go och glá!
Gaston – tjoho!
Knuffa – livet är en boll!
Saga – lilla hjärtat, hon var som en studsboll hela hon.
Vi var rätt nöjda när vi åkte hem.
Idag har jag lussat på jobbet, jäpp så är det. Första gången på säkert 15 år och vilka duktiga jobbarkompisar jag har. De sjöng så de gamle blev rörda till tårar vilket givetvis ledde till att den kortaste tärnan av dom alla också blev rörd. Kära nån, hur känslig får man bli?
Kvällen i mitt hem har jag tillbringat i soffan, zappandes mellan alla kanaler. Dötråkiga program överallt eller så var det så att jag inte fattade hur bra de var. Det blev liksom zzzzz som i zappa zom i mitt fall blev zova.
Zo long!
Idag låg de riktigt illa till grabbarna G...
Tur att de låg på plus från igår. Igår träffade vi Emma och Martin för att spåra. Det blåste ju helt hysteriskt men båda grabbarna fixade sina spår ok. Gaston hade svårt att fästa på men när han väl gjorde det så gick han som vanligt. Får väl tillägga att hans spår låg typ över 2 timmar, ja jag vet, de ska fixa det men kanske eventuellt kan det har påverkat att han hade problem. Vad vet jag. Gunde den filuren har ju alltid svårt att fästa på men när han väl gjort det så tuffar han på.
Uppletandet gick kalas. Trots att Gunde bara hittade en grej av två så letade han käckt och galopperade runt i rutan. Så glad jag blir! Gaston, goe, fine Gaston han var som vanligt igår och höll inte på med något hängande med grejer alls. Tji hu!
Hela denna veckan har varit helt galen. Vi hann dock med att vara på kurs, jag och Gunde, i tisdags och vet ni vad. Plötsligt så kunde Gunde både läggande och ställande under gång. Jag tycker denna kurs har varit så himla rolig. Annelie vår instruktör är guld! Jag började kursen för att jag och Gunde skulle få lite egen tid och så himla bra det har blivit. Supergivande och rolig! Jag har minsann anmält oss till en kurs till bara så där. Jag är inte klok, precis som jag är gjord av pengar men vad tusan. Det är väl investerade stålar när man känner att det ger så otroligt mycket.
Idag hade vi bjudit hit släkten för att fira Ia´s 20-årsdag. Tacopaj och grejer skulle det bli. Jag ställde ut en av pajerna (gjord i långpannan) på trappen på framsidan (vi går aldrig den vägen). Nu får jag inte glömma det sa jag och vad hände??? Say no more. Alltså, allvarligt talat hur korkad får man bli men jag glömde fasen bort det och släppte käckt ut hundarna för att vi skulle ut på promenad. Jag skulle bara fixa nåt innan, ja ni vet typ något onödigt. När vi skulle gå ropade jag på hundarna och då kom Gunde och var vit om nosen. Men herre gud, sa jag vad har Anders slängt ut till hönsen nu så du blivit så vit om nyllet.
Sen gick vi käckt iväg en timme. När vi sedan kom hem igen så blev det så att jag grejade lite med Gunde vilket gjorde att Gaston larvade iväg på eget. Eller hur! När även han kom med vit nos så slog det ner som en bomb – den förbannade taco-pajen. NEJ!!!! JOOOOO! Borta, 1 kg köttfärs med tacokryddor, tomater och fet creame fraiche. Väck, borta, nada, tomt. Jag vrålade!!! Lipade, tjöt och tänkte att får jag tag i hundarna så…
En timme till släkten kommer. Två pajer fanns tack gode värld kvar. My god, Ia som plötsligt visade att hon minsann är 20 år styrde upp hela situationen med sin hysteriska mamma som svor som en borstbindare ömsom på sig själv och ömsom på hundjäklarna. De var typ två centimeter höga. PMS och en uppäten paj med mindre än en timme kvar innan släkten skulle komma. Förstår ni??? Jag har tamme tusan aldrig i hela mitt liv gjort en tacopaj i långpanna så snabbt som jag gjorde den andra för dagen. Jag lovar på en kvart var den klar (då hade den varit 10 minuter i ugnen och gräddat själva pajdegen). Jag är säker på att det fladdrade i gardinerna ända nere i samhället. Herre jäklar vad arg jag var. Sen står man där som värsta bullmorsan med ett leende på läpparna när släkten kom. Hjärtat bankade och huvudet dunkade. Nu har alla åkt hem, mätta och goa. Kvar ligger två svarta och fiser…
Nu får det bli carpe diem annars blir jag lika arg igen.
Morsning korsning!
Ännu en helg over and out!
I fredags var jag i Malmö på föreläsningar som alla var inriktade på djur på ett eller annat sätt. Mycket givande! Det var väl nån som kunde kvittat men jag är glad att jag fick möjlighet att åka dit.
Tidigare när jag varit i Malmö har jag bott så jäkla lyxigt med värsta megagoda hotellfrukosten. Denna gången hade min arbetsgivare valt ett annat hotell och jag kan säga så här, det finns hotell och det finns HOTELL. Det jag låg på nu var äckligt! Jag brukar verkligen inte vara fisförnäm på nåt sätt men hitta hårstrå i badkaret gjorde att jag plötsligt fick pedantglasögonen på mig och såg lite av varje. Blä och inte var det någon vidare frukost heller. Det viktigaste var ju trots allt själva konferensen och den är jag skitnöjd med.
Igår tog jag tag i vårt badrum, eventuellt var jag lätt påverkad av hotellets mindre trevliga badkar. Jag röjde ur skåp och skurade som en tok. Usch, fy vad skit vi hade och då inte bara i hörnen. Det var gamla flaskor med lite duttar kvar av lite allt möjligt. Jag for fram som en torped och efter det hysteriska städet fick det bli en lång sväng med hundarna i skogen.
Jag vallade upp en liten uppletandekorridor i stormen. Själva uppletandet har Gunde fattat men... jag måste verkligen ta tag i Gundes massakerande av grejer. Jag tränade hålla grejer utan att tugga flera gånger under promenaden igår och vet ni vad, idag när vi var i spårskogen och fick till ett uppletande så var tugget så mycket bättre! Jippi, sista grejen var det inget alls. Kan bero på att jag jublade som en galning, fick fram bollen och Gunde släppte plånboken i rena chocken. Men tugga gjorde han inte!!!
Gaston fixade uppletandet både igår och idag. Speciellt igår var han verkligen sitt gamla vanliga jag. Idag letade han fint men hans tidigare helomvändningar och hem med grejen går lite mer i slow motion än tidigare. Hm...
Gundes spår idag - matte nöjd!
Gastons spår idag - matte så där nöjd (missade två pinnar).
Vi var på ett nytt ställe som Helene hittat med härlig björkskog. Helt annorlunda spårmark än vad vi brukar. Skitkul! Svårt bara att hitta när stället är nytt. Det blev ju inte bättre av att hjärnan var full av migrän om man säger så. Stackars mina träningskompisar som måste stå ut med min tjuriga uppsyn. Usch, måste skärpa till mig.
Idag har mina tjejer bakat pepparkakor. För första gången någonsin var JAG mest i vägen. Trodde inte detta skulle ske men så blev det och goda var dom. GI-tänket försvann lika fort som pepparkakorna åkte in i käften. Så himla gott!
Imorgon var jag helt inställd på lydnadsträning med Gaston men det sket sig. Det stod visst lite annat i almanackan när jag skulle kolla in hur min vecka såg ut. Men på tisdag är det i alla fall kurs med Gunde. Me like!
Nu ska jag slappa lite!
