Idag har jag överträffat mig själv för tid och evighet

Jag kom upp tidigt och satte igång med allt på en gång. Städade, putsade köksfönster, bytte gardiner (dags nu att ta bort de jultomteröda...), fixade en smörgåstårta till imorgon (fått recept på världens goaste, en grekisk, mums, mums), fixade sallad till middag och allt detta utan att få ett enda hysteriskt anfall. Alltså rätt val av vecka att ge sig på ett sånt jätteprojekt.

När vi käkat middag följde Anders med ut med hundarna. Vi gjorde två uppletanderutor. Han jobbade på bra flanen men vi har lite att ta tag i när det gäller uppletande, tugg heter det. Han vimsade lite utanför rutan, lite är förresten snällt sagt, ganska långt utanför var han. Sanny älskar detta. Hon är ju kul den, hon är med och hämtar dummies och när det är uppletande tar hon sin lilla söta kropp och susar runt i tillvaron och blir helt lycklig när hon hittar nåt. Där kan man inte tala om tugg, det är mer döda, skaka, döda som gäller. Tur det inte är henne jag ska tävla med [125]

Nu har jag varit och pillat på nån knapp på kameran så korten blev alldeles mörka. Gaston är himla go när det gäller det här med vilt. Antingen ställer han sig och håller upp en framtass och stirrar dit viltet står eller så sätter han sig ner och glor. Typ idag så satte han sig och tittade på 2 rådjur. Pilarna pekar på rådjuren. Syns absolut skitdåligt men det är rådjur.


Det är skönt att all antiviltträning i hans ungdoms dagar gett resultat.

Här sitter han [88]


Nu ska jag inte göra ett skit mer idag. Bara slappa.

Ha en härlig lördagkväll alla ni som orkar läsa i min blogg.


Markering, dirigering och lite markeringar till

Vi har varit i Svinhaga och träffat Kristin, Susanne och  Ulrika med lillhönan Tizzla. Vi började med att göra tre målområden genom att kasta markeringar. Jag stod högst upp på en kulle och blickade ner över nejderna och mina vänner som kastade markeringar till oss på två andra platser.

Typ så långt bort var  Kristin och Ulrika.


Man ser ju tydligt att det är si så där 70-80 meter. När jag kravlade mig upp kändes det som minst 1 km men det insåg till och med jag med mitt usla mätöga att det var till att ta i.

Gaston klarade de här "enkla markeringarna" bra. Med enkelt tänker jag att det var hyfsat bra referenspunkter. Tizzla sprang bland annat på en markering som jag kastade och det gjorde hon jättefint. Elda tyckte det var märkligt att en sån liten människa som jag skulle kunna kasta så långt så hon fick jobba hårt innan hon tog sig upp men hon lyckades till sist. Totte, the only lab, tyckte väl inte det var alltför märkvärdigt. Han fixade galant.

Här ligger han, min flane och tittar ut över nejderna:


När vi var klara här gick vi till ett riktigt busigt område och kastade markeringar. Där tog jag inga kort mitt pucko. Det var snårigt, risigt och ändå öppet. Bra beskrivet va? Hundarna jobbade på bra och de fick in sina markeringar. Vi körde dirigeringar till markeringspunkten och det fixade dom bra. På detta busiga ställe fick de också varsin dubbelmarkering. Gaston hade klara problem med den ena av dom två men det är bara att gneta på. 
 
Tur det inte lutade mer för då vete tusan om Kristin klarat stå kvar


Här står Susanne och Totte som är på g


Efter detta traskade vi tillbaka till första stället och körde linjetag till våra målområden. Gaston gjorde två riktigt bra och en riktigt dåligt. Den killen slutar aldrig förvåna mig. De långa (i alla fall i mina ögon) och lite lurig fixade han. Sen skulle han ta en som var bara si så där 20-25 meter ifrån med värsta trädet som riktmärke. Icke sa Nicke, Gaston kunde inte gå rakt ut dit. Jag fick ta om och ta om. Till slut efter tips från Susanne, alltid lika cool och sansad, vilket definitivt inte jag var så lyckades grabben. Men hur svårt kan det va´? Han fick en till på samma ställe och den gick väl pyttelite bättre.

Tack för en kul träning. Vet ju vad vi behöver träna på, jag och Gaston - typ allt!

Ha en härlig kväll, min börjar NU!

Två dagar och inte nåt vettigt vad gäller hundträning

Bara promenader i vår nu nästan snöfria skog. Vad hände med all snö? Eller som Ia frågade en gång, vart tar det vita vägen när snön smälter? Kan man ju fundera på. När jag halkade runt efter jobbet så var det inte mycket till snö kvar. Däremot har våra nertrampade stigar förvandlats till isgator. Hur kul är det? Borde bli dubbla steg på stegräknaren. Kanske det blir förresten, två steg fram och ett bak. Här gäller det att hitta nåt positivt i eländet.

Dagens sanning, Gaston har inte ens hört ordet fot. Det brukar åtminstone bli nåt sånt när tiden är knapp men icke. Han har varit totalt ledig från allt. Vi tar nya tag imorgon. Då blir det jaktträning igen. Det är ju så himla kul. Gissa vem som kommer lägger förslaget att vi ska träna markeringar?

Nu ska jag lägga mig, var en sväng på bibblan och fick tag i en rackans gripande bok. Den ska jag ta med mig till sängen. Natti, natti.

Gaston här - fattar ni hur jag har det? Hur kan en människa skriva typ 10 rader om absolut ingenting? Give me a brake!

Apporteringsträning i Skärstad

Cissi och Lipton kom ut och vi gav oss upp på kullen. Vi körde samma övningar som vi gjorde i Svinhaga i fredags.

Övning nr 1. Cissi och LIpton började att se en markering falla ner i granriset, vände sig om och skickade på en dirigering för att sedan vända åter och ta markeringen som jag snabbare än blixten tagit bort. Kvar fanns minidummies. Bägge grabbarna fixade detta jättebra.

Vi hade gömt minidummies i en massa granris, här letar Lipton för det vilda:


Övning nummer två var en dubbelmarkering där en hamnade i granriset och blev bortplockad. Den andra markeringen hamnade vid en stor tall. Grabbarna bus (not) fixade det galant. Vi bestämde dessutom i vilken ordning markeringarna skulle hämtas. No problemas. Jösses, vad kul. Vi blev skitglada.

Pil till vänster - granrishög, pil i mitten - Cissi och pil höger stor tall. I granrishögen befinner sig Gaston. Är jag i behov av en ny kamera eller är jag i BEHOV AV EN NY KAMERA?


Övning 3 - ett djupt sök i en terräng med massa nedfällda träd och granris. Här kommer Lipton farande.


Här sitter de och väntar när snillena spekulerar...


Övning 4. Vi skickade mot första markeringspunkten, blåste stopp och dirigerade om till en annan punkt där vi smugit ut minidummies. Den var lite klurig men det gick. Gaston tjuvtränade ju på detta i fredags så det var lite fusk att han fixade det. Lipton hade aldrig hört talas om detta så han tänkte till en gång innan den satt. Men snillet Cissi redde ut det hela och hjälpte sin kille så övningen slutade bra.

Övning 5. Vi avslutade med en dubbelmarkering i nedförsbacke. Den fixade Lipton helt ok. Gaston var helt ur bild om man säger så. Vi fick avsluta med en enkelmarkering till flanen som han gjorde bra. Han har lite bestämda åsikter ibland om var dummiesen har hamnat och jag vet inte riktigt alltid hur han tänker? Bara för Liptons har hamnat på ett ställe så betyder ju inte det automatiskt att Gastons hamnar på samma men där har vi helt skilda åsikter jag och Gaston.
Här kommer han farande:


Love him


Tack Cissi för du orkade åka ut.

Nu ska jag ta de båda svarta och gå en sväng.

Hej svejs!

Spår vid Västersjön

Plötsligt kändes det som att det är riktigt trevligt med MINUSgrader. Att lägga och gå spår i blötsnö är så där kul. Men man bränner massor av kalorier. Jag var superduktig idag som ståndaktigt MINSANN inte åt någon korv med bröd som snäll-Martin bjöd på idag. Vi har avancerat i spårgänget från kaffe till kaffe med fika till kaffe med massor av fika till grillad korv med bröd. Vi är nu inne på att nästa steg måste vara typ trerätters. Visst är det ett härligt gäng man hamnat i [30]

Grillmäster Martin, ser ut som han ber till några högre makter

Vem behöver dom när man har Anngreth? Hon fixade och donade så alla korvar blev precis lika mycket brända  

Gaston har inte spårat på ett tag men tydligen är det bara till fördel för den grabben. Han tog sitt upptag lugnt och fint. Spårade jättefint, hade lite fuffens för sig i en spetsvinkel men då bestämde jag mig för att det bara var positivt eftersom han helt uppenbart INTE spårade med synen utan med nosen. Eller ärligt talat så använde han inte nåt av det en stund eftersom han vimsade till det lite innan han kom på spåret igen MEN han fick med ALLA pinnar plus slut. Tji hu vad glad jag blev.

Gaston på g


Jag hade lagt spår till Martin och Knuffa. Knuffade busade till det lite på upptaget men vi bestämde oss för att en gång är ingen gång punkt slut. Resten av spåret tuffade hon på fint. Jag hann höra att Malva spårat bra innan jag fick avvika för att hinna till kalas kl 15.00.

Knuffa på g


Kalaset avlöpte under fullständig kontroll, vi fick god mat och gott kaffe. Tårtan såg också rysligt god ut men jag är tapper som en tennsoldat och åt inte någon sån. Vidare på fotbollsmöte där jag inte heller åt av en hembakt mumsig kaka. Den såg alldeles, alldeles fantastiskt god ut... Herre gud, när ska jag lägga av med detta ståndaktiga beteende.  Nån gång måste det fallera.

Nu ska jag falla i säng! Natti, natti

Ännu en dag

Sov idag jämfört med vardagarna länge... Upp och satte i att städa. Anders familj skulle komma på middag. Absolut inget anvancerat utan något så simpelt som falukorv i ugn och hemmagjort potatismos. Men hemmet var inte städat på ett tag, känns som det aldrig är det faktiskt. Jag upp och satte igång. Jag tänkte listigt att jag sveper av undervåningen för det är där vi kommer vara sen och körde racet. Bakade lite fikabröd under tiden och när de första dök in runt kl 12.00 var jag färdigstädad. Tänkte  för mig själv att jäklar vad det gick fort att städa idag. Jag som brukar stöna och stånka och tycka att huset känns som ett gigantiskt slott. När jag senare under dagen gick upp så förstod jag varför. Där stod dammsugaren ovanför trappan och dammtrasan låg käckt slängd på en hylla. Det är illa ställt med mig, nu är det inte längre lightvarianten av senildemens utan snäppet värre. Jag hade helt enkelt glömt att städa klart där uppe. Suck!

Jag har inte orkat göra det än, jag tog hundarna och gick en långpromenad istället. Mycket skönare, nyttigare och betydligt roligare än att städa.

Goa, fina Sanny


Den här killen är himla go med


Märklig kamera vi har. Plötsligt kan den ta kort utan att det blir blixt i ögonen. Undrar vilka knappar jag är och trycker på.

Imorgon blir det spår, 20-årskalas och möte med fotbollen. Annars är det lugnt...

See you!

Nu ligger han på pluspoäng, flanen!

Med väldigt mycket god vilja och en jäkla motivation var jag på plats i Svinhaga strax efter kl 15.00 denna dag. Det var Maggan, Kristin, Susanne och så vi då. Det blev en jättebra träning. Övningar smidigt snodda från andras bloggar [125].  Jag är jätteglad för att andra är snälla och lägger ut hur de tränar på ditten och datten, TACK till er!

Hur som helst, vi gjorde markeringar och dirigeringar. Det blev så bra så! Vi gjorde jaktlydnadsövningar också, vi har ju med småttingarna som är si så där 11 månader så det blev lite fotgående och stadgeövningar. Gaston såg ut ungefär som - my god! Tyckte själv att han var fruktansvärt duktig och skulle väl aldrig komma på tanken att busa till det... Nja, man vet aldrig när det börjar brinna i det goa flane-huvét. Hur som helst skötte sig Gaston alldeles strålande och har idag tjänat ihop pluspoäng så han ligger på plus typ fem träningar framåt, oavsett vad han hittar på.

Han klarade dubbelmarkeringar, där han fick ta en först, hämta ett linjetag och sedan ta den andra. Han klarade att stanna på stoppsignal trots att han var fullständigt övertygad om att han minsann visste var dummiesen var. Han stannade med ryggen mot mig, hm, men vände åtminstone på huvudet och när jag visade vänster och blåste närsök så tog han signalen. Jag jublade och var allt annat än tyst, lugn och cool. Troligen inte så bra att låta så MEN nu var vi inte på jakt utan på träning och jag blev superglad att flanen skakat ur vaxet ur öronen och lyssnade på mig. Att han kopplade ihop det han såg med sin hjärna och kunde tolka mina tecken och gick åt rätt håll. Detta trots att det var tikar med och tränade. Tji hu! Jag som precis bestämt mig för att satsa på brukset till våren och ta jakten till hösten. Nu måste jag tänka om - igen... Jobbig jag är!

Ha en härlig helg! Min har börjat så bra den kan, en bra träning, ett gott glas rött, god mat (wokat) och nu är det bara soffan som väntar. Hur bra får man ha det?


Ha det gott!

Hurra, en kanonträning! Precis vad jag behövde!

Goa Cissi kom ut som en räddande ängel med sin fina labbeslabbe Lipton. Vi bestämde duktigt innan vad vi skulle träna denna dag. Vi skulle göra en minnesmarkeringsövning som Puma-Lotta gett mig en gång. Grabbarna fixade det galant. De hade upp till fyra markeringar i huvudet som hamnade kl 3, 9, 12, och 6. Ja ni vet säkert vilken övning det är. Sen lade vi ut dummies för att använda punkterna till dirigering. Lipton, året yngre än Gaston glänste. Vilket team de är de där två. Härligt att se dom och höra, för det är så snyggt och TYST. Låga kommando som knappt hörs, jag blir helt imponerad. Jag är väl kanske inte direkt den där lågmälda typen, gulp!

Gaston skötte sig också jättebra. Har lite bekymmer med att ta raka linjetag när han har dragningar åt sidorna men vi fixade till det så det blev bra.

Vi höll på 1, 5 timme och jag fattar inte att tiden kan gå så fort. En jättehärlig eftermiddag blev det. Tack Cissi för det!

Favorit i repris, kort taget från en helt annan träning


Titta vilken härlig bild jag hittade i extern minnet. Ulrika Lindor har tagit det en härlig träningsdag.


Nu är protokollet skrivit (i grevens tid, mötet är imorgon) och vi har tränat jakt som gått bra. Nu ska jag plocka fram stavarna och ta mig en omgång i skogen. Det ska va gött o leva, annars kan de´kvitta....

Hoppas du haft en bra dag du med!

Tykavik, Ryhov och så skogen

Vi började dagen med att åka till Tykavik. Det skulle läggas upp vilda planer inför kommande workingtest den 28 mars. Du kommer väl då? Fem stationer som ser ut på följande sätt xl.sslkd slska aksdjfla. Jättekul - not.
Hur som helst vi fick ett par timmar ute i solen idag i alla fall till skillnad mot igår. Jag tror det kan bli ett jättebra wt. Olle planerar på och vi testade om det var genomförbart. Allt är ju relativt...
Gaston både skötte sig och inte. Det var med en för honom okänd tik och vips blir han förvandlad till Don Juan. Jag är uppriktigt jäkla trött på att behöva hålla på att tala om för honom att inte bry sig. Känner mig riktigt, vidrigt, urdålig som inte kan hantera detta bättre. Suck! Ja, jag tycker synd om mig själv. Det som Gaston gjorde bra var själva arbetet och det är ju kul. Han lyssnade bra på pipan men tog inte alltid mina tecken som jag ville men överlag helt ok.

I eftermiddag har vi varit och hälsat på Anders pappa, alla våran "farfar" som akut fick läggas in på sjukhus i fredags. Vi vet inte riktigt vad det är men riktigt piggelin är han inte. Han var i alla fall klart mycket piggare idag än när Anders var där i fredags.

När jag kom hem tog jag hundarna, mina stavar och pannlampan. Åkte upp till skogen och gick i ett rasande tempo. Känner att jag är på ett jäkla humör, hela tiden. Usch, jag vill vara en glad filur ingen jäkla bitch. Tankarna far som torpeder i huvudet och just nu är det mycket angående att man ska vara aktiv i alla klubbar man är med i. Det är ju givetvis så att alla ska dra sitt strå till stacken men VEM avgör HUR och VAD jag ska göra för att det ska räknas som ok?
Grrr, sur jag är.

Gaston, min Gaston. Tänk om du kunde tänka som så, att jag ska inga andra damer hava jämte dig...//im


Dream on, dream on.//Gaston

Hoppas ni har haft en bra helg!

Lördag

Ja, det finns olika sätt att ta tillvara en fantastisk fin vinterdag med sol. En del jobbar, andra är ute och tränar sina hundar medan vissa sitter av 3,5 timme på årsmöte...

Jag var på årsmötet. När jag kom hem tog jag hundarna och rätt ut i naturen. Planen var att vi skulle träna lite, jag var inte riktigt på humör så det kunde jag lika gärna låtit bli. Stackars Gaston, att först sitta hemma och glo i timtal för att sedan gå ut med en jäkla bitch. Kul liv han har den killen.

Kul i alla fall att Gaston blev tvåa årets brukshund i Jönköpings brukshundklubb. Vi fick jättefina tulpaner. Vi fick två buketter som vi kan njuta av. En för ovanstående och en för att vi kom tvåa i KM bruks.

Imorgon blir det jaktträning i Tykavik. Vi ska träffas och gå igenom kommande WT som går av stapeln 28 mars. Det gäller att vara ute i tid. Säkert smart med tanke på att helgerna snabbt fylls upp av annat. Nästa helg SKA vi träna spår med härliga spårgänget. Har missat två helger rad, inte bra, inte bra. Tävlingarna närmar sig med stormsteg.

Allvarligt talat, kan man sälja henne på blocket tror ni?/Gaston


Kinkig han är nu då, det finns hundar som bor i bur, tänk på det du!/im

Utmanad av Sofie

Reglerna:
 * Gå in i mappen mina bilder
* Gå till den sjätte mappen och välj sedan den sjätte bilden i den aktuella mappen
* Släng upp bilden på bloggen och skriv något om den
* Utmana sex andra personer och länka till dem, samt tala om för dem att dom är utmanade.

Jag hamnade i vårt externminne och där blev bild nummer sex i mapp sex denna:


Jag blir alldeles nostalgisk. Denna tårta bjöd jag på när Matisse och jag tagit vårt första cert. Jag var så himla glad och stolt över min kille. Vi hade många roliga grejer för oss, Tissen och jag. Saknar honom, han skulle blivit 11 år i år.

Jag utmanar följande:
http://www.123minsida.se/Helene1
http://www.tjornebrant.se/dagar/
http://web.telia.com/~u22515698/
http://varldensbastasiri.blogg.se/
http://greta.cybersite.se/startsida.html
http://sussan.se/

Good luck!

Annars har veckan gått i ett jäkla tempo. Anders har varit ledig onsdag och torsdag så jag har knappt sett röken av hundarna. I tisdags tog vi dock med oss våra dummies och tränade en sväng på  promenaden. Kan väl inte påstå att vi direkt vilat oss i form eller förbättring utan vi får nog vackert traggla på med våra linjetag...



Nu försöker jag fördröja faktumet att hemmet vrålar efter någon form av rengöring. Hur kan det bli skitigt när vi inte ens varit hemma? Nästan i alla fall.
Ja, jösses höll på att glömma vår egna "Bodil-cirkus-resa" till veterinären med två katter i varsin bur och två hundar. Det går tydligen kattpest i bygden och våra katter är 8 år gamla och i stort sett bara grundvaccinerade. Jag fick panik och bestämde mig hastigt för att katterna måste vaccineras nu, bums, på en gång. Fick tid hos en urgullig distriktsveterinär (min nye idol). Anders och jag lastade in katterna och hundarna och iväg. Rätt som det är traskar långhåriga Mumlan runt i bilen. Hade tagit sig ur buren. Vad tusan! Tur så in i baljan att det var hon och inte lilla, rädda Skruttan. Hon hade ju rusat runt som en tok. Det räckte fullständigt med att hon skrek som en tok i sin bur. Ja mamma mia, när vi var framme i Gränna så var det sånt liv i bilen så hälften hade räckt. Jag var genomsvett efter att hållt katter som desperat försökte komma undan. Osocialiserade varelser. Herre gud, folk måste trott att vi värsta djurplågarna.
Katter och hundar är nu vaccinerade efter konstens alla regler och lugnet har infunnit sig i Lekarebo. Till och med Skruttan har förlåtit mig men det satt djupt inne i den lilla kattakroppen, det kan du ge dig på...

Nix pix, nu måste jag göra  något, typ gå ut i mörkret.

Ha det bra!


Åter till verkligheten!

Vi har haft en kanonvecka. Vädret har varit lite si så där men de första dagarna var det sol och -5 grader.  De sista dagarna har det snöat, snöat lite till och till slut ännu mer. Massor med snö, blåst och -12 är ingen vidare kombination. Vi hade en  mysig stuga som vi värmde våra trötta kroppar i efter långa dagar i backarna.

Resan upp var ett kapitel för sig, herre gud säger jag bara. Punktering på väg 26, vill du ha lite spänning i livet så se till att du får punka på en sån väl trafikerad apsmal väg. Hur smidigt är det att packa ut packning för fem pers plus en flatte, få bort mellanväggen, få upp reservdäcket och sen in med hela skiten igen. Vi åkte ca 200 meter så var det dags för punka nummer två. Först garvade vi hysteriskt för det här kunde ju inte vara på riktigt, för sånt händer ju bara inte men jodå, oss hände det. Det blev till att ringa bärgare eftersom vi givetvis var 1,5 mil från närmaste by.



Bärgaren kom med ett reservdäck och vi kom iväg två timmar senare...


Tur ändå att det hände på vägen dit.

Härliga backar med våra goa tjejer och Ia´s Peter. Jag och Anders håller oss till skidor men Ia och My skulle ju givetvis hyra snowboard också. Myran gillade det skarpt men  Ia var av en helt annan åsikt. Hon gick med i vår skidklubb igen. Peter hade med sig snowboard men tröttnade efter ett par dagar och hyrde skidor. Dumt, för då drog han omkull i ett hopp så det stänkte om det och resultatet blev hjärnskakning och stukad tumme.

Här kommer Myran i Hanget, min absoluta favoritbacke. Det var en av de snöiga dagarna.




Hanget är kolsvart...



Här kommer Ia farande, en av de fina dagarna


Gaston hade att göra, för förmodligen var hela Sveriges rikes löptikar samlade runt omkring där vi bodde.


När han inte markerade njöt han till hundra procent, snö det är grejer det!!!








Många, långa promenader blev det.

Synd att en vecka går så fort bara. Nu är vi hemma igen och tillbaka på jobbet och tjong i medaljongen var man åter i verkligheten. Förra veckan var 1 arbetsterapeut i tjänst av normalt 4... Det var lite att bita i när jag klev innanför dörrarna idag. Tja, thats life. Tur jag gillar mitt jobb.

Angående träning under veckan så var tanken att jag skulle tolka efter Gaston, det gjorde jag INTE. Skidorna som Anders svor ve och förbannelse över för de tog sån plats i boxen stod fint bredvid bilen hela veckan. Jag orkade bara inte. Tack ändå Helene för lånet av alla grejer. Nästa år, då kanske...
Varken Gaston eller jag har rört en dummies denna veckan, vi har bara filat lite på vissa brukslydnadsmoment...  Jag är så himla velig hur jag ska göra med start på jaktprov, ska jag köra i vår eller vänta till i höst. Jag vill ju så himla gärna köra en spårtävling också. Det kör ihop sig lite.

Nu borde jag skriva ett protokoll som jag glömt bort att skriva men näe, vill inte. Jag skiter i det och går med raska steg mot soffan. Morsning, korsning!

RSS 2.0