Vi drar till fjällen
Allt är ju relativt men i vår värld är fjällen Sälen. Vi sticker tidigt imorgonbitti och återkommer nästa söndag. Då har vi åkt utför och förhoppningsvis även längs med.
Ikväll har vi har varit hos Anngreth och firat Sveriges ärtigaste 40-åring. En jättehärlig kväll med härliga människor. Nu ska vissa lägga sig och sova för att orka gå upp i morgon.
Vi hörs nästa helg!
Ha det gott alla!
Ikväll har vi har varit hos Anngreth och firat Sveriges ärtigaste 40-åring. En jättehärlig kväll med härliga människor. Nu ska vissa lägga sig och sova för att orka gå upp i morgon.
Vi hörs nästa helg!
Ha det gott alla!
Totalt träningsfritt!
Jäpp, i dagarna två har vi inte gjort ett smack mer än hasat runt i pannlampans sken. Imorgon slutar jag tidigt men då ska bibblan avverkas och där kan jag bli kvar lääääänge. Jag är hopplös när jag kommer in på ett bibliotek och har alltid varit. Jag älskar verkligen böcker. Att gå där och dra ut läsa lite på baksidorna, sätta in, gå till nästa hylla och det är ju några stycken på ett bibliotek...
Idag har det varit mycket möten på jobbet och därav dåligt med steg på räknaren. Inte blev det fler av att jag varit med Myran i stallet FAST det borde det blivit. Jag höll på att slå halv ihjäl mig och var ytterst nära att bryta bägge handlederna. Det är så sjukt det som hände och det händer garanterat bara en sån som mig. Jag fastnade med ett skosnöre i dörren på väg in på ridhusets läktare. Föll handlöst och tog emot mig med händerna (hur kan det heta handlöst då???). Jag trodde jag dog så ont gjorde det men började fnittra hysteriskt. Herre gud, det var som den värsta B-filmen. Hästarna blev rädda, folk som såg mig blev rädda och dom stackarna inne på ridbanan trodde jag slagit ihjäl mig. Typiskt det hade varit att bryta nåt när vi ska åka till Sälen på söndag. Men ont krut förgås inte så lätt så här sitter jag och är hel hela jag. Åtminstone vad det gäller skelettet.
Bättre än pinne i munnen än tio i skogen//Gaston har talat!
Nu ska jag hoppa i säng!
Natti, natti
Idag har det varit mycket möten på jobbet och därav dåligt med steg på räknaren. Inte blev det fler av att jag varit med Myran i stallet FAST det borde det blivit. Jag höll på att slå halv ihjäl mig och var ytterst nära att bryta bägge handlederna. Det är så sjukt det som hände och det händer garanterat bara en sån som mig. Jag fastnade med ett skosnöre i dörren på väg in på ridhusets läktare. Föll handlöst och tog emot mig med händerna (hur kan det heta handlöst då???). Jag trodde jag dog så ont gjorde det men började fnittra hysteriskt. Herre gud, det var som den värsta B-filmen. Hästarna blev rädda, folk som såg mig blev rädda och dom stackarna inne på ridbanan trodde jag slagit ihjäl mig. Typiskt det hade varit att bryta nåt när vi ska åka till Sälen på söndag. Men ont krut förgås inte så lätt så här sitter jag och är hel hela jag. Åtminstone vad det gäller skelettet.
Bättre än pinne i munnen än tio i skogen//Gaston har talat!
Nu ska jag hoppa i säng!
Natti, natti
Det finns hopp om allt möjligt
Fågelkvitter och Gastons bäck är tillbaka, åtminstone till viss del, lagom att blöta ner tassarna och det går att dricka lite vatten i alla fall.
Idag har Gaston gjort ett sök och min gamle vanlige Gaston var tillbaka. Inga konstigheter utan ut, leta, hämta och in. Phu! Fick ju en smärre chock i lördags när han stod och hängde över en dummies men jag lurar lite på de där dummies som var klädda med rådjursskinn. Jag tror flanen blev lite konfunderad för rådjur får man inte bryr sig om när man bor i Lekarebo ihop med en liten ettrig matte som blir som galen om man ens funderar på att bara nosa lite efter dom. Jag vet, man behöver inte leta ursäkter och bortförklaringar eller kalla det vad du vill men jag tycker det känns rätt bra att eventuellt ha en liten hum om vad det kunde bero på.
Jag var ju tvungen att göra en liten dirigering också... smög ut en dummies när vi gick iväg på promenaden och sen kom vi tillbaka från ett annat håll och då jag skickade iväg Gaston på "ut", blåste stopp och sen dirigerade vänster. Det gick!
Avstånd? Ja i mina ögon sett - långt!
Vi åker till Sälen på söndag och det ska bli skitskönt. Det är kul eftersom båda tjejerna uppskattar vår vecka i Sälen trots att vi åkt varenda år sedan Ia föddes. Kul att de VILL följa med. I år följer även Ia´s Peter med och han är helgo så det blir nog så bra så. Jag orkar inte tänka på hur vi ska få plats med fem personer plus en flatte i bilen. Sanny bus stannar hemma hos farmor hon. Hon får jättegärna följa med men Anders mamma tar henne så gärna. Jag som lovat mig själv att aldrig någonsin mer ställa mig på ett par skidor bakom en hund ska testa i år. Bara för att Matisse hellre hade dött än att dra mig en millimeter så kanske Gaston kommer tycka det är roligt. Bara vi får med oss alla grejer... Fem par skidor, packning, alla måste-grejerna mamma mia!
Gaston blickar ut över Skärstaddalen, nästan som fjällen ju.
Sanny![[89]](http://www.nogg.se/images/smileys/89.gif)
(Behov av klippning ser jag...)
Nu ska jag surfa runt lite bland alla roliga hemsidor. Jag är ett datanörd, säger tonårsdottern som inte får låna datorn. Hi, hi hämnden är ljuv. Jag har fått vänta många gånger och länge dessutom bara för att hon "bara" ska...
Tass på dig och ha en kul kväll!
Idag har Gaston gjort ett sök och min gamle vanlige Gaston var tillbaka. Inga konstigheter utan ut, leta, hämta och in. Phu! Fick ju en smärre chock i lördags när han stod och hängde över en dummies men jag lurar lite på de där dummies som var klädda med rådjursskinn. Jag tror flanen blev lite konfunderad för rådjur får man inte bryr sig om när man bor i Lekarebo ihop med en liten ettrig matte som blir som galen om man ens funderar på att bara nosa lite efter dom. Jag vet, man behöver inte leta ursäkter och bortförklaringar eller kalla det vad du vill men jag tycker det känns rätt bra att eventuellt ha en liten hum om vad det kunde bero på.
Jag var ju tvungen att göra en liten dirigering också... smög ut en dummies när vi gick iväg på promenaden och sen kom vi tillbaka från ett annat håll och då jag skickade iväg Gaston på "ut", blåste stopp och sen dirigerade vänster. Det gick!
Avstånd? Ja i mina ögon sett - långt!
Vi åker till Sälen på söndag och det ska bli skitskönt. Det är kul eftersom båda tjejerna uppskattar vår vecka i Sälen trots att vi åkt varenda år sedan Ia föddes. Kul att de VILL följa med. I år följer även Ia´s Peter med och han är helgo så det blir nog så bra så. Jag orkar inte tänka på hur vi ska få plats med fem personer plus en flatte i bilen. Sanny bus stannar hemma hos farmor hon. Hon får jättegärna följa med men Anders mamma tar henne så gärna. Jag som lovat mig själv att aldrig någonsin mer ställa mig på ett par skidor bakom en hund ska testa i år. Bara för att Matisse hellre hade dött än att dra mig en millimeter så kanske Gaston kommer tycka det är roligt. Bara vi får med oss alla grejer... Fem par skidor, packning, alla måste-grejerna mamma mia!
Gaston blickar ut över Skärstaddalen, nästan som fjällen ju.
Sanny
(Behov av klippning ser jag...)Nu ska jag surfa runt lite bland alla roliga hemsidor. Jag är ett datanörd, säger tonårsdottern som inte får låna datorn. Hi, hi hämnden är ljuv. Jag har fått vänta många gånger och länge dessutom bara för att hon "bara" ska...
Tass på dig och ha en kul kväll!
Spår i vildsvinsskogen...
Jag är fortfarande jublande glad över de fina teckningar Susanne skickat till mig. Vi har kört ut dom på fotopapper och nu ska det handlas ramar.
Idag var spårgänget inte många alls, faktiskt bara jag med Gaston och Martin med en HÖGLÖPANDE Knuffa. Det började med att jag kom tidigt så Gaston och jag traskade iväg en sväng. På vägen tillbaka mötte vi Knuffa och Martin. Gaston gick på "här" förbi i och i för sig med en vindande nos men inte en tendens till att försöka pipa iväg och uppvakta Knuffa. Gulp, vad är det nu för fel då? Nu är det bara att bita i det sura äpplet och sluta att skylla på löptikar när Gastons hjärna slirar. Jag tänkte lite tyst för mig själv att nåja, det kommer visa sig när vi ska spåra.
Gaston fick börja med sitt spår och han gled ut snyggt och prydligt, tog tag i spåret och iväg åt rätt håll. Hur lugn och sansad som helst? (Två veckor i rad har han vimsat runt i upptaget). Gaston missade en pinne men spårade och låg i som en rem. Det gick skitbra ända till efter tredje pinnen då spårar han iväg som en tok åt fel håll. Jag hade aldrig i livet märkt att det var fel om inte Martin varit med och sagt det. Det var precis där vildsvin hade bökat upp massor, kan det vara det han plötsligt bestämde sig för att spåra? Synd att det inte var snö så vi kunde sett vad det var. Jag stannade upp hela ekipaget och muttrade lite (hm). Satte på honom där han klivit av och sen spårar han kanon till slutet. Svårt att skylla på en löptik.
Knuffa spårade kanonfint och markerade alla pinnar utan en. Hon hade också en liten besvärlig del där spåret gick på en väg. Hon känner sig inte bekväm där. Hon är så söt, för när hon sedan kom in i skogen igen då fick hon en helt annan säkerhet och låg på som vanligt.
Vi var rätt nöjda ändå jag och Martin med våra hundar. Lite surt om Gaston drar iväg på vildsvinsspår i en okänd skog, jag med mitt fantastiska lokalsinne skulle ju vara helt lost in the space. Det blir till att spåra fler gånger där vildsvinen dragit fram och se hur han gör nästa gång.
Positivt idag - upptaget, markering av pinnar och att han INTE brydde sig om en höglöpande brutta.
Negativt - gå över på annat spår...
Kolla, det är mer positiva grejer än negativa.
Ha en härlig söndagkväll. Jag ska på möte med fotbollen. Undrar vad jag kommer säga ja till denna gången?
Hej hopp!
Idag var spårgänget inte många alls, faktiskt bara jag med Gaston och Martin med en HÖGLÖPANDE Knuffa. Det började med att jag kom tidigt så Gaston och jag traskade iväg en sväng. På vägen tillbaka mötte vi Knuffa och Martin. Gaston gick på "här" förbi i och i för sig med en vindande nos men inte en tendens till att försöka pipa iväg och uppvakta Knuffa. Gulp, vad är det nu för fel då? Nu är det bara att bita i det sura äpplet och sluta att skylla på löptikar när Gastons hjärna slirar. Jag tänkte lite tyst för mig själv att nåja, det kommer visa sig när vi ska spåra.
Gaston fick börja med sitt spår och han gled ut snyggt och prydligt, tog tag i spåret och iväg åt rätt håll. Hur lugn och sansad som helst? (Två veckor i rad har han vimsat runt i upptaget). Gaston missade en pinne men spårade och låg i som en rem. Det gick skitbra ända till efter tredje pinnen då spårar han iväg som en tok åt fel håll. Jag hade aldrig i livet märkt att det var fel om inte Martin varit med och sagt det. Det var precis där vildsvin hade bökat upp massor, kan det vara det han plötsligt bestämde sig för att spåra? Synd att det inte var snö så vi kunde sett vad det var. Jag stannade upp hela ekipaget och muttrade lite (hm). Satte på honom där han klivit av och sen spårar han kanon till slutet. Svårt att skylla på en löptik.
Knuffa spårade kanonfint och markerade alla pinnar utan en. Hon hade också en liten besvärlig del där spåret gick på en väg. Hon känner sig inte bekväm där. Hon är så söt, för när hon sedan kom in i skogen igen då fick hon en helt annan säkerhet och låg på som vanligt.
Vi var rätt nöjda ändå jag och Martin med våra hundar. Lite surt om Gaston drar iväg på vildsvinsspår i en okänd skog, jag med mitt fantastiska lokalsinne skulle ju vara helt lost in the space. Det blir till att spåra fler gånger där vildsvinen dragit fram och se hur han gör nästa gång.
Positivt idag - upptaget, markering av pinnar och att han INTE brydde sig om en höglöpande brutta.
Negativt - gå över på annat spår...
Kolla, det är mer positiva grejer än negativa.
Ha en härlig söndagkväll. Jag ska på möte med fotbollen. Undrar vad jag kommer säga ja till denna gången?
Hej hopp!
TACK SUSANNE!
Skulle bara kolla av mailen innan natti, natti och då kom detta mail adresserat till Sanny:
"Kunde ju inte låta bli, tänkte prova en krullhårig hund, och vem är krulligare än denna ;) vi fjällisar tyckte det var orättvist att "bara" Gaston skulle få bli tecknad!"
Fattar ni att jag nästan dog när jag fick mailen med dessa härliga bilder?
Gissa vem som ska köpa tavelramar omedelbums!
Vad spelar en himla handbollsmatch för roll när det finns fantastiska norrländska tjejer som offrar tid och skickar mail med såna härliga bilder. Kom inte och säg att inte änglar finns, för det gör det, en finns långt upp i norra Norrland och heter Susanne!
"Kunde ju inte låta bli, tänkte prova en krullhårig hund, och vem är krulligare än denna ;) vi fjällisar tyckte det var orättvist att "bara" Gaston skulle få bli tecknad!"
Fattar ni att jag nästan dog när jag fick mailen med dessa härliga bilder?
Gissa vem som ska köpa tavelramar omedelbums!
Vad spelar en himla handbollsmatch för roll när det finns fantastiska norrländska tjejer som offrar tid och skickar mail med såna härliga bilder. Kom inte och säg att inte änglar finns, för det gör det, en finns långt upp i norra Norrland och heter Susanne!
Jag döör så läckra. TACK snälla, goa Susanne där uppe i fjällen!
Jag har fått fantastiska bilder på Gaston som Susanne i fjällvärlden har gjort. Jag har mailat och frågat om jag får lägga ut dom på bloggen och sen är det nästa projekt att lyckas få in dom om det är ok för henne. Jag hoppas verkligen jag lyckas för de är helt fantastiska! Kolla hennes hemsida man blir helt sjuk, skriver fantastiskt roligt, har underbara bilder och TECKNINGAR här kommer länken http://sussan.se/ Ha en härlig stund!
Vi har tränat jakt i Svinhaga idag. Vet inte vad det var med Gaston men han var inte sig själv. Blev plötsligt hängande över en dummies???? Detta har aldrig hänt i hans 2,5 åriga liv? Hjärnsläpp? Ja inte vet jag men vi lägger träningen till handlingarna och hoppas på att Sverige har en bättre dag och tar tag i sig själva i handbollsmatchen. Jag var tvungen att gå ifrån när Frankrike gjorde mål efter mål och Sverige missade och missade. Hoppas andra halvlek blir till de blågulas fördel.
Igår var jag skrivare på en lydnadstävling som JBK hade i ett ridhus utanför stan. Det är himla kul tycker jag att höra vad domaren tycker. Vi tyckte inte lika hela tiden och det är alltid roligt att fråga varför han dömde si eller så. Jag skrev i tvåan och trean. Många som kämpade och en del fick ihop det bra och andra lite mindre bra. Skönt att stå vid sidan av... (fast liten sugen blev jag)
Nu mot tv:n - återkommer!
Ha det gott!
En absolut bättre dag
Den började dock likadant med att jag släpade mig upp ur sängen. Detta trots att jag däckad som en död i soffan redan runt 21-snåret igår. Jag är verkligen en kul typ att leva ihop med - not.
Jag började dagens arbete med att vara på den avdelning där jag igår höll på att sprängas i småbitar. Nu vet inte jag vad som hade hänt men personen som höll på att ge mig en hjärtinfarkt igår var helt annorlunda idag. Har hon också en blogg där hon skriver av sig om dom puckona hon träffar på sitt jobb, typ mig. Hur som helst, morgonens utprovning gick kalas och framförallt var hon jättemysig med den boende vi var hos. Jag kände att det finns hopp om mänskligheten trots allt. Sen är det ju så att man är två i ett möte och jag kanske inte var på mitt mest strålande humör igår när vi träffades och så blev alltihop fel.
Idag har jag knappt sett Gaston trots hans tappra försök att hämta hela hallens skoinnehav. Han hälsade och hälsade när jag kom hem. Jag klappade och tog skon han hade hämtat, han hämtade ny sko, jag klappade och tog skon och rätt som det var när jag tog upp näsan ur temuggen hade jag ett berg av skor på stolen bredvid mig. Hur närvarande är man då? Stackars hund.
Nu ligger han däckad efter en långpromenad med Anders. Tur det är lite snö så man kan gå i skogen trots att det är mörkt. Det är lite lurigt bara så man inte trampar på nån käck isfläck täckt av snö. Nu är Anders på konfamöte och jag ska strax åka till Huskvarna och hämta Ia efter fotbollsträning. Inte alltid fördelar med att bo på landet.
Hönsen har börjat vakna till liv och börjat värpa lite ägg. Jag har saknat deras goda ägg under tiden de har legat nere med äggproduktionen. Det är lite tomt i vårt hönshus efter minkattackerna. Nu har vi 7 tappra hönor och 4 tappra tuppar. Vi får se hur länge det går med alla tupparna men de har ju hela trädgården att traska runt i (ja, grannens fårhage tillhör i detta läget vår trädgård också enligt hönsen). Så länge de har utrymme att pipa iväg på brukar det vara lugnt vad det gäller tuppslagsmål.
Jaha, imorgon blir det en träningslugn dag till. Vi får ladda inför helgens bravader då det blir jaktträning på lördag och spår på söndag. Kul, kul!
I brist på annat kan man väl spåra lite ekorrar i träden?
Ha det gott!
Hej svejs!
Jag började dagens arbete med att vara på den avdelning där jag igår höll på att sprängas i småbitar. Nu vet inte jag vad som hade hänt men personen som höll på att ge mig en hjärtinfarkt igår var helt annorlunda idag. Har hon också en blogg där hon skriver av sig om dom puckona hon träffar på sitt jobb, typ mig. Hur som helst, morgonens utprovning gick kalas och framförallt var hon jättemysig med den boende vi var hos. Jag kände att det finns hopp om mänskligheten trots allt. Sen är det ju så att man är två i ett möte och jag kanske inte var på mitt mest strålande humör igår när vi träffades och så blev alltihop fel.
Idag har jag knappt sett Gaston trots hans tappra försök att hämta hela hallens skoinnehav. Han hälsade och hälsade när jag kom hem. Jag klappade och tog skon han hade hämtat, han hämtade ny sko, jag klappade och tog skon och rätt som det var när jag tog upp näsan ur temuggen hade jag ett berg av skor på stolen bredvid mig. Hur närvarande är man då? Stackars hund.
Nu ligger han däckad efter en långpromenad med Anders. Tur det är lite snö så man kan gå i skogen trots att det är mörkt. Det är lite lurigt bara så man inte trampar på nån käck isfläck täckt av snö. Nu är Anders på konfamöte och jag ska strax åka till Huskvarna och hämta Ia efter fotbollsträning. Inte alltid fördelar med att bo på landet.
Hönsen har börjat vakna till liv och börjat värpa lite ägg. Jag har saknat deras goda ägg under tiden de har legat nere med äggproduktionen. Det är lite tomt i vårt hönshus efter minkattackerna. Nu har vi 7 tappra hönor och 4 tappra tuppar. Vi får se hur länge det går med alla tupparna men de har ju hela trädgården att traska runt i (ja, grannens fårhage tillhör i detta läget vår trädgård också enligt hönsen). Så länge de har utrymme att pipa iväg på brukar det vara lugnt vad det gäller tuppslagsmål.
Jaha, imorgon blir det en träningslugn dag till. Vi får ladda inför helgens bravader då det blir jaktträning på lördag och spår på söndag. Kul, kul!
I brist på annat kan man väl spåra lite ekorrar i träden?
Ha det gott!
Hej svejs!
Trött, tröttare, tröttast
Jag trodde jag dog när klockaeländet drog igång i morse. Hur kan det vara möjligt att en hel himla natt går så fort? Tur jag slutade tidigt för idag har jag verkligen levt upp till att vara en bitch. Jag blir helt galen ibland på mitt jobb. Jag drar INTE alla över en kant som jag jobbar mot, eller rättare sagt det borde vara, jobbar med. Jag arbetar jättemycket genom vårdpersonal eftersom det är de som är närmast de gamle men ibland undrar jag varför en del inte väljer ett annat yrke. Typ, löpande band någonstans. Jag kan verkligen inte, hur jag än försöker, förstå hur en del tänker. Hur kan vissa ALLTID utgå från sig själva och hur jäkla jobbigt de har det. Hur kul är det att vara gammal och få omvårdnad av någon som bara tycker man är en jobbig, tung börda? Jag är evigt tacksam för att 99,9% inte är såna, synd bara att jag råkade ut för den där 0.1% idag... As usual, bara att bryta ihop, hitta en ny strategi och komma igen.
Jag åkte hem, arg som ett bi, tog hundarna och ut. Snö i Skärstadalen vilket är ganska skönt på ett sätt. Man kommer hem med rena hundar, det är kul. Det är mindre kul att försöka glida runt i tillvaron och förmförallt där tillvaron mestadels går uppför.
Nu känns det i alla fall bättre.
Igår gjorde inte jag och flanen ett smack mer än att heja på Sveriges handbollslag. Jag säger bara go Sweden go, vilken match det var, whao jag är dödsimpad av målvakten. Jag är säker på att mina händer och armar flugit av om jag försökt ta emot dessa stenhårda bollar mot mål. Helt sanslöst vad hårt de kastar. Han måste vara både blå och gul idag (rätt färger i och för sig men ändå). Jag var helt utmattad efter matchen.
Nu hoppas jag på en kanondag på jobbet imorgon - den måste ju bli bättre för sannolikheten för att den blir sämre finns inte.
Gaston was here...
Tass och hej
leverpastej!
Jag åkte hem, arg som ett bi, tog hundarna och ut. Snö i Skärstadalen vilket är ganska skönt på ett sätt. Man kommer hem med rena hundar, det är kul. Det är mindre kul att försöka glida runt i tillvaron och förmförallt där tillvaron mestadels går uppför.
Nu känns det i alla fall bättre.
Igår gjorde inte jag och flanen ett smack mer än att heja på Sveriges handbollslag. Jag säger bara go Sweden go, vilken match det var, whao jag är dödsimpad av målvakten. Jag är säker på att mina händer och armar flugit av om jag försökt ta emot dessa stenhårda bollar mot mål. Helt sanslöst vad hårt de kastar. Han måste vara både blå och gul idag (rätt färger i och för sig men ändå). Jag var helt utmattad efter matchen.
Nu hoppas jag på en kanondag på jobbet imorgon - den måste ju bli bättre för sannolikheten för att den blir sämre finns inte.
Gaston was here...
Tass och hej
leverpastej!
Brr, kallt men kul att träffa jakt- och spårkompisarna
Igår tränade vi jakt. Det blev dirigering/linjetag och markering. Det var Cissi med Lipton, Jerker med Eagle och en löpande Sigma, Susanne med Olle och Totte. En liten tapper skara som höll på att frysa häcken av oss. Det var ju inte många minusgrader men nån form av mini-Gudrun drog fram över åkrarna i Svinhaga. Apkallt!!!
Susanne och Totte i full koncentration
Jerker och Eagle - de är härliga ihop de där två
Cissi och Lipton, tänker på vad???
Gaston skötte sig hyfsat. Det blir ju ruskigt okoncentrerat när löpande damer är närvarande. Jag känner att jag blir så jäkla irriterad på honom. Själva gå dit jag pekar när det är rakt ut gick bra men sen när jag skulle testa lite vänster/höger så blev det för mycket information att ta in i flane-hjärnan.
Här står han och suktar efter härliga lukter, var är hon? var? Rätt söt.
Ja, det var väl ingen höjdarträning att lägga på minnet men vi hade rasande trevligt och jag fick bra tips av Susanne och det är jag oerhört tacksam för. Det är en himla massa man ska tänka på hela tiden, hur man viftar med händerna och hur hunden vänder hit och dit. Vi tränar på.
Idag åkte vi till Lovsjön och tränade spår. Vart har Gastons snygga upptag tagit vägen? Nu får jag skärpa till mig med detta. Man kommer inte långt på gamla meriter... jag tänker på att han under vintern fixat jättefina upptag men nu är det vimsigt.
Idag var spårgänget reducerat till Helene, Björn, Martin och jag. Men vilket fika vi ligger inne med och detta tack vare Björns ständiga åkande till Habo och Webes. GI-vänliga chokladgrejer träning efter träning. Undrar vad det är som drar så i Habo förresten? Måste undersökas. Nå åter till spåret. Gaston spårade kanon och markerade pinnarna mycket bra kan man väl säga. Nu, när vi tränar. så säger de andra att kolla en pinne som Gaston har haft, gulp, båda ju inte gott inför kommande lydnadstävlingar med vittringspinnar. Man kan inte få allt, jag är jätteglad att han markerar pinnarna även om själva markerandet är lite väl häftigt.
Åsså spårade bra, fick lite bekymmer i slutet av spåret, det var en hund som plötsligt började skälla som besatt någonstans framför oss. Detta var mystiskt och störde schäferpojkens koncentration. Ja, ja alla ska vi väl ha något att greja med. Knuffa och Zabi hade skött sig utan större krusiduller. Knuffa löper. Snart börjar det brinna i flanens hjärna.
Sanny kom hem igår efter att ha varit hos Anders föräldrar över höglöpet. Skönt att hon är hemma men oj vad tacksam jag är att de vill ta henne och just under höglöp...
Så var det strax kväller igen. Ja, just det vi var ju på Grännarevyn igår. Skitkul, klart sevärd. Det är så klart lite interna Grännaskämt som inte ens en från Skärstad fattar men överlag helt klart sevärd. Vad roligt det måste vara att vara med i en revy och tänk när de repar, de måste ju skratta halvt ihjäl sig. Lite avis blir jag.
Ha det bra!
Susanne och Totte i full koncentration
Jerker och Eagle - de är härliga ihop de där två
Cissi och Lipton, tänker på vad???
Gaston skötte sig hyfsat. Det blir ju ruskigt okoncentrerat när löpande damer är närvarande. Jag känner att jag blir så jäkla irriterad på honom. Själva gå dit jag pekar när det är rakt ut gick bra men sen när jag skulle testa lite vänster/höger så blev det för mycket information att ta in i flane-hjärnan.
Här står han och suktar efter härliga lukter, var är hon? var? Rätt söt.
Ja, det var väl ingen höjdarträning att lägga på minnet men vi hade rasande trevligt och jag fick bra tips av Susanne och det är jag oerhört tacksam för. Det är en himla massa man ska tänka på hela tiden, hur man viftar med händerna och hur hunden vänder hit och dit. Vi tränar på.
Idag åkte vi till Lovsjön och tränade spår. Vart har Gastons snygga upptag tagit vägen? Nu får jag skärpa till mig med detta. Man kommer inte långt på gamla meriter... jag tänker på att han under vintern fixat jättefina upptag men nu är det vimsigt.
Idag var spårgänget reducerat till Helene, Björn, Martin och jag. Men vilket fika vi ligger inne med och detta tack vare Björns ständiga åkande till Habo och Webes. GI-vänliga chokladgrejer träning efter träning. Undrar vad det är som drar så i Habo förresten? Måste undersökas. Nå åter till spåret. Gaston spårade kanon och markerade pinnarna mycket bra kan man väl säga. Nu, när vi tränar. så säger de andra att kolla en pinne som Gaston har haft, gulp, båda ju inte gott inför kommande lydnadstävlingar med vittringspinnar. Man kan inte få allt, jag är jätteglad att han markerar pinnarna även om själva markerandet är lite väl häftigt.
Åsså spårade bra, fick lite bekymmer i slutet av spåret, det var en hund som plötsligt började skälla som besatt någonstans framför oss. Detta var mystiskt och störde schäferpojkens koncentration. Ja, ja alla ska vi väl ha något att greja med. Knuffa och Zabi hade skött sig utan större krusiduller. Knuffa löper. Snart börjar det brinna i flanens hjärna.
Sanny kom hem igår efter att ha varit hos Anders föräldrar över höglöpet. Skönt att hon är hemma men oj vad tacksam jag är att de vill ta henne och just under höglöp...
Så var det strax kväller igen. Ja, just det vi var ju på Grännarevyn igår. Skitkul, klart sevärd. Det är så klart lite interna Grännaskämt som inte ens en från Skärstad fattar men överlag helt klart sevärd. Vad roligt det måste vara att vara med i en revy och tänk när de repar, de måste ju skratta halvt ihjäl sig. Lite avis blir jag.
Ha det bra!
Fredag!!!
Gaston snö
Fatta att det är fredag igen. Det går ju fortare än fort. Ser fram mot en helg utan plugg ![[131]](http://www.nogg.se/images/smileys/131.gif)
. Nu är hemmet hyfsat eftersatt och behöver sig en omgång så det måste jag ta tag i men annars om man bortse från det trista så ska Gaston och jag träna jakt imorgon och spår på söndag. Det är ju himla kul. Gäller ju ha balans i livet, har jag hört.
Anders och jag ska på Grännarevyn imorgonkväll det ska också bli kul, hoppas jag.
Ha en härlig fredagkväll, det ska vi ha. Först äta god räkgryta och sen soffan och bara slappa = ![[9]](http://www.nogg.se/images/smileys/9.gif)
Tjo flöjt!
Klart!
Tentan är inskickad nu återstår 3 veckors väntan på om den blev godkänd. Håll tummarna!
Idag jobbade jag länge och är helt seg men är det stegräknartävling så är det så jag har traskat en rejäl långpromenad i mörkret med Gaston. Anders har varit ledig idag så egentligen hade Gaston varit ute fullt tillräckligt men vad tusan är vi ett team så är vi.
Just nu håller jag på att bli tokig på vår ena katt, Skruttan, som måste gå över tangentbordet, stryka sig mot mig, bildskärmen, gå på musen! peta på olika sladdar (jag blir helt nervös eftersom datorn är lite hajkon bacon). Hon är jättemysig men hon blir det så väldigt mycket ibland. Annars är det en mycket osocial liten dam som dock sover hos mig varje natt - alltid. Jag trodde katter var nattdjur men ingen regel utan undantag...
Pratar hon om mig?
Skruttan är en liten hittekatt. Hon kan ha varit runt 6 veckor när hon hittades övergiven i en carport. Ville inte vi ta henne skulle hon skjutas. Fanns det något val? Näe så 8 år senare så bor hon fortfarande hos oss. Lilla gumman, hon var mager som en skrika med en stor uppblåst mage när hon kom. Åt allt hon kom över, till och med knäckebröd... Det har hon definitivt kommit över nu. Hon är skygg och först nu springer hon inte för livet om hon stöter på någon av oss i familjen ute i trädgården. Hon får gå ut och in som hon vill men hon är aldrig långt borta. Jag tycker väldigt, väldigt mycket om henne.
Nix pix nu måste jag göra lite nytta i det eftersatta hemmet. Konstigt hur fort det kan gro igen, bara för man pluggar lite. Skumt.
Ha det gott!
Idag jobbade jag länge och är helt seg men är det stegräknartävling så är det så jag har traskat en rejäl långpromenad i mörkret med Gaston. Anders har varit ledig idag så egentligen hade Gaston varit ute fullt tillräckligt men vad tusan är vi ett team så är vi.
Just nu håller jag på att bli tokig på vår ena katt, Skruttan, som måste gå över tangentbordet, stryka sig mot mig, bildskärmen, gå på musen! peta på olika sladdar (jag blir helt nervös eftersom datorn är lite hajkon bacon). Hon är jättemysig men hon blir det så väldigt mycket ibland. Annars är det en mycket osocial liten dam som dock sover hos mig varje natt - alltid. Jag trodde katter var nattdjur men ingen regel utan undantag...
Pratar hon om mig?
Skruttan är en liten hittekatt. Hon kan ha varit runt 6 veckor när hon hittades övergiven i en carport. Ville inte vi ta henne skulle hon skjutas. Fanns det något val? Näe så 8 år senare så bor hon fortfarande hos oss. Lilla gumman, hon var mager som en skrika med en stor uppblåst mage när hon kom. Åt allt hon kom över, till och med knäckebröd... Det har hon definitivt kommit över nu. Hon är skygg och först nu springer hon inte för livet om hon stöter på någon av oss i familjen ute i trädgården. Hon får gå ut och in som hon vill men hon är aldrig långt borta. Jag tycker väldigt, väldigt mycket om henne.
Nix pix nu måste jag göra lite nytta i det eftersatta hemmet. Konstigt hur fort det kan gro igen, bara för man pluggar lite. Skumt.
Ha det gott!
Jag skriver, deleatar, skriver igen och ut med Gaston däremellan
Nu har jag skrivit ihop max antal sidor som man får ha på tentan. Jag borde helt iskallt bara skicka in den och lägga ner projektet. MEN näe, jag kommer läsa den igen och igen.
Jag har i alla fall tagit två rejäla promenader idag med Gaston. Man blir ju helknäpp om man ska sitta och hålla på hela tiden. Vi har börjat en stegräknartävling på jobbet igen, hittills idag har jag traskat ihop 14942 steg. Känns bra. Frågan är hur mycket de på jobbet tror att jag har suttit och pluggat kontra gått med Gaston... Men jag överraskade mig själv och gick upp riktigt tidigt fast jag hade kunnat sova lite längre idag. Flitens lampa har lyst över Lekarebo.
Snart dags att skicka in tentan vare sig jag vill eller inte. Gulp, tiden tickar ruskigt fort tycker jag.
Bäst att köra ner näsan i böckerna igen och läsa igenom tentan bara en enda gång till, eller två eller tre gånger till, help!
Jag har i alla fall tagit två rejäla promenader idag med Gaston. Man blir ju helknäpp om man ska sitta och hålla på hela tiden. Vi har börjat en stegräknartävling på jobbet igen, hittills idag har jag traskat ihop 14942 steg. Känns bra. Frågan är hur mycket de på jobbet tror att jag har suttit och pluggat kontra gått med Gaston... Men jag överraskade mig själv och gick upp riktigt tidigt fast jag hade kunnat sova lite längre idag. Flitens lampa har lyst över Lekarebo.
Snart dags att skicka in tentan vare sig jag vill eller inte. Gulp, tiden tickar ruskigt fort tycker jag.
Bäst att köra ner näsan i böckerna igen och läsa igenom tentan bara en enda gång till, eller två eller tre gånger till, help!
He did it again
Jag gick upp jättetidigt. Läste i en av böckerna, tänkte och tänkte lite till. Beslutade mig sedan för att jaktträning i Svinhaga måste vara absolut det bästa för min hjärna denna dag. Det kan aldrig vara bra att sitta som fastnitad med böcker och flummiga tankar. Näe, lite träning och socialt umgänge det är vad jag behöver.
Sagt och gjort vi åkte till Svinhaga jag och Gaston. Där var Susanne, Maggan, Jerker, Anita och Kristin. Jag gjorde dirigeringspunkter medan de som hade tonåringar tränade stadga, fot och annat matnyttigt. Gaston gjorde bra linjetag så jag grejade på och blåste stopp på hans väg ut och dirigerade åt vänster. Det gick skitbra MEN när jag sedan skulle ha ut Gaston till första stället så blir han alldeles osäker. Ska jag stanna där du blåste stopp förra gången eller ska jag springa rakt ut som du ville första gången. Kraschelebang i kontoret. Efter en diskussion med de mer erfarna samt en reflektion av mina egna tankar bestämde jag mig för att nix pix nu får fröken Jonsson tänka igenom sina övningar lite bättre. Tror det kallas att ta lärdom... ![[125]](http://www.nogg.se/images/smileys/125.gif)
Vi gjorde även ett sök med minidummies och det fungerade bra. Gladast var jag! Därför att Gaston sökte tillsammans med två tikar och letade dummies och inte tikrumpor. Underbart! Behövde mitt lilla självförtroende.
Nu ska jag åka och vara ännu mer social och träffa mamma och syster med familj. Glömde det i morse, att jag skulle få min sociala bit även om jag inte åkt och tränat. Hur som helst jag har tentaledigt imorgon och får anstränga mig dubbelt då. Det blir nog bra.
Puddinghunden när han var i Ljungby förra helgen. Då - snö, idag - ingen snö!!!
Ha det gott!
Glo-taktiken gick hem, det blev spår i Djupedal
Vem kan stå emot två bruna flatteögon som fullständigt skriker se mig, se mig. Inte jag i alla fall. Det blev att sätta sig i bilen och dra iväg till Vireda och Djupedal. Klart han måste få spåra, grabben.
Idag gick upptaget inte bra och han missade två pinnar.
Vi gjorde uppletande också under väntan på att spåren skulle ligga till sig. En korridor, tre grejer och jädrar i min låda vad det gick undan. Swisch pannkaka så hade flanen rivit av hela rutan och så var det klart.
Zsabi (stavas det så?) spår gick bra och han markerade pinnar och missade bara en liten rackare som låg på ett blåsigt kalhygge. Mogg hade haft lite att göra i vinklarna men fick med sig alla pinnar hem och Knuffa hade bråttom, bråttom vilket gjorde att hon missade pinnar. Alltså kan man säga att det gick lite si så där för oss alla.
Vi hann och fika med. Fantastiska grabbar i detta spårgäng som hade med sig fikabröd OCH mörk choklad till dom där tråkiga som inte äter kakor och sånt. Sånt ger pluspoäng i massor. Det är så man blir rörd. Vi firade lite extra idag på fikat, återkommer om det men det är ju bara så kul, eller hur Martin?
Nu sitter jag här igen och alla i familjen tror att jag skriver på min tenta. Vad busig jag är... Jag får skärpa till mig och sätta igång. Även om det är maffigt precis när tentorna ska in så tycker jag det är skitkul att läsa. Nu är det psykiatrisk geatrik som gäller (ex demenssjukdomar). Vi har fått ett patientfall och så ska vi knyta fakta till litteraturen och ha egna åsikter och bla, bla, bla. Det blir nog bra när det blir klart, hoppas jag. Just nu känns det som ett tuggummi, tjaggel, tjaggel och inte ett enda vetigt ord. Det är det visst inte här på bloggen heller så hej svejs!
Vaddå glo, försöker bara påminna om min existens och jag lyckades ju![[36]](http://www.nogg.se/images/smileys/36.gif)
Nån som vill ha tips, just call me//Gaston
Idag gick upptaget inte bra och han missade två pinnar.
Vi gjorde uppletande också under väntan på att spåren skulle ligga till sig. En korridor, tre grejer och jädrar i min låda vad det gick undan. Swisch pannkaka så hade flanen rivit av hela rutan och så var det klart.
Zsabi (stavas det så?) spår gick bra och han markerade pinnar och missade bara en liten rackare som låg på ett blåsigt kalhygge. Mogg hade haft lite att göra i vinklarna men fick med sig alla pinnar hem och Knuffa hade bråttom, bråttom vilket gjorde att hon missade pinnar. Alltså kan man säga att det gick lite si så där för oss alla.
Vi hann och fika med. Fantastiska grabbar i detta spårgäng som hade med sig fikabröd OCH mörk choklad till dom där tråkiga som inte äter kakor och sånt. Sånt ger pluspoäng i massor. Det är så man blir rörd. Vi firade lite extra idag på fikat, återkommer om det men det är ju bara så kul, eller hur Martin?
Nu sitter jag här igen och alla i familjen tror att jag skriver på min tenta. Vad busig jag är... Jag får skärpa till mig och sätta igång. Även om det är maffigt precis när tentorna ska in så tycker jag det är skitkul att läsa. Nu är det psykiatrisk geatrik som gäller (ex demenssjukdomar). Vi har fått ett patientfall och så ska vi knyta fakta till litteraturen och ha egna åsikter och bla, bla, bla. Det blir nog bra när det blir klart, hoppas jag. Just nu känns det som ett tuggummi, tjaggel, tjaggel och inte ett enda vetigt ord. Det är det visst inte här på bloggen heller så hej svejs!
Vaddå glo, försöker bara påminna om min existens och jag lyckades ju
Nån som vill ha tips, just call me//Gaston
Suck
Jaa, vad ska jag göra?
Hon bara pluggar och pluggar. Surkärring!
Ställer mitt hopp till morgondagen fast det är klart, tentaeländet ska visst inte vara inne förrän på torsdag så det finns väl inget större hopp om att JAG ska få ta plats i hennes liv just nu. Suck!// Chiao Gaston
Hon bara pluggar och pluggar. Surkärring!
Ställer mitt hopp till morgondagen fast det är klart, tentaeländet ska visst inte vara inne förrän på torsdag så det finns väl inget större hopp om att JAG ska få ta plats i hennes liv just nu. Suck!// Chiao Gaston
Gaston och hans michellingumma har varit och spårat
My god, efter haft värsta sjuka dagen igår så vaknade jag idag och kände mig riktigt pigg. Efter en kort överläggning med mig själv, om hur smart det är att åka och spåra när man haft en nära medvetslöshetsdag dagen innan. Kom jag fram till att sista dagen, innan allt blir som vanligt med jobb och allt, kan inte bli annat än bra om man åker och spårar. Så det fick det bli.
Jag har gett michellingumman ett ansikte. Jag var verkligen välklädd och kunde knappt ta mig framåt men jag tänkte döva mitt dåliga samvete lite med att jag i alla fall inte skulle bli sjukare om jag var varmt klädd.
Idag samlades spårgänget på ett ställe där jag aldrig varit - Lomsjön. Det var helt ok, inte en backe så långt ögat nådde, vilket var en jäkla tur eftersom jag då troligen hade dött av värmeslag. Anngreth la ut mitt spår och jag hennes. Precis i början av Gastons spår hade vi lyckats korsa varandras men Gaston fixade det. Hurra! Han har inte rett ut korsande spår innan så jag blev superglad. Han spårade bra, tog sitt upptag lugnt och fint (och åt rätt håll![[30]](http://www.nogg.se/images/smileys/30.gif)
), missade första pinnen, synd men så är det ibland. Kan ha varit där vi korsat varandras spår, känns bra att tro att det var därför i alla fall, att han hade fullt upp med att nosa rätt på Anngreths spårpartiklar och liksom glömde bort pinnen. Den var väl fin, eller?
Söte Mogg, han hade det inte lätt när han skulle gå sitt spår. Då hade jag först gått det, Anngreth traskat omkring i det och sen hade både jag, Gaston och Anngreth traskat omkring i det igen. Han missade några pinnar där men sen gick det bra.
Söt är han
Här laddar han innan spår
Här spanar han och fick syn på ett gäng märkliga figurer
Tack allihop för ytterligare en kanonfin dag i skogen.
Igår när jag masade mig runt på promenad med Gaston fick han en chock när hans bäck var borta
Det är Gastons favvoställe. Där ska han alltid dricka, bada lite och plaska runt och nu var den helt borta. Rätt kul att se honom när han desperat gick bäcken upp och ned och inte hittade minsta lilla gnutta vatten att skita ner sig i. Snullet grabben!
Jag har gett michellingumman ett ansikte. Jag var verkligen välklädd och kunde knappt ta mig framåt men jag tänkte döva mitt dåliga samvete lite med att jag i alla fall inte skulle bli sjukare om jag var varmt klädd.
Idag samlades spårgänget på ett ställe där jag aldrig varit - Lomsjön. Det var helt ok, inte en backe så långt ögat nådde, vilket var en jäkla tur eftersom jag då troligen hade dött av värmeslag. Anngreth la ut mitt spår och jag hennes. Precis i början av Gastons spår hade vi lyckats korsa varandras men Gaston fixade det. Hurra! Han har inte rett ut korsande spår innan så jag blev superglad. Han spårade bra, tog sitt upptag lugnt och fint (och åt rätt håll
), missade första pinnen, synd men så är det ibland. Kan ha varit där vi korsat varandras spår, känns bra att tro att det var därför i alla fall, att han hade fullt upp med att nosa rätt på Anngreths spårpartiklar och liksom glömde bort pinnen. Den var väl fin, eller?Söte Mogg, han hade det inte lätt när han skulle gå sitt spår. Då hade jag först gått det, Anngreth traskat omkring i det och sen hade både jag, Gaston och Anngreth traskat omkring i det igen. Han missade några pinnar där men sen gick det bra.
Söt är han
Här laddar han innan spår
Här spanar han och fick syn på ett gäng märkliga figurer
Tack allihop för ytterligare en kanonfin dag i skogen.
Igår när jag masade mig runt på promenad med Gaston fick han en chock när hans bäck var borta
Det är Gastons favvoställe. Där ska han alltid dricka, bada lite och plaska runt och nu var den helt borta. Rätt kul att se honom när han desperat gick bäcken upp och ned och inte hittade minsta lilla gnutta vatten att skita ner sig i. Snullet grabben!
En härlig dag med Maire och väldigt många andra trevliga människor och hundar!
Jag jobbar på med att hålla min förkylning i trim. Att vara ute mellan kl 10.00-15.30 är inte helt optimalt om man förväntar sig att bli av med eländet. Det var lika kallt i Ljungby som här hemma -12 grader. I Ljungby fanns det dessutom snö, det finns det inte här? Det dök upp sol också när vi skulle grilla korv, det var som på beställning. Maire, hon kan ordna hon.
Walk-up gånger två har vi gjort. Det blev mycket passivitetsträning vilket är bra. Gaston hade suttit i bilen från Skärstad och laddad upp sig med en tik som precis löpt klart och med två andra hundar. Vi samåkte från Jönköping Maggan, Olle och jag. Full bil kan man säga! Det var ruskigt bra speciellt när vi åkte hem, var ganska mör då men svårt att nicka till när diskussionen gick varm. Nu är vi rätt slut både jag och flanen.
Här står Maggan och Tindra i väntan på walk-up
Jag och ta kort men här syns lite på vilken mark det hela avlöpte.
Ett annat område vi traskade runt i. Maire dominerar lite i mitten och Olle står beredd, Dizzie med vad det verkar.
Vi fick vänta och vänta tyckte Gaston.
När alla, hur många kan vi varit sammanlagt? Nånstans runt 20-25 tror jag, många var vi var klara med omgång ett blev det grillning och fika. Hur gott var inte det på en skala?
Grillmäster Marie
Stort tack till Maire som fixar och donar för oss alla så vi får vara med om sånt här. Skitkul!
Hur gick det då? Gaston skötte sig bra tycker jag. Det här med löpande tikar får jag jobba vidare med. Han blir så kär, så kär men han gick tamme tusan inte ur hand i alla fall. Walk-up är kul men tröttande för både hund och ägare.
Vi gjorde walk-up gånger två. Vid den andra var Gaston riktigt trött, inte bara han, jag är helt jäkla snorförkyld och megatrött. Nu mot soffan.
Stort tack till alla som var med och gjorde dagen till en kanondag och allra mest tack till Maire.
Inte blev dagen sämre när fadern till våra två barn ringde och berättade att tjejerna med sitt damlag tagit hem en inomhuscup i Tranås idag. Härligt tjejer! Bollsinnet har de inte ärvt av mig i alla fall, möjligtvis tävlingsinstinkten...
Walk-up gånger två har vi gjort. Det blev mycket passivitetsträning vilket är bra. Gaston hade suttit i bilen från Skärstad och laddad upp sig med en tik som precis löpt klart och med två andra hundar. Vi samåkte från Jönköping Maggan, Olle och jag. Full bil kan man säga! Det var ruskigt bra speciellt när vi åkte hem, var ganska mör då men svårt att nicka till när diskussionen gick varm. Nu är vi rätt slut både jag och flanen.
Här står Maggan och Tindra i väntan på walk-up
Jag och ta kort men här syns lite på vilken mark det hela avlöpte.
Ett annat område vi traskade runt i. Maire dominerar lite i mitten och Olle står beredd, Dizzie med vad det verkar.
Vi fick vänta och vänta tyckte Gaston.
När alla, hur många kan vi varit sammanlagt? Nånstans runt 20-25 tror jag, många var vi var klara med omgång ett blev det grillning och fika. Hur gott var inte det på en skala?
Grillmäster Marie
Stort tack till Maire som fixar och donar för oss alla så vi får vara med om sånt här. Skitkul!
Hur gick det då? Gaston skötte sig bra tycker jag. Det här med löpande tikar får jag jobba vidare med. Han blir så kär, så kär men han gick tamme tusan inte ur hand i alla fall. Walk-up är kul men tröttande för både hund och ägare.
Vi gjorde walk-up gånger två. Vid den andra var Gaston riktigt trött, inte bara han, jag är helt jäkla snorförkyld och megatrött. Nu mot soffan.
Stort tack till alla som var med och gjorde dagen till en kanondag och allra mest tack till Maire.
Inte blev dagen sämre när fadern till våra två barn ringde och berättade att tjejerna med sitt damlag tagit hem en inomhuscup i Tranås idag. Härligt tjejer! Bollsinnet har de inte ärvt av mig i alla fall, möjligtvis tävlingsinstinkten...
Jaktträning i Skärstad
Idag kom Maggan och Jerker till mig. Lyxigt och så himla skönt att slippa köra för att få träna ihop med andra. Grannen har en jättefin fårhage där jag får vara o träna hur mycket jag vill. Det går skitbra så länge får och stutar inte kommer ut på sommarbete.
Gaston fick minsann träna att gå på "här" redan från det att de andra stannade bilen till det vi kom på plats för träning. Det är jobbigt att inte få springa och hälsa precis som man vill och dessutom när det är dambesök... Gaston skötte sig och det kändes bra i lilla mattehjärtat.
Idag har vi tränat dirigering och nån markering. Det är himla kul när det fungerar. Gaston skötte sig bra. Han har svårt för "ut" när han sitter framför mig men det är bara att nöta på.
Maggan och Jerker hade, förutom sina tikar, med sig sina labbepojkar som är 8,5 månader gamla. Hur söta är dom inte? De fick markeringar och linjetag. Skötte sig alldeles utmärkt.
Vi hade en himla trevlig träning och fikastund. Ser fram mot nästa träning redan.
Här sitter han, goe Gaston, med blixtögon, suddig och dan men lycklig.
Igår började jag odla på en förkylning som idag har blommat ut till fullo. Det gick bra så länge vi var ute och tränade men när vi kom in och skulle fika satte näsan igång. Den har nu förvandlats till en fontän. Äckligt!
Nu ska jag bara ta det lugnt, Lite senare ska jag gå en sväng med Gaston. Anders jobbar kväll och tjejerna ska iväg på fotbollsträning och då är soffan min, bara min. Lär ju bli en kul kväll med en toarulle, snorande näsa och säkert inget kul att titta på tvn heller.
Ha en härlig fredagkväll!
Gaston fick minsann träna att gå på "här" redan från det att de andra stannade bilen till det vi kom på plats för träning. Det är jobbigt att inte få springa och hälsa precis som man vill och dessutom när det är dambesök... Gaston skötte sig och det kändes bra i lilla mattehjärtat.
Idag har vi tränat dirigering och nån markering. Det är himla kul när det fungerar. Gaston skötte sig bra. Han har svårt för "ut" när han sitter framför mig men det är bara att nöta på.
Maggan och Jerker hade, förutom sina tikar, med sig sina labbepojkar som är 8,5 månader gamla. Hur söta är dom inte? De fick markeringar och linjetag. Skötte sig alldeles utmärkt.
Vi hade en himla trevlig träning och fikastund. Ser fram mot nästa träning redan.
Här sitter han, goe Gaston, med blixtögon, suddig och dan men lycklig.
Igår började jag odla på en förkylning som idag har blommat ut till fullo. Det gick bra så länge vi var ute och tränade men när vi kom in och skulle fika satte näsan igång. Den har nu förvandlats till en fontän. Äckligt!
Nu ska jag bara ta det lugnt, Lite senare ska jag gå en sväng med Gaston. Anders jobbar kväll och tjejerna ska iväg på fotbollsträning och då är soffan min, bara min. Lär ju bli en kul kväll med en toarulle, snorande näsa och säkert inget kul att titta på tvn heller.
Ha en härlig fredagkväll!
Jag fryyyyyyyyser!
Vi har varit iväg och träffat Anngreth, Martin och Björn. Det blev spår och uppletande. Lite kul med uppletandet, gissa om det märks att man tränat linjetag och dirigeringar. Bara att tacka och ta emot när grabben går rakt ut där man pekar. Upps, undrar hur länge det håller i sig. Vi gjorde en liten busig uppletanderuta, mer än hälften av uppletanderutan gick på en åker och resten gick över i annan terräng. Vaddå busigt? Hundarna for som spjut och hämtade grejer. Alla missade nära föremålet så kan det gå när inte nobban är på.
Gaston spårupptag idag![[5]](http://www.nogg.se/images/smileys/5.gif)
. Glider rakt ut och tar spåret och iväg. Missade första pinnen men sen sniffade han på fint. Kom till ett ställe där han plötsligt släpper spåret, nosar superintresserat på en liten pinne och ställer sig för att kissa. Öh, ja ![[124]](http://www.nogg.se/images/smileys/124.gif)
det var ju inte så bra men jag sa till honom och vips var han på spåret igen, klev av igen och vindande in nåt äckligt, slemmigt skelett och pälsaktigt. Gulp, men när jag höll emot och sa spår så vände han tillbaka. Sen spårade han kanonfint nästan ända till slutet. Vid en vinkel fortsatte han käckt rakt fram och jag hade aldrig i livet vetat att han gått av spåret om inte Martin sagt att han INTE gått där. Vi kommer aldrig få veta men lite undrade vi allt om "var-det-nu-var-han-var-tvungen-att-pissa-över" hade med detta märkliga avhopp från spåret att göra? Jaha, vi tog oss mot spåret igen och då gled han på fint som inget hade hänt. ![[74]](http://www.nogg.se/images/smileys/74.gif)
Mogg fick ett superknepigt spår lagt av en liten vimsig människa som inte kommer ihåg hur hon gått eller om hon gått där överhuvudetaget men Mogg snufsade på och kom till slut till slutet. Hans låg jättelänge och på hårt underlag, Anngreth hade pratat spår med en polis och här skulle det tränas hårda spår. Anngreth var nöjd och Moggen var trött så det var ett helt ok spår tyckte AG (tur för mig, för jag kände mig rätt dum som inte kom ihåg var jag gått nästan nånstans...).
Så här gjorde Martin och Björn när vi träffade dom vid bilarna. Tolkade vi som att allt gått bra...
Jag frös som en hund, trots att vi värmt oss med kaffe mellan uppletande och spår. Jag frös tamme tusan hela vägen hem i bilen, det var visst -8. Hur kan folk leva i -25 grader?
Imorgon - jaktträning! Nu ska vi ladda inför den jag och flanen.
Hej hopp, grantopp!
Gaston spårupptag idag
. Glider rakt ut och tar spåret och iväg. Missade första pinnen men sen sniffade han på fint. Kom till ett ställe där han plötsligt släpper spåret, nosar superintresserat på en liten pinne och ställer sig för att kissa. Öh, ja det var ju inte så bra men jag sa till honom och vips var han på spåret igen, klev av igen och vindande in nåt äckligt, slemmigt skelett och pälsaktigt. Gulp, men när jag höll emot och sa spår så vände han tillbaka. Sen spårade han kanonfint nästan ända till slutet. Vid en vinkel fortsatte han käckt rakt fram och jag hade aldrig i livet vetat att han gått av spåret om inte Martin sagt att han INTE gått där. Vi kommer aldrig få veta men lite undrade vi allt om "var-det-nu-var-han-var-tvungen-att-pissa-över" hade med detta märkliga avhopp från spåret att göra? Jaha, vi tog oss mot spåret igen och då gled han på fint som inget hade hänt. Mogg fick ett superknepigt spår lagt av en liten vimsig människa som inte kommer ihåg hur hon gått eller om hon gått där överhuvudetaget men Mogg snufsade på och kom till slut till slutet. Hans låg jättelänge och på hårt underlag, Anngreth hade pratat spår med en polis och här skulle det tränas hårda spår. Anngreth var nöjd och Moggen var trött så det var ett helt ok spår tyckte AG (tur för mig, för jag kände mig rätt dum som inte kom ihåg var jag gått nästan nånstans...).
Så här gjorde Martin och Björn när vi träffade dom vid bilarna
. Tolkade vi som att allt gått bra...Jag frös som en hund, trots att vi värmt oss med kaffe mellan uppletande och spår. Jag frös tamme tusan hela vägen hem i bilen, det var visst -8. Hur kan folk leva i -25 grader?
Imorgon - jaktträning! Nu ska vi ladda inför den jag och flanen.
Hej hopp, grantopp!
