Vilka träningskompisar vi har, Gaston och jag.
Grattis till Cissi med Lipton som fixar ett första pris på sitt första jaktprov ever. Hur duktiga är inte ni! Hoppas de skyndar tillbaka till Jönköping så vi kan träna ihop igen. Helst imorgon, jösses det är ju snart helg igen och då ska jag och Gaston kunna detta med jaktprov. HJÄLP!
Det finns människor i detta land som lugnt och stillsamt ställer upp och hjälper en när man är lätt desperat. Först messade jag Lotta helt hysteriskt och undrade om hon hann hjälpa mig i veckan och jajamen, inga problem. Kom hit bara så fixar vi det. Sen pratade jag med Olle och då säger han, inga problem kom hit, jag har båt och skott kan du få med. Helt underbart! TACK!
Nästa grattis går till Helene och Åsså som fixar ett första pris på sin första officiella lydnadstävling ihop ever. Fantastiskt roligt. Jag var lite seg i starten idag, lite kräftskiva igår... så jag hann precis landa på klubben när team H&Å gick in. Det gick jättebra! Åsså var lite het sa Helene men jag tycker det såg skitbra ut. Jösses, killen är ju inte gammal och hur länge har han varit hos Helene??? Snyggt jobbat och grattis till första pris även på pallplatsen.
Kramkalas med domaren (obs det var efter tävlingen...)
Efter applåder och släpande på tunga matsäckar så stack vi till skogen. Idag var vi inte lika många som vi varit den sista t iden. Det var jag, Helene, Martin och Björn. Jag la världens kortaste spår till Björn med massor av vinklar. Han la ett kanonfint spår till mig så jag skäms som en, jag vet inte vad. Jag tyckte inte det var så kort när jag la det men när vi gick det så började Björn gå sen så var det slut. Fy attan vad pinsamt... Tur att killen är snäll och beskedlig.
Gaston spårade lika bra idag som förra helgen. Han markerar pinnar och håller sig superfint i spåret. Detta trots att jag skickat in anmälan till två spårtävlingar. Så skönt! Nu är det "bara" till att fixa till lydnaden. Det lilla krypet, skallet och framåtsändandet. Bara såna enkla moment, hjälp!
Jag vill spåra NU!!!
Efter spåret hittade Gaston ett dike. Det är bra med lerinpackning har han hört.
Helene och Martin var nöjda med sina spår. Härlig spårträning blev det, lite väl kort för vissa bara...
Efter spår blev det fotboll. Tjejerna åkte på däng igen. Jag blir tokig och känner så himla mycket med dom. De sliter som tokar men den förbaskade bollen går inte in. Den är överallt utan bakom motståndarlagets målvakt. När det var 3-4 minuter kvar så får det andra laget in 0-1. Jag är bitter...
Ha det gott, nu tar vi nya tag, vi börjar med lydnadsträning imorgonkväll.
Hej hopp!
Tack för tipsen...
Igår slutade jag tidigt och vi tog med oss minidummies till skogen. Det blev träning av närsök på lite olika ställen. Det fungerade bra tycker jag. Gaston nosade upp dom och höll sig på ett litet område.
Vad jag måste träna mer egentligen är markeringar. Jag har lite svårt att få ihop livet just nu med JAKT-träning, fotboll och annat som händer och sker. Det är inte helt smidigt att få ihop det.
Jösses, råkade titta ut och det var väldigt vad det vräker ner. Skönt att sitta inne. Stackars mina tjejer som just blev skjutsade till fotbollsträning. Dom är tappra dom.
Det är i detta läget man plötsligt inte alls behöver träna markeringar utan kanske kryp på mattan, skall eller håll-fast-hård-uppletande-grej utan att tugga. Det kan man göra inomhus. Eller varför inte inta ryggläge och läsa vidare i sista och tredje delen av Stieg Larssons triologi. Hur bra är inte den? Först tänkte jag inte läsa den för att ALLA sa att den var sååååå bra och dom måååååste man bara läsa. På semester, i brist på annat, började jag läsa del ett. Sen var det kört. Totalt osocial blev jag. Böckerna är verkligen superbra.
På tal om något helt annat så vet ni hur jäst kattmat luktar? Det vet hela min familj... Typ surströmming. Jösses, jag undrade vad det var som stank i källartrappan. Jag lokaliserade lukten eller rättare sagt odören till min träningsryggsäck och minsann om det inte låg en liten burk (som jag letat halv ihjäl mig efter, det är vår externbelöningsburk) i ett av ytterfacken. Jag lovar, jag studsade två meter bakåt när jag öppnade locket. Fy för den lede. Kattmaten slängdes, burken åkte in i diskmaskinen och ryggsäcken åkte in i tvättmaskinen. Det stinker ändå...
Nu blir det mentalträning - jag är lugn, cool och stabil. Jag tycker jaktprov är jättekul, hela tiden och överallt.
Vi har det bra, vi här bak i bilen...
Tji hu!
Himmel vad kul, läbbigt och supernervöst...
Hur som helst, lydnadsträningen ikväll gick bra. Är lite trött på Gaston vid platsläggandet. Han ligger kvar men grejar lite väl mycket och ändrar ställning. Vet inte hur mycket jag ska bry mig... Jag satte ihop framåtsändandet idag - ha, ha, ha det var kul - not.
Inkallning, kryp, SKALL och fria följet var däremot helt ok. Får vara glad för det då.
Vi var många som tränade ihop ikväll och det är jättekul men oj vilken tid det tar. Vi måste strukturera upp det här på nåt sätt. Hur som helst, det är ett härligt gäng där jargongen är hyfsat tuff emellanåt. Konstruktiv kritik kan man kalla det om man vill vara snäll. Ett jäkla hackande om man talar småländska.
Nu måste jag hoppa i säng. Undrar om jag kommer kunna somna.
Ha det bra alla!
Idag är han spårkung, den goe Gaston
Här sitter han och laddar inför sin uppgift i uppletanderutan
Här far Åsså iväg som ett spjut
Här kommer två nöjda från uppletandet!
Martin hade lagt ett kanonspår till Gaston. Gaston gick lugnt och fint rakt ut och tog tag i spåret åt rätt håll och tassade iväg i spårskogen. Så himla läckert, jättefint, skithärligt!!! Lycklig jag blir. Sen markerade han ALLA pinnar, han högg dom! En liten fadäs var han tvungen att göra och det var när Martin INTE gått över en grusväg utan gått utmed vägen. Gaston traskade käckt över vägen och började cirkla runt och undrade vart hans fina spår tagit vägen. Till slut var han på banan igen och tog sig till slutet. Det var ett av hans finaste spår hittills i livet. Jag är jättesugen på att tävla högre NU! Men nu är det ju så att skall, kryp och framåtsändande också ingår i klassen så det blir nog till att träna på ett tag till. Det var i alla fall kul att spåret kändes så himla bra.
Vi har lagt oss till med att fika på våra spårträningar. Det började lite sansat med att någon hade med sig kaffe och nån kaka. Idag slog vi all rekord, jag hade nybakade hastabullar, Helene äppelkaka, vaniljsås och alltihop plus att att Anngreth slog till med kladdkaka. Tråkiga jag som håller på med GI åt ett päron. JA, det var DUKTIGT av mig att motstå alla frestelser.
Det gick bra för alla hundar i spåret utan för lilla Knuffa som hade jättestrul med upptaget. Själva spåret tycker jag hon redde ut bra men hon hade problem. Hm, inte likt henne alls. Kan bero på att Martin skickat in anmälning till tävling, eller vad tror ni?
Undrar vad de tittar på?
När Helene belönar kanske?
See you!
När det inte blev något jaktprov så...
Vi tränade lite skall, kryp och framåtsändande. Konstigt att det blev just dom tre grejerna, eller hur? Tre riktigt maffiga saker att ta tag i för att vi överhuvudtaget ska tänka på att starta i högre klass. Gaston gjorde som många gör i i OS, slog personligt rekord i antal skall i följd. Han klarade 8 stycken utan att guldfisksmunnen kom emellan. Det finns hopp!
Idag så surar jag fortfarande över reservplats på jaktprov så då tränade vi hopp, framförgående, kryp och skall när det gäller bruks. Skall var idag övervägande guldfiskstugg = inte ett ljud. Grrr. Krypet rätt ok och framförgåendet också. Det brukar ju fungera bra när det bara är jag och Gaston (märkligt, eller vad säger ni?) Vi tränade på att apportera lite olika varianter på gosedjur utan att mörda dom och det gick skitbra. Jag måste komma ihåg att påminna Gaston om detta innan jag gör ett uppletande.
När eftermiddagen kom hade jag surat klart och tog med mig dummies och den där kastarmen som man hivar iväg tennisbollar med. Vi traskade upp till våra gölar och jädrans i pannkakan vad det gick bra idag. Jättekul! Vi tränade på "ut" och Gaston simmade så himla fint rakt ut och det mest fantastiska av allt var att JAG fick iväg tennisbollen RAKT framför honom - flera gånger!!! Det var så jag blev imponerad själv.
När vi gick genom skogen hem så insåg jag att kantarelltjuven inte hittat alla mina ställen i alla fall. Ha, ha, ha jag fick med mig en fruktpåse nästan full. Synd att jag inte mötte honom på vägen så jag kunde lett lite snällt och frågat hur det gått för honom idag. Dom blev han blåst på i alla fall.
Här sitter Gaston en sommardag nånstans vid havet.
Oj, nu får jag hoppa i duschen, om 25 minuter kör kräftskivan igång.
Imorgon spår hos AG. Tror vi blir ganska många och det är ju alltid kul.
Ha en härlig lördag!
Tass och hej
leverpastej
Lite jaktträning
Vi traskade sedan iväg på en riktigt lång skogspromenad och då fick jag storhetsvansinne och började träna saktagående i framåtsändandet, kryp och skall. Konstigt att det ska fungera bra när man är alldeles själv där ute i skogen. Sanny struntar fullständigt i vad vi håller på med, bara hon får en godisbit då och då så är hon nöjd. Hon får minsann jobba lite för sina godisar hon också men det är faktiskt rätt skönt att träna t ex hit och om hon sätter sig snett vad tusan gör det?
Gaston och skall. Tålamod är en dygd finns det ett ordspråk som säger och yes, Gaston har gett detta ordspråk ett ansikte. Han har jättesvårt för detta moment. Han tuggar luft och håller på så äntligen kommer det ett litet skall och jag blir superglad och han blir superglad. En mikrosekund senare ska han göra det igen och då är det som bortblåst. Skam den som ger sig, idag har vi kommit upp i fyra skall i följd, det är personligt rekord.
Jag går mest omkring och är söt...
Jag får minsann slita för brödfödan
Nu ska jag ta mig samman och laga lite mat, tvätta och sedan titta en stund på strykhögen.
Ha det bra!
Måndag
Gaston var med i hejarklacken och hade fullt upp att spana in både det ena och det andra. Vi åkte hem och jag hoppade i duschen, svidade om och vips så kom Anngreth och hämtade mig. Vi skulle till Jbk:s 60 års jubileum. Vi åt, drack, dansade och hade himla kul ända till sent in på natten, vilket märks av även idag... Tröttare än trött.
Söndag blev det spår ute hos AG och Gaston var minsann sugen. Påsläppet var väl ingen höjdare men själva spåret och att markera pinnar gick hur bra som helst. Jag var superglad! När det gäller påsläppet så gick han rakt ut och lugnt men traskade över spåret innan han vände och tog tag i det hela. Han tog åt rätt håll i alla fall.
Denna nos är en riktigt pussnos.
Hem efter spåret och på med regnkläder, hoppa in i bilen och iväg på fotbollmatch med tjejerna. De förlorade... Jädrans pannkaka, de började så bra med 0-1 som blev 1-1, 1-2, 2-2 och till slut fick det andra laget in 3-2. Blä!!!
Tjo flöjt så var den helgen slut. Måndag och lång dag på jobbet. Ikväll har vi varit på JBK för ett lydnadspass. Vi var ett härligt gäng, Helene med Åsså, Tobias och Malva, Martin och Knuffa, Kristina som inte ville träna sin egen hund men var bussig nog att stå i grupp (hur länge som helst) och Björn som inte heller tränade.
I mina ögon så skötte sig alla utan jag. Idag var det fokus på framåtsändandet. Är det en bra dag att välja det när man är superstressad? Näe, inte speciellt men stackars Gaston gjorde vad han kunde för att jag skulle hålla mig lugn. Nu hade jag bestämt mig och då blev det framåtsändande.
Gaston gick rakt, lugnt och snyggt MEN han slutar gå när han tycker att han gått tillräckligt länge. Vi är inte alls överens om hur långt han ska gå. Vi gick och vi gick. Jag är evigt tacksam över mina träningsvänner som orkar stå där. Jag var genomsvett men flippade inte ur totalt utan var lugn, tycker jag själv i alla fall. De andra småflinade lite elakt när jag försökte behärska mig men jag bet ihop. Min tappra Gaston, du är en pärla! Vi hann i stort sett inte mer moment än att gå i framåtsändandet och göra några framskick men vi höll på länge. Jag får ju lite panik när jag tar så mycket tid men nästa gång får jag hoppas att Gaston fattat vad jag är ute efter. Att han ska gå så länge jag inte säger något annat. Vi har att göra, kan jag säga.
Nu är det kväll och godnatt!
Morsning korsning
Torsdag - redan?!?
Mamma mia, hur snabbt kan en vecka gå? Måndag och tisdag lullade jag runt i migräntablettstillstånd. Om inte dom som uppfann migräntabletterna fått nobelpris så borde de ha det. Utan dom hade jag legat platt fall men nu kan jag i alla fall jobba, om än något dimmig. På grund av detta blev det ingen lydnadsträning i måndags utan bara lite dummiesträning på promenaden. I tisdags slutade jag tidigt och då var det också dummiesträning. Jag har bestämt mig för att Gaston måste lära sig vad vänster och höger är. Det var ju som bortblåst på FM. Igår skulle jag på kantarelljakt och hittade en liten påse. Vi var ute i 2,5 timme och det regnade jädrar anorda. Jag var skitsur på alla sätt. Skam den som ger sig, det blev dummiesträning mitt i kantarelljakten. Höger, vänster och närsök. Vi kämpar på.
Idag bestämde jag mig för att inte ta med dummies utan tränade lite på skall och fjärr. Gaston kan verkligen driva mig till vansinne. Idag kunde han inte ändra ställning från ligg till sitt. Omöjligt uppdrag. Jag trodde jag skulle bli helt galen. Till slut fick jag till det och då kan jag säga att jag var mer lik en bitch än någonsin. Är säker på att det rök ur öronen. Till råga på allt så kom det en kantarelltjuv gående mitt i skogen. En halv plastkasse, med MINA kantareller. Jag är säker på att han har länsat MINA ställen. Jädrans gubbe, trevlig var han med till råga på allt. Grrr. Jag borde inte tränat alls idag...
Förresten äter inte Gaston - igen... ylade i morse... no comments...
På lördag är det roliga grejer på gång, dels ska vi åka och titta på lydnadskampen Augustikannan och sen är det fest på kvällen JBK firar 60 år. Kul, kul. Söndag blir det spår någonstans. Få se om vi kan hitta någonstans där det inte jagas rådjur...
Vi är 9 reserv till jaktprov på Höglandet. Det var lite synd det.
Ha det gott!
Flattemästerskapet 2008
Vi landade på campingen vid Klämmingsbergsbadet fredagkväll. Jag hade vilda förhoppningar om att det skulle finnas en liten affär på campingen så jag kunde handla något att grilla till kvällen. Ja, allt är ju relativt. Campinginnehavaren hittade efter lite rotande i sin frys två hamburgare (hur gamla?) som jag fick köpa. Bengt och Agneta tyckte synd om smålänningen och bjöd istället på grillat andbröst (eller, visst var det väl det?) och till detta potatissallad. Känner man sig som en äkta smålänning eller???
Så här trevligt hade vi på fredagkvällen:
Här är själva kennelmorsan Agneta
Jag camperade ihop med duktiga Sofie, Zimply, Bonuz, Karin, Menta och Anne-Lise (världens mysigaste norska brud). Bröderna G fick sova i bilen. Detta efter mycket vånda av deras ägare då deras gullpluttar ALDRIG sovit i bilen innan. Både jag och A-L insåg blixtsnabbt att hur stor är sannolikheten för en stilla sömn med 2 tikar, 2 bröder och valp?? NADA! Med ångest i hjärtat fick alltså Gaston sova i bilen men ärligt talat han verkade inte speciellt berörd av det...
Här är goa Anne-Lise
Hur som helst upp tidigt som ögat på lördagen, närmare bestämt k 05.20. Helt sjukt, sista helgen på semestern. Vi var på samlingen och sen åkte vi ut till provplatsen. Gerkan skulle starta mitt på dagen någon gång och jag sent på eftermiddagen. Vi stapplade runt på stationerna och fick ont i magen av alla "tänk om"-grejer skulle hända. När vi tittat på alla stationer och noga övervägt att stryka oss så insåg vi plötsligt att det inte var någon ordning alls på de startande. Vi hörde oss för med funktionären och hon sa att det är inga hundar på plats här så det är bara att komma när man vill. Shit, pommesfrite varför dra ut på pinan. Blixtsnabbt insåg Anne-Lise och jag att vi kunde gå i par. Jippi, ett störningsmoment mindre (som till ex kunde varit en välluktande tik och engelsktalande parkamrat). Vi hämtade bröderna G och sen väntade vi typ en timme så var det dags. Vädret var typ stekhett åskväder med kvav äckligt luft.
Station 1 - Närsök 17 poäng
Vi fick gå med lösa hundar en liten bit sen fick jag ställa mig med kopplad hund och vänta när Gerkan startade. Gerkan skötte sig och fick 16 poäng.
Gaston gick lite utanför området så jag fick dirigera in honom igen men han lyssnade kanon på pipan, skitkul. Jag var hur nöjd som helst.
Station 2 - Walk up 8 poäng
Suck, vi gick walk up med lösa hundar, stannade och två markeringar gick. Gaston fick starta. Gaston såg första dummiesen men inte andra. Han hämtade första utan större problem, var ju tvungen att ta en liten lov framför Gerkan med hyfsat höjd svans så att Gerkan liksom fattade vem som egentligen är största... Eftersom inte Gaston såg den andra så valde jag att dirigera honom till den. Gaston gick jättefint rakt ut men lite för långt framför dummiesen (vilken jag också hade glömt lite vad den hamnat, jag vet megafel, jag måste kunna hålla koll men jag skyller på allt möjligt för jag tappade fokuset punkt slut). Jag blåste stoppsignal och den fantastiske hunden stannar direkt. Jag visar vänster och Gaston galopperar glatt ännu längre ut. Jag blåser stopp, han lyssnar, jag blåser inkallning, han kommer närmare men så fort jag visar vänster så piper han iväg längre ut igen. Vi fick inte in den dummiesen och tappade många poäng.
Gerkan skötte sig fint och fick 15 poäng.
Station 3 - Markering och dirigering 13 poäng
Till synes en plättlätt station men icke. Gerkan började och då fick jag och Gaston stå bakom ett tält och INTE tjuvkika. Gerkan fick 19 poäng!
Först kastades en markering och Gaston hade lite problem att hitta den men kom med den till slut. När han var på ingång smög de ut en dummies till samma punkt och det var dags för linjetag. Gaston susade ut snyggt och prydligt men fastnade med nosen i en rishög. Han var fullständigt övertygad om att där låg den. Här lyssnade han inte riktigt lika bra på pipan... till slut fick jag honom till dummiesen i alla fall.
Station 4 - Dold markering 17 poäng
Vi fick gå med lösa hundar en bit sen fick Gaston börja med en dold. Jag har inget kort på oss men däremot på Karin och Menta (som körde samma station i öppen klass). Kolla läget. Granplantering, vi såg inte ett smack och dummiesen som var mörkgrön kastades mot den mörka bakgrunden och hamnade i det höga gräset. Gaston fixade denna jättebra.
Gerkans kändes ännu svårare för han stod där hon åt vänster står. Han fick 8 poäng. Gerkan var lite busig på "foten" också...
Station 5 och slutet var nära. Ytterligare en dold markering 16 poäng
Ytterligare en bild då Karin är inne. Där inne i skogen gick en markering. Gaston jobbade på och till slut hittade han den. Jag var dömallig. Broder Gerkan fixade den ännu bättre och fick 18 poäng.
När vi var klara vände vi oss om och utanför rutan möts vi av våra goa fina Duckstreams vänner. Tack snälla för ert stöd och peppning när jag deppade efter den förbenade dubbelmarkeringen.
Summa 71 poäng för Gaston och Gerkan den goingen fick ihop 76 poäng. De är rätt ok de där bröderna G.
Resten av dagen gick till att pussa på Gaston och glo på de andra tävlande. Lördagkväll blev det supe. Att det var 30 års jubileum märkte vi aldrig av. Det var god mat men ingen speciell underhållning??? Märkligt, jag tycker det hade varit värt att fira eller?
Söndagen var vi och tittade på elit och öppenhundar. Vi följde i första hand Duckstreamshundarna (givetvis) men en och annan utomjording kollade vi på. Bland annat på duktiga Sofie med Zimply. Denna goa tjej kommer till final i ELIT! Jag är alldeles dödsimpad. Jag hade dött om jag skulle gått in i en final och hon går in och ser så cool ut. Kolla här:
Tack alla för en skitrolig helg och vet ni, Skåne nästa!!!
Ännu en gång måste jag bara få skriva om den fantastiskt duktiga lilla Vega. Jag har varit så impad av henne genom hela Smålandsmästerskapet och det är nästan skamligt att Gaston snöt första platsen för i ärlighetens namn borde titeln varit hennes. Ibland har man tur och det hade vi då Gaston och jag.
Ses!
Igår blev det jaktlydnad hos Maria
Vi började med "följa-John-fot" och det gick bra. Vi var 8 stycken igår så vi var några stycken, kul! Vi gjorde lite stadgeövningar där hunden får sitta kvar och jag går iväg, Maria skjuter och kastar dummies. Jag går tillbaka och runt Gaston och sedan går jag tillbaka ca 20 meter för att skicka Gaston på ut till dummiesen. Resten av kvällen ägnades till att gå på linje och det kastades markeringar både här och där. Vi for runt som balettdansöser (kanske inte fullt så smäckra men ändå). Maria kastade åt sidorna, bakom och framför. Vi nybörjare fick ta de lite enklare. Både Gaston och jag var helt slut när vi hållt på ett par timmar.
Det som jag tycker är så himla kul med såna här kurser är att jag får så mycket att fundera över. Hur ska jag göra för att hjälpa Gaston bäst? Vad ska jag lägga krutet på? Som läget är just nu har Gaston inga problem med stadgan. Han försöker inte sticka iväg trots att läckerbiten Dizzie som gick bredvid oss fick hämta markeringar. Det är ganska skönt.
Hur får jag honom att hålla kvar blicken där markeringen landat en längre stund? Hm, tänker utnyttja helgen till att sno åt mig massor av idéer. OM jag överlever!!! Jag önskar av hela mitt hjärta att jag vaknar lördagmorgon och känner som Lotta (med Puma) att det ska bli så jäkla kul. Jag har faktiskt hela dagen på mig att gå omkring och hitta "kul"-känslan.
Nu ska jag ta tag i mitt hem. I eftermiddag kan det hända att det blir lite jaktträning.
Ha det gott alla och om det är någon som läser här och ska till flattemästerskapet (eller på nån annan tävling i helgen) LYCKA TILL!
Å regnet det bara öser ner
Jag har nog haft min tur vad det gäller väderlyckohjulet. Tänk att vi fick sol hela campingveckan den kunde ju lika gärna varit som det är nu - två dagar med regn, regn och regn.
I söndags var jag, Martin och Helene i spårskogen. Det gick fint. Gaston missade en pinne men för övrigt skötte han sig. De andra två gjorde också det de skulle - Åsså tycker väl inte pinnarna är det roligaste i världen men killen ligger ju så himla fint i spåret i ett tempo som är kanon. Lilla Knuffa tror jag också missade en pinne men hon spårade på i sitt något häftigare tempo. Det var kul att träffas igen efter ett kortare uppehåll. Nån lydnad hann vi inte med, jag skulle iväg på möte med fotbollen (hade liksom nästan glömt det).
Igår hade vi en ny date Helene, Martin och jag. Knuffa och Åsså skötte sig bra men vad min flanige flane höll på med vet jag inte. Han låg på platsen men till och med en giraff har mindre hals än vad han hade. Vädrade och halsen var 3 km lång. Tur för honom att han låg kvar.
Kan jag hjälpa att jag begåvats med denna långa, vackra nos? Den fullständigt suger in olika partiklar - mitt fel? NEJ!
Saktagåendet i framåtsändandet gick faktiskt bra. Han gick rakt och höll tempo, konstigt för annars var han helt förvirrad.
Inkallning med ställande. Vi gjorde som vanligt, boll bakom och boll hos mig. Jag vrålade stanna så hela Jönköpings kommun stod still men inte Gaston inte. Han hörde inte vad jag mumlade om. Det blev till att göra om och göra om. Till slut kände jag att jag nästan fick ett hjärnsläpp. Antingen kom han inte när jag sa hit utan satt som en staty eller så kom han så in i baljan och kunde inte stanna. Ge mig styrka. Vi avslutade när det var något så när bra, mest för att jag troligtvis hade blivit riktigt arg om jag inte hade lagt av.
Kryp - gick rätt ok. Har ändrat mitt tempo lite där men att klara 4 meter, halt och sen 4 meter till. Hjälp, känns väldigt långt bort.
Fria följet - jajamen, där var han på hugget så då blev jag glad igen.
Tung apport, full galopp ut och in men helt plötsligt släppte han den. En millimeter från sin tass. Gaston brukar inte släppa apporterna i första taget men han såg helt ovetandes ut och spottade (kan man det med 4 kg?) snararare kanske man kan säga att han öppnade munnen och den ramlade ut.
Visst är det härligt - ständigt detta filande, pillande, grejande, fixande och tålamodstränande (av mig).
Nu lägger vi lydnad och spår lite på hyllan och har fokus på JAKT! Jag tror jag dör när jag tänker på att jag återigen betalt för att utsätta mig för detta nervpåfrestande elände. Just nu kan jag bara se en enda rolig grej med hela flattemästerskapet och det är att träffa alla mysiga flattemänniskor som jag lärt känna. Det ska bli skitkul att bo ihop med Duckstreamgänget och träffa alla dom men att genomföra själva WT känns så där kul. Nu blir det mental träning av matte. Gaston kan det han kan, går det åt pipan är det i alla fall inte hans fel (om han inte bestämmer sig för att leta upp en lämplig donna mitt under tävling för då jäklar). Risken för att hitta någon kanske inte är så stor för när vi väl kommer till start är väl de flesta hemma och duschar och fräschar till sig inför kvällens supe. Hm, det är ju ganska skönt när jag tänker efter. Det kanske bara är jag, flanen, trötta funktionärer och domare kvar. Blir säkert bra ![[128]](http://www.nogg.se/images/smileys/128.gif)
Vilken kanonvecka vi fick!
Knappt man tror det är sant, vaknade i en veckas tid till sol,sol och ännu mera sol. Dagarna på Öland bestod av sola, bada, läsa, njuta, sova, äta och så klart lite träning blev det. Ärligt talat i 25-30 graders värme så orkar man inte göra nästan någonting. Gaston gillar campinglivet och framförallt alla lukter som finns på en camping. Ska man gå efter hans nos så måste 99,9% av alla hundar på campingen varit tikar som antingen skulle löpa, löpte, hade löpt eller åtminstone borde löpa. Nosen gick på högvarv. Trots detta ligger denne coole kille lös vid tältet och hade inga som helst planer på att berika jorden med sina avkommor. Skönt! (Eventuellt kan värmen ha något med detta att göra, han orkade helt enkelt inte).
Gaston slappar utanför förtältet
Gaston slappar på stranden
Jag läste Stig Larsson och Gaston grejade lite med annat
Ett tag lurade han på att ta sig en tur men hundar var inte välkomna, synd...
Äh, vad är väl en helikopter tur mot ett dopp i havet
Torsdagskvällen tränade vi alla fall seriöst jakt. Gaston och jag åkte iväg till en tjej, som jag träffade på Maires internat, Barbro med sina mysiga hundar Timjan och Mackie. Eftersom vi verkar vara förföljda av löptikar så blev jag inte ett dugg förvånad när Barbro berättade att Timjan löpte och var på sitt typ 8-9:e dygn. Ja, varför inte??? Jag kände att nu får det tamme tusan vara nog med löp hit och dit så nu skulle minsann Gaston härdas.
Vi åkte ner till havet och började med att stappla oss ut på hala stenar för att på lite större stenar ca 30-40 meter ut i havet lägga några olika punkter för linjetag. Sen gick vi upp på land och kastade markeringar utan några egentliga referenspunkter. Hundarna fixade det efter lite trixande. Gaston sökte alldeles för långt ut. Ville väl fjäska för Barbro lite, få det att verka som att hon var en hejare på att kasta långt. Jag var mest glad över att Gaston letade efter dummies och inte försökte nosa upp Timjans bakdel.
Sen var det då vattendirigeringarna. My godness, blöta, blänkande stenar som vågor skvalpar över. Hur läbbigt är inte detta? Gaston var övertygad om att Lochness kommit till Öland. Efter många om och men insåg han att det går ta sig förbi såna monster för att komma åt dummies som låg längre ut i havsmiljön.
Det var en rackans trevlig kväll som avslutades med att hundarna fick bada i Barbros alldeles egna damm. Nu pratar vi damm - den var säkert 50x50 meter. Fatta vilken lyx, 1 km till havet och dessutom ha en egen damm i trädgården. Jag är jätteglad att träningskvällen blev av, det är ju oftast så att man bara säger att man ska träffas och sen så rinner det ut i sanden.
Fredagen ägnades åt sol, bad och att hämta dummies ute på stenar så att en viss herre var tvungen att ta sig förbi blanka stenar som vågorna skvalpade över. Gaston sprang och simmade som ingenting hade hänt. Vad var problemet? Kul kille jag har.
Nu börjar jag bli lite pirrig inför nästa helg. Innan har det känts som att vaddå, det är ju flera veckor kvar men nu är det liksom nästa helg. Hjälp!
Idag ska vi trä på spårselen och träffa Martin och Helene för ett vanligt personspår. Det blir säkert lite lydnadsträning också om jag känner dom rätt.
Ha det så bra alla där ute!
