Fältspår och jaktsök
Efter ett hårt slit i vasaloppet så tog jag tag i mig själv och åkte iväg och lade ut ett dummiessök och ett vanligt hederligt personspår på fält.
Vi började med dummiessöket. Mitt emot söket hade jag lagt ut till ett linjetag. Gaston sökte dummies och hämtade så fint (en liten FUL fadäs var han tvungen att göra... kissa, vi diskuterade lite och sen tror jag han förstod att det inte är önskvärt). När han hämtade några dummies vände vi oss om och körde linjetag (han hade inte sett att jag lagt ut dom). Det var absolut inte långt, med mina ögon mätt kanske 30-40 meter (vilket då i praktiken kan innebära allt från 20-50 meter). Han gjorde linjetagen jättefint. Vi varvade att springa ut och söka med att ta linjetag. Han blev lite trött på slutet, det känns som en bedrift för mig för vi har ALDRIG lyckats få den hunden trött någonsin förut. Han la inte av utan sökte vidare men med något mer sansad fart, vilket jag plötsligt bestämde mig för kändes positivt.
När han vilat sitt söta huvud lite så selade vi på och traskade iväg på vårt fältspår. Han hade lite bekymmer innan han fäste på. Spåret gick utmed vägen. När Gaston var klar med sin jakt så gick det en hel hop med människor förbi på vägen med en i Gastons ögon URSNYGG storpudeltik. Inte vet jag men jag anar att han försökte vinda in hennes doft när han inte fäste på ordentligt. Den delen av Gastons hjärna är stor, mycket stor. Jag stod i alla fall still tills herrn bestämde sig för att ta ner nosen och fortsätta spåra. Sen gick spåret jättebra, han valde att inte markera en av pinnarna (hur jag vet det? han spårade rakt över den...) men jag får ta det så länge han är i spåret. Vi får jobba vidare med detta.
Senare idag har Anders lovat följa med och kasta några markeringar.
Jag börjar få lite panikkänslor, alla tävlingar och prov närmar sig med rasande fart. När jag planerade i januari vilka jaktprov, workingtest och bruksprov som vi skulle anmäla oss till i vår så kändes det som vi hade JÄTTElång tid på oss. Nu känns det som vi har hundra saker att fila på. Jösses.
Gaston med svanhals vindar in vaddå? Spåret går på andra sidan vägen och lilla puddingen hade precis strosat förbi. Hm...
Något suddigt men han är nåt på spåret...
Tadam, en pinne!!!
Då får man kattmat från godisburken...
Vi började med dummiessöket. Mitt emot söket hade jag lagt ut till ett linjetag. Gaston sökte dummies och hämtade så fint (en liten FUL fadäs var han tvungen att göra... kissa, vi diskuterade lite och sen tror jag han förstod att det inte är önskvärt). När han hämtade några dummies vände vi oss om och körde linjetag (han hade inte sett att jag lagt ut dom). Det var absolut inte långt, med mina ögon mätt kanske 30-40 meter (vilket då i praktiken kan innebära allt från 20-50 meter). Han gjorde linjetagen jättefint. Vi varvade att springa ut och söka med att ta linjetag. Han blev lite trött på slutet, det känns som en bedrift för mig för vi har ALDRIG lyckats få den hunden trött någonsin förut. Han la inte av utan sökte vidare men med något mer sansad fart, vilket jag plötsligt bestämde mig för kändes positivt.
När han vilat sitt söta huvud lite så selade vi på och traskade iväg på vårt fältspår. Han hade lite bekymmer innan han fäste på. Spåret gick utmed vägen. När Gaston var klar med sin jakt så gick det en hel hop med människor förbi på vägen med en i Gastons ögon URSNYGG storpudeltik. Inte vet jag men jag anar att han försökte vinda in hennes doft när han inte fäste på ordentligt. Den delen av Gastons hjärna är stor, mycket stor. Jag stod i alla fall still tills herrn bestämde sig för att ta ner nosen och fortsätta spåra. Sen gick spåret jättebra, han valde att inte markera en av pinnarna (hur jag vet det? han spårade rakt över den...) men jag får ta det så länge han är i spåret. Vi får jobba vidare med detta.
Senare idag har Anders lovat följa med och kasta några markeringar.
Jag börjar få lite panikkänslor, alla tävlingar och prov närmar sig med rasande fart. När jag planerade i januari vilka jaktprov, workingtest och bruksprov som vi skulle anmäla oss till i vår så kändes det som vi hade JÄTTElång tid på oss. Nu känns det som vi har hundra saker att fila på. Jösses.
Gaston med svanhals vindar in vaddå? Spåret går på andra sidan vägen och lilla puddingen hade precis strosat förbi. Hm...
Något suddigt men han är nåt på spåret...
Tadam, en pinne!!!
Då får man kattmat från godisburken...
Kommentarer
Postat av: Maire Pyrrö/Kennel Aim Highm
Kul att följa era träningar, blir sååå stolt.
Klart ni är redo för prov.... ;-)
Postat av: Margareta Tööj
Hej på er igen! Blir troligen träning i Svinhaga på söndag kl 11. Hör av dig om du vill vara med!
Trackback
