Så var det Gundes tur eller otur

Grabben är magsjuk. Diarrépluttanfall plus spyattacker har varit ett faktum sedan i måndagsmorse. Himla också. Undrar om det är samma som Gaston hade i julas. Alltså man blir lite skraj när flatteflanen inte ens vill titta på sin matskål.
 
Canicur och ris/fisk är det som gäller nu. Han fullständigt vägrar filmjölk och faktiskt även ris. Han pillar upp fisken och sen får det vara nog. Ris - NEJ tack. Jag försöker övertyga honom om att flera miljoner miljarders kineser kan inte ha fel - jo, hävdar han med bestämdhet. Det går helt enkelt inte äta punkt slut. Nåja, lillfisen vi får väl se vem som står ut längst den här gången.
 
Synd om honom är det i alla fall. Han är så söt och kommer med sina grejer och lägger i knäet och tittar med sina fina bruna ögon - hörredu, nåt kan jag väl få göra i alla fall.
 
 
Han är så nöjd så bara han få göra nåt litet fjärrskifte eller så. Klart han fått - vem kan motstå dom bruna ögonen?
 
Eftersom vi inte kunnat träna ihop så har jag suttit här vid datorn och kollat gamla filmer. Hittade en från när Emma och jag var hos Ditte. Plötsligt händer det, ja ni vet. Där sitter jag och lyssnar på vad Ditte säger just om mitt fria följ som jag håller på att grunna ihjäl mig på. Tadam, nu har jag en plan och bara Gunde blir bra i sin mage så ska det testas. Inget nytt på något sätt, bara lite som jag hade förträngt långt ner i urhjärnan.
 
Håll tummarna nu att grabben får sova inatt (inklusive vi).
 
Tjing tjong - kolastång!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0