Snö och regn - samtidigt!
Ärligt talat övervägde jag länge om jag verkligen är så himla motiverad att det är värt att ge sig ut i vad det nu var för väder. Det regnade/snöade och blåste så jag trodde Dagmar var tillbaka. Sen tänkte jag att det är ju ruskigt skönt att krypa ner i soffan med en filt sen och veta att jag med gott samvete kan ligga där.
Det fick bli skogen. Emma och Martin var på plats och sen jäklar la vi spår och gjorde uppletande. När det var dags för uppletandet så valde Dagmar att avvika. Snitslarna hängde så fint rakt ner, ingen vind då inte. Lilla Saga och Gunde kämpade på i sina små kroppar (nå ja, Saga är liten i alla fall). De fick efter mycket letande lön för mödan. Jag är verkligen så jäkla glad över att Gunde letade och letade och letade lite till utan att lägga av. Jippi!
Gaston, undrar vad han ätit i jul??? Han for omkring som en torped och letade grejer så det stod härliga till. He´s back! Knuffa skötte sina tassar väl som alltid i uppletanderutan.
Sen blev det fika och hoppla så hade väl spåren legat 2 timmar typ. Saga och Gaston fick börja. Det gick finemang. Jag har aldrig i Gastons femåriga liv någonsin sagt att jag orkar inte hålla emot i spåret men idag hände det. Han var som tokig och drog som en idiot. Plockade alla pinnar och nosade på som jag vet inte vad. Häftigt. Gunde vars spår låg till sig lite väl länge kanske hade lite mer bekymmer men han gick bättre och bättre ju längre i spåret han kom. Gött!
Knuffa spårade kalas men valde bort pinnarna som Martin så fiffigt hittat på morgonen. Ni vet såna där efter fyrverkeri, ganska tunna små saker. Förmodligen hade de inte fått tillräckligt med vittring på sig plus krut kanske vad vet vi men hon spårade rakt över dom. Doftbilden var väl förmodligen inget som hennes hjärna kände igen. Skumt. Lilla Saga hade spårat finemang sa Emma. Dock valt bort pinnarna även hon men det lilla godisfixerade monstret kommer snart klippa varenda pinne bara hon förstår att de är värda GODIS!
Hur som helst, blött och jäkligt men härligt nu!
Mot skidor och soffan.
Det fick bli skogen. Emma och Martin var på plats och sen jäklar la vi spår och gjorde uppletande. När det var dags för uppletandet så valde Dagmar att avvika. Snitslarna hängde så fint rakt ner, ingen vind då inte. Lilla Saga och Gunde kämpade på i sina små kroppar (nå ja, Saga är liten i alla fall). De fick efter mycket letande lön för mödan. Jag är verkligen så jäkla glad över att Gunde letade och letade och letade lite till utan att lägga av. Jippi!
Gaston, undrar vad han ätit i jul??? Han for omkring som en torped och letade grejer så det stod härliga till. He´s back! Knuffa skötte sina tassar väl som alltid i uppletanderutan.
Sen blev det fika och hoppla så hade väl spåren legat 2 timmar typ. Saga och Gaston fick börja. Det gick finemang. Jag har aldrig i Gastons femåriga liv någonsin sagt att jag orkar inte hålla emot i spåret men idag hände det. Han var som tokig och drog som en idiot. Plockade alla pinnar och nosade på som jag vet inte vad. Häftigt. Gunde vars spår låg till sig lite väl länge kanske hade lite mer bekymmer men han gick bättre och bättre ju längre i spåret han kom. Gött!
Knuffa spårade kalas men valde bort pinnarna som Martin så fiffigt hittat på morgonen. Ni vet såna där efter fyrverkeri, ganska tunna små saker. Förmodligen hade de inte fått tillräckligt med vittring på sig plus krut kanske vad vet vi men hon spårade rakt över dom. Doftbilden var väl förmodligen inget som hennes hjärna kände igen. Skumt. Lilla Saga hade spårat finemang sa Emma. Dock valt bort pinnarna även hon men det lilla godisfixerade monstret kommer snart klippa varenda pinne bara hon förstår att de är värda GODIS!
Hur som helst, blött och jäkligt men härligt nu!
Mot skidor och soffan.
Kommentarer
Trackback
