Mitt huvud...

Jag tror att jag ska skänka min hjärna till någon hjärnforskare. Att ett huvud kan ha sån jäkla migrän år efter år är tamme tusan ett under. Att det finns något kvar att ha ont i är bara det ett mirakel. Fast det är klart att vecklar man ut alla vindlingar i hjärnan så blir det nog ganska stor yta att ha migrän på...

Dagen  idag har annars varit bra sett ur vårdhundsperspektiv. Jag har efter pep-talk från goa Helena (min mentor i denna värld) och Nilla (som alltid finns där) lagt upp en plan hur jag ska få Gaston att tycka det är kul att mysa med de gamle. Han tycker det är ganska mysigt men inte så lång stund. När vi blir äldre tar ju saker och ting lite längre tid och att klappa en hund kan ta sin tid. Ibland, enligt Gasses tidsberäkning alldeles för lång tid så han hinner sjunka ihop och nästan somna innan personen klappat klart. Sitter personen då i rullstol är det lite knepigt att nå ner till den sovande jycken...
Men tre kloka hjärnor, skojar bara, två kloka hjärnor (alltså H och N) fick min migränhoptorkade hjärna att tänka till och idag fick vi till det. Klicker, korv och en glad matte så var saken biff. Det slutade med att Gaston for runt bland tanterna och ville mysa med allihop. Tadam, tadam. Vad gött det känns när planer fungerar. Hoppas den håller imorgon med.

Nu ska jag ta min hjärna och gräva ner mig någonstans. Typ i soffan.

Morsning korsning


Kommentarer
Postat av: Annica

Halkade in här via någon sida...

En hiskeligt härlig blogg !! blir garanterat fler beök.

Lycka till med dina hundar !!

2011-03-31 @ 20:02:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0