Mamma mia...

Här är det fullt ös, medvetslös som gäller. Det gäller att klämma in träningstillfällena där tillfälle ges och det är tamme tusan inte för ofta den här veckan. Jag lever lite på att vila sig i form. Vi har i alla fall hunnit med ett lydnadspass med AG och Martin. Det var ju spännande. Flatten Gaston skallade under krypet. Jag kan säga att det har ALDRIG hänt innan. Vi stod som tre ufo och glodde på honom. Hade vi hört rätt? Han är så himla uppe i varv så hälften hade räckt. Nåja, jag är väldigt glad över att han fixade framåtsändandet helt ok trots dunderstörning vid sidan av. En tjej som belönade sin hund så det stod härliga till och det ryckte lite i flanen att få vara med en sväng i belöningen men han hejdade sig. I det stora hela helt ok.
Igår sprang vi och faktum är att jag kunde återigen ana f:et i flow.
Idag har vi gått en riktigt härlig lång sväng med  inslag av "låt-bli-att-tugga-på-uppletandegrejerna". Denna träning går upp och ned. Ena dagen inget tugg, nästa dag glömt att han inte skulle tugga utan måste jolma runt grejen i munnen. Vi gnetar på.
Imorgon ska Gaston jobba, ska möta ett gäng som tydligen pratat mycket om att vi skulle komma. Kul! Dessutom fick vi idag en ny förfrågan om en patient vilket är himla spännande. Där ska Gaston vara mer en del i behandlingen. Jösses, lite pirrigt är det.

Annars är vår liv hyfsat rörigt när det gäller icke hundgrejer. Phu, ibland vet man inte hur man ska få ihop allt. Just nu, vilket jag hellre dör än erkänner för Anders, hänger köksrenoveringen som en mardröm över mig. Tänk om det inte blir bra, tänk om det blir mycket dyrare än vad de sagt, var ska vi laga mat under en månads tid? Allt detta som A sagt som motargument när jag tjatat. HJÄLP!!!
Sen ska vår stora tjej åka iväg till England ett halvår, skitkul men gud, hur ska jag klara detta. Jag hejar på henne för det vilda men inom mig skriker det NEJ, NEJ! Sen går tankarna mycket till en till oss närstående som är mycket sjuk. Lyxproblem som att det är fullt upp på jobbet, det är roliga grejer men ändå. Jag ska plugga två högskolekurser OCH utbilda Gaston färdigt. Så om ni tycker jag är konstig, värre än vanligt så finns det just nu en förklaring. Återkommer till ett något lugnare liv efter jul. Ja just det, vi ska ju tävla i helgen med. Mamma mia!!!

Känner mig som

 See you!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0