GASTON OCH GUNDE

Mina goa träningskompisar skulle gå på kurs utåt mina trakter, alltså hos Maria Von Cedersmyg och så blev det liksom så att de kanske skulle ta och träna de äldre hundarna innan kursen och så blev det liksom så. Vi tränade en stund vid en av gölarna och kära hjärtanes idag klarade Gaston en dubbelmarkering på vatten. Jag blev så glad så jag är säker på att även resten av Skärstads befolkning hörde att det var något stort på gång uppe i skogen.
Vi gjorde även ett sök, dirigering på vatten och en dubbel i linje på vatten (den fixade Gaston men det var på håret).

Jag tycker alla hundarna skötte sina tassar idag. Vi har ju lite till mans, förlåt kvinns, att jobba med men vad tusan så är det livet i hundvärlden. Tiden går ju som bekant fort när man har roligt så när vi skulle klämma i oss en kopp kaffe och vissa skulle tömma ur sig minst en kopp så var klockan kursdags. Wroooom iväg och eftersom tiden var knapp så hängde jag med och fick äran att  visa vägen. Det är ju inte min starka sida men i mina hemtrakter hittar jag hyfsat bra i alla fall. Vi gled snyggt in hos Maria kl 18.10, bara tio minuter sena, inte illa tycker jag.

Goa, snälla Maria sa att jag lika gärna kunde hänga på kursen när jag ändå var där. Näe då, jag skulle bara titta på. Då tog hon fram kajorna... Ja, självklart så blev det plötsligt en liten timme på kurs för Gaston. Han var lite mör i hjärnan kan jag säga men han fixade övningarna bra. Vore väl rackans annars. De andra är typ 1,5 år, han är 3. Sista grejen var då att bära kajan under fotgående. Helt sjukt, mitt hjärta bankade så det höll på att hoppa ur kroppen. Jag blir GALEN på mig själv. En gång är ingen gång, det har ALLA experna runt omkring mig sagt men jag var helt övertygad om att nu kommer han knäcka, nu gör han det, NU, NU men näe inte. Han höll så fint så. Sen avslutade vi hela tillställningen med ett linjetag och sen ta sig igenom ett område med vilt. Kajan var hel och fin. Jag tvingade Maria känna extra noga, två gånger men den var lika hel bägge gångerna. Hurra, jag är botad - åtminstone till nästa tillfälle jag ska träna med vilt.

KBT = kognitiv beteendeterapi, att närma sig det otäcka successivt. T ex ormrädda får börja med att titta på en bild för att i slutänden klara att vara nära en orm. Det är vad jag går igenom med vilt just nu. Jag är en tönt!

Herrejösses vad det regnar i detta land. Jag kan glädja alla som bor i trakten av Huskvarna att nästa vecka kommer regnet befinna sig på Öland tillsammans med mig så njut av solens härliga strålar här hemma!

Jag är inte rädd för fåglar, jag är inte rädd för fåglar, jag är inte rädd för fåglar....