Jag fryyyyyyyyser!

Vi har varit iväg och träffat Anngreth, Martin och Björn. Det blev spår och uppletande. Lite kul med uppletandet, gissa om det märks att man tränat linjetag och dirigeringar. Bara att tacka och ta emot när grabben går rakt ut där man pekar. Upps, undrar hur länge det håller i sig. Vi gjorde en liten busig uppletanderuta, mer än hälften av uppletanderutan gick på en åker och resten gick över i annan terräng. Vaddå busigt? Hundarna for som spjut och hämtade grejer. Alla missade nära föremålet så kan det gå när inte nobban är på.

Gaston spårupptag idag [5]. Glider rakt ut och tar spåret och iväg. Missade första pinnen men sen sniffade han på fint. Kom till ett ställe där han plötsligt släpper spåret, nosar superintresserat på en liten pinne och ställer sig för att kissa. Öh, ja [124]det var ju inte så bra men jag sa till honom och vips var han på spåret igen, klev av igen och vindande in nåt äckligt, slemmigt skelett och pälsaktigt. Gulp, men när jag höll emot och sa spår så vände han tillbaka. Sen spårade han kanonfint nästan ända till slutet. Vid en vinkel fortsatte han käckt rakt fram och jag hade aldrig i livet vetat att han gått av spåret om inte Martin sagt att han INTE gått där. Vi kommer aldrig få veta men lite undrade vi allt om "var-det-nu-var-han-var-tvungen-att-pissa-över" hade med detta märkliga avhopp från spåret att göra? Jaha, vi tog oss mot spåret igen och då gled han på fint som inget hade hänt. [74]

Mogg fick ett superknepigt spår lagt av en liten vimsig människa som inte kommer ihåg hur hon gått eller om hon gått där överhuvudetaget men Mogg snufsade på och kom till slut till slutet. Hans låg jättelänge och på hårt underlag, Anngreth hade pratat spår med en polis och här skulle det tränas hårda spår. Anngreth var nöjd och Moggen var trött så det var ett helt ok spår tyckte AG (tur för mig, för jag kände mig rätt dum som inte kom ihåg var jag gått nästan nånstans...).

Så här gjorde Martin och Björn när vi träffade dom vid bilarna [30].  Tolkade vi som att allt gått bra...

Jag frös som en hund, trots att vi värmt oss med kaffe mellan uppletande och spår. Jag frös tamme tusan hela vägen hem i bilen, det var visst -8. Hur kan folk leva i -25 grader?

Imorgon - jaktträning! Nu ska vi ladda inför den jag och flanen.

Hej hopp, grantopp!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0