GASTON OCH GUNDE

Vem kan stå emot två bruna flatteögon som fullständigt skriker se mig, se mig. Inte jag i alla fall. Det blev att sätta sig i bilen och dra iväg till Vireda och Djupedal. Klart han måste få spåra, grabben.

Idag gick upptaget inte bra och han missade två pinnar.

Vi gjorde uppletande också under väntan på att spåren skulle ligga till sig. En korridor, tre grejer och jädrar i min låda vad det gick undan. Swisch pannkaka så hade flanen rivit av hela rutan och så var det klart.

Zsabi (stavas det så?) spår gick bra och han markerade pinnar och missade bara en liten rackare som låg på ett blåsigt kalhygge. Mogg hade haft lite att göra i vinklarna men fick med sig alla pinnar hem och Knuffa hade bråttom, bråttom vilket gjorde att hon missade pinnar. Alltså kan man säga att det gick lite si så där för oss alla.

Vi hann och fika med. Fantastiska grabbar i detta spårgäng som hade med sig fikabröd OCH mörk choklad till dom där tråkiga som inte äter kakor och sånt. Sånt ger pluspoäng i massor. Det är så man blir rörd. Vi firade lite extra idag på fikat, återkommer om det men det är ju bara så kul, eller hur Martin?

Nu sitter jag här igen och alla i familjen tror att jag skriver på min tenta. Vad busig jag är... Jag får skärpa till mig och sätta igång. Även om det är maffigt precis när tentorna ska in så tycker jag det är skitkul att läsa. Nu är det psykiatrisk geatrik som gäller (ex demenssjukdomar). Vi har fått ett patientfall och så ska vi knyta fakta till litteraturen och ha egna åsikter och bla, bla, bla. Det blir nog bra när det blir klart, hoppas jag. Just nu känns det som ett tuggummi, tjaggel, tjaggel och inte ett enda vetigt ord. Det är det visst inte här på bloggen heller så hej svejs!

Vaddå glo, försöker bara påminna om min existens och jag lyckades ju


Nån som vill ha tips, just call me//Gaston