GASTON OCH GUNDE

I måndags träffade jag Susanne, Göran och Maggan. Vi tränade lite med vilt och Gaston överträffade sig själv. Plockade in pippisar och skötte sig riktigt bra. Vi provade släpspår och det var ju spännande... Gick både bra och inte. Han började fint men sen tog söknäsan över och vips var han iväg på något gigantiskt sök/linjetag MEN jag kallade in honom och pekade på spåret igen och då gick det bra.

Igår var vi hos Birgitta SW igen och jädrar i min pannkaka vad kul det är. Gaston skötte sig alldeles, alldeles strålande. Min lycka var fullbordad när den svarte hanen satt kvar mellan två tikar när vi alla förare skulle gå runt en damm. Han sket fullständigt i dom. Kan ni då fatta att den första spontana tanken i denna kvinnans huvud är - herregud, är han sjuk? Kunde inte jag efter att ha läst miljoner böcker om självförtroende, självkänsla och mental träning tänka - se där ja, nu har vi kommit en bit på väg vad det gäller tik-intresse. För övrigt är Gaston stencool, det blir mycket passivitetsträning på denna kursen vilket är superbra. Jag är usel på att träna sånt och när jag dessutom har en kille som inte har speciellt svårt att slappna av när det gäller vid träning så blir det ju liksom inte prioritet ett på träningen heller. Gaston han gled ner så snygg och låg vid min sida. Han såg ut att tycka att jaha, varför åker vi så här långt bara för att ligga här och glo.

Att han inte gick igång på nån brud igår är värt varenda mil och krona denna kurs kostar. Vi tränade mycket fot igår också. Han har ju inte direkt det ärtigaste jaktfotet men han hänger med och håller sig vid min sida. Lite häftigt att han skiljer så på att gå jaktfot och bruksfot. När vi tränar appellydnaden är han en helt annan hund. Tur det. I jakten ska det vara ett viloläge och i brukset ett taggat läge. Har faktiskt inte tänkt på det på det viset förrän fröken SW beskrev det.

Märklig kvinna jag lever med, hon verkar aldrig riktigt nöjd...


När vi var på kursen kom ett mess från Cissi att hon kommit med på jaktprov. Jag stod alltså mitt ute i ingenstans och insåg att hemma ligger det kanske ett kuvert att vi också kommit med. Efter att trakasserat yngsta dottern och tvingat henne leta genom posten och öppna ett kuvert från SSRK så var det så att vi också kommit med. Oh my god! Nu är det på riktigt. Jag försökte desperat tänka på hur bra kvällen varit och duktig han varit. Trängde genast undan alla konstiga tankar som liksom försökte ta över hjärnkontoret.

Ska bli kul! Faktiskt riktigt kul. Häftigt och se var vi står i träningen. Sen har vi hela härliga sommarn att träna på.

Vi ska på kurs i helgen som retrieverpoolen håller i med Helena Lindström.  Det ska bli spännande. Spännande också hur i helsicke jag ska hinna fixa till Myrans 15-års kalas på söndag när hela släkten kommer. När jag bestämmer mig för att åka på roliga grejer så har jag en fantastisk förmåga att tänka - det fixar sig alltid men nu när det närmar sig så blir jag apstressad. Jag har varit borta tisdagkväll - styrelsemöte, onsdagkväll - kurs hos Birgitta, ikväll kom jag hem senare för vi var och bowlade på jobbet (gick skitdåligt) och imorgon är det visst fredag redan.
Bara att bita ihop och sätta fräs med städ, bakning och lite annat.

Hej svejs!