Men vad hände...

Redan söndagkväll, det var ju fredag nyss. Idag har vi firat Myran. Vi hade tänkt lite fika men så blev det firande av HV vid den tiden så plötsligt hade vi alla här på middag. Det avlöpte väl och hälften av familjen har även hunnit med att fira HV på stan. Jag tillhörde inte den hälften, jag kände inte för att åka in till stan och trängas. Jag ringde till Nilla så stack vi till skogen. Är detta ett ålderstecken?

Gaston, min Gaston, han var som fastlimmad på Anders mamma. Hon luktade, stank, dröp av höglöpedoft. Lite påfrestande är han. Jag tänkte att nu blir han väl hopplös när vi ska gå en skogspromenad med Lovis (som också lever med en höglöpande tik) men näe han var inte påverkad ett smack. Undrar hur det fungerar där inne i hans hjärna? Vi fick en superhärlig promenad!

En torr och fin Lovis och en skitig och blöt Gaston

image117

Årets första kycklingar, visst är de söta?
image118

image119

Kommentarer
Postat av: Anneli

Vad fin Lovis är med sitt ljusa ansikte inramat av mörka öron. Förstår att Gaston är kär i henne! (Gaston är stilig han med, trots smutsen.)

2008-04-21 @ 08:19:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0